HUR FRISK ÄR HAN????

Hej vänner! Gammalgeten här för en gång skull. Husse har ju ockuperat tangenterna sedan han fått beröm för sitt skrivande, men nu morrade jag bort honom för att få skriva ett par rader själv... Det blir ju lätt lite "förstorat" när han ska beskriva sina egna insatser, så här kommer en mer nyanserad version av de sista dagarna.

Sista dagarna så har vi fyrbentingar drabbats av vad vi kallar "jalla-mage". Omskrivet kan man även kalla det "trasig kista" alternativt "aktiv lackering av naturen". Shit! (passande ord) vad jobbigt det har varit på nätterna när knipet slagit in och man måste ut i raktetfart. Att då få övriga flocken att släppa ut en ur sovhagen är ju inte helt lätt. Här handlar det ju också om att hinna ut i tid...  Min mage rättade till sig rätt fort efter lite fisk och ris, men Bus har fått något återfall så nu ligger han rätt ustlagen här nedanför.... Ännu en ris och fiskkur samt nattliga promenader....

Tack vare detta så blev dressyrdagen usel ur min synvinkel. Lyckades genomföra ett personsök i skogen. Efter ett par ruscher i naturen så förstörde jag dock linjen som husse och övrig personal skulle vandra på. Lite ärtsoppa längs med stigen så var det ingen som var sugen att köra mer.... He! He! Huvudsaken jag fick göra mitt sök!

Resten av dagen blev bara promenader. Ingen ansträngning alls! Jag behöver verkligen aktivera mig. Jag vet det själv! Jag får ADHD och Husse blir tokig på mig. Säger att en sån gammal Get som jag behöver vila också. Då brukar jag gå 30 cm bakom honom. Går så tills han får frispel och hittar på saker med mig. Han orkar inte med att jag vandrar huset runt och då strax bakom honom. Så fort han rör sig så är jag där. Man kan säga att jag nöööööteeeer ut honom. Trägen vinner! Tack vare min envishet så fick jag i alla fall träna några spårupptag.

Inför nattpasset så var bengeten (Husse) laddad till tänderna. Han hävdar, med en dåres envishet, att helgpassen är de roligaste. Då händer det mest och han får möjlighet att använda mina sinnen mer än övriga veckodagar. Inför nattpassen så brukar vi träna lite. Sedan ska Husse sova, men vid 20.00 tiden så är vi igång igen. Då drar han ut mig i natten. Gör ett par förberedande övningar för att "ladda" upp mig inför nattens övningar. Ofta kör vi lite spårupptag, byteslekar och så avslutar vi med ett roligt spår. I slutet på spåret finns alltid något att bita i...... I like It a lot!!!

Nattens uppdrag var dock lätträknade. Husse försökte verkligen, men det blev inga hundjobb. Bland annat drog han med mig till ett knivbråk. De inblandade han ej smita från platsen, men hade satt fast en kniv i gräsmattan då polisen kom. Husse tog ut mig för att söka mer gods. Hur fan skulle jag då veta att man redan hittat kniven i gräsmattan. Jag trodde de fyra poliserna som stod vid platsen letade lika ivrigt som jag. Husse snäste och meddelade mig att den där kniven är ju för 1000 an redan anträffad. Ge dig ut och leta efter annat....

Ok då! Förlåt min iver! Här fanns gott om vittring, men jag hittade inget spännande. För att inte komma tomhänt tillbaka så bar jag med mig en gammal penna. Innan jag överlämnade den till Husse så knäckte jag den på mitten. Husse blängde,  men jag drog vidare på min promenad i olydnad....

De stoppade personerna var pruttfulla. Kunde knappt gå. Dom var nog rätt övertygade om att få sova lite på polisens hotell. När dom fick beskedet att man var "fria" så började karnevalsstämningen i gruppen. De fyra löpte från platsen som om man var med i ett friidrottslag. Lite oroligt vände man sig om då jag skickade i väg ett par skall efter dom... Ha! Ha!

När nattpasset var slut så var även Husse det tror jag. Hans ögonlock såg drogade ut och det var inte uppåttjack vi pratar om då. Såg hur han masade sig ut ur bilen, drog fram nycklarna för att öppna garageporten till polisstationen. Då ringer hans telefon.... Husse ser ut som om det är från dolda kameran. Man önskar hund och hundförare till ett jobb på andra sidan distriktet.... Långt att åka, inga andra hundförare ute. Husse hoppar in i bilen och styr söderut. Berättar för mig att det varit inbrott och att två personer precis sprungit från en bil. Kan väl nämna att det var grymt halt ute vid denna tidpunkt.

Har lärt mig en hemlighet vid Hussses bilkörning. När jag hör ordet Ohhhh!!! så har vi varit nära en incident. Ofta hör man Ohhhh! och sedan början han nynna på någon sång. Då vet man att det löst sig. Under resan söderut så var det rätt mycket nynnande och Ohhhh! ljud kan jag säga. Trots allt kom vi fram levande.  Mitt på en stor parkering stod en krockad bil. Det visade sig att man kört denna bil rakt in i en butik, tagit sig in och tillgripit gods... Mitt jobb skulle därför bli att nu spåra upp tjuvarna. Glasklart!

Då Husse anlände dit så träffade vi på konstapel Piggelin! Fast han jobbat natt så var han pigg som en lärka. Han lät meddela hur poliserna rört sig på platsen. Allt för att underlätta för hunden. Bra! sa Husse. Husse har träffat denna piggelin förut och då skällt ut honom efter noter. Därefter bett honom om ursäkt eftersom han var rätt oskyldig. Man kan väl säga att förhållandet mellan dessa Statens tjänsteman nu var minst sagt frostigt. Husse frågade konstapel Piggelin om vilket håll de två tjuvarna sprungit. Piggelin såg frågande ut och sade att man ej visste det!!! Man anade bara det eftersom bilen stod som den stod.....

Nu rök säkringarna på Husse! Jag bara garvade när Husse mässade om att det var klart som fan att man har en reservbil om man kör in den andra bilen genom en vägg... Konstapel Piggelin höll med och kunde inte förstå var uppgiften om att polisen sett två män springa från platsen kom i från.

Husse tog ut mig och jag spårade ca 10 meter innan spåret var slut. Inte svårt att förstå var bil nr två stått....

In i bilen igen och järnet mot stationen igen. Husse var lite stressad nämligen. Skulle spela hockey kl 08.15. Hur frisk är man egentligen då? Först jobba natt, sedan åka och spela bockey direkt efter. Undrar om han gjorde sitt livs match? Jag fick följa med in i omklädningsrummet på jobbet. Där satt Husse och snackade med mig om faran med att anstränga sig då man är så sliten. Under mässandet så fortsatte han byta om till hockeysaker. Sade dock att han kanske inte skulle spela ändå utan kanske skulle fortsätta färden hem i stället. Trots alla varningsord till sig själv så svänger han in på parkeringen vid Ishuset. Gäspar tre gånger innan han försvinner in i hallen. Kommer ut en timme senare. Visar V-tecknet och hävdar att han var målkung.... 

Han hävdar också med bestämdhet att han dribblat av en känd hockeyspelare. Denna spelare har även varit NHL proffs och spelat i Svenska Landslaget. Trot den som vill!!!

Må nu gott!

Gammelgeten Arek


MAN SKA LEVA SOM MAN LÄR....

Principer! Ett av Husses adelsord. I bland kan det gå till överdrift då Husse ska följa och genomföra sina ideér. Ett exempel så här vid årsvändningen är ju "Nyårslöftet". Husse tycker att sambon och barnen äter för mycket godis och dricker för mycket läsk. Husse har inte fått med den kära sambon då det gäller att minska på intaget varvid han utfäste en tävling i ämnet. (Husse vill ju alltid vinna allt så motståndet kan vara tufft....)

Tävlingen gick ut på att det var läskförbud och godisförbud för sambon och barnen under sex av veckans dagar. Lördagarna var fria och då att anses som syndens dag enligt husse. Sambon vägrade, men de kära barnen backar inte för en tävling. Dock under förutsättning att dom fick välja något som husse inte fick göra... "Go for It!" sa Husse kaxigt, men då hade han inte fått reda på vad han skulle göra.

Momentet för Husse blev: Du får inte fika!

Innan ni utbrister att detta kan väl inte vara något problem. Notera då följande ingredienser i Husses liv.

1. En polis älskar att fika
2. Husse är polis ut i fingerspetsarna - vilket innebär att han älskar att fika.
3 Husse fikar varje dag. På sommaren på altanen och under kalla årstider på två favoritfik.

Detta innebar alltså att Husse bara får dricka kaffe, men ej ta något bakverk!!!!!

Husse såg blek ut, men kunde ju ej backa ur tävlingen då han dragit i gång den. Husse vill ju även att barnen ska må bra och ha fina tänder. Husse antog utmaningen, men förstod troligen inte innebörden. Prövningarna lät inte vänta på sig kan jag tillägga. Om vi börjar med mattis, alltså kära sambon, så sprack vadet första dagen. Hon ansåg att Cola Light inte var läsk..... Det är ju inte socker säger hon... Jo tjena! Vilket föredöme för barnen.....

Husse visste ju att han kunde äta en smörgås till fikat så han trodde inte att det skulle bli några större problem. Upp till det dagliga fikat och vad var dagens premiär? SEMLOR! Hur f-n kan dom ha semlor när vi tävlar sade Husse..... Alla i fikagruppen tog semla, men Husse var stark och åt en torr leverpastejmacka. På natten skulle Husse jobba och då hade den snålaste gruppmedlemmen med sig nybakade bullar. Nu var det läge att fuska kan man tänka... Ingen sambo där, inga barn och förhoppningsvis lojala arbetskamrater.

Jag satte en 50 lapp på att husse skulle ta en bulle. Speciellt när den ena polisen sade att "barn är satta till världen för att luras". Men den principfaste, envise gubben stod på sig. Berättade om sitt vad och lät bli att äta bulle. Kvällen därpå bjöd den andra turlaget på tårta. Samma visa igen! Husse förklarade varför han ej ville ha den saftiga, goda gräddtårtan. Det andra turlaget tittade på Husse som om han hade pesten eller liknande... Husse stod dock på sig.

I dag däremot, var det ju lördag. Husse mindes vadet klockrent och ville åka och fika. I dag blev det semla och Coca Cola. I kväll blir det hockey på TV och då med godis och läsk som tillbehör. Prisa lördagarna tillade han.....

Något som också verkar motivera Husse att hålla ut med sitt nyårslöfte är att han blir rätt hårt hånad på hemsidan. Att håna Husse för hans kondition är som att kasta Arek på valborgsmässoelden.... Det motiverar gubben att öka träningsdosen ännu mer... Tyvärr drabbar det ju mig till synes och sist. Ju mer gubben ska träna, desto mer förstörs min vila... Sista gången vi tävlade så körde vi orientering 5 km. Då var det tävling och då drabbas alltid jag. Det slutade med att Husse kom in 30 meter före mig i mål!!!! Husse sa att han skämdes för mig då. Talade om att hunden väl borde vara före människan förbi målsnöret.

Att jag fick skämmas bland dom andra fyrbentingarna då? Var det inget han reflekterade över????

Ja! Ja!

Någon som vågar sätta emot Husses nyårslöfte? Vem tror att han viker ned sig och börjar äta bakverk annat än på lördagar? Inte jag i alla fall....

Det verkar som jag ingår i diettävlingen också! Jag har inte fått min kvällsmat än! Vad bengeten inte vet är att jag kan bli rätt kinkig om sockret faller för lågt. Så! Husse! VAR FAN ÄR MIN MAT.?????

Gammelgeten Arek


LÅT MIG INTE BLI EN MUMIE....

God Helg! Tjänstehunden Arek tar över farsans bloggande tills vidare. Kan meddela att Husse är klart ambivalent om huruvida han skall fortsätta skriva om våra dagliga hjältedåd blandat med blunders. Han blev dock glad då han såg stödet på kommentarsidan. Speciellt detta om att även män bloggar! Tills han läste kommentaren om att även Jonas Gardell bloggade..... Husse har lite bögskräck så där fick han ytterligare vatten på kvarn....

Min tankspridde husse har dock inte haft det allt för lätt sista dagarna. Han har knappt haft användning av mig i jobbet och detta gör honom grymt frustrerad. Trots detta så ligger han oftast i händelsernas centrum och råkar i bland in i rätt tokiga saker. Låt mig berätta lite.....

Denna dag började med transport till jobbet och då under tidig morgon. Då vi färdades i vår skabbiga Volvo så pustade Husse om att han var lite sen. Detta visade sig rätt tydligt i kurvtagningen. Alla ni som av någon anledning varit placerade i bakluckan och då utan bälte vet väl hur skönt det är att glida igenom en smal t-korsning i 70 km/h.... När vi nästan var framme så hade bengeten kört in nästan all förlorad tid varvid han åter var i harmoni. Då vinkar plötsligt en gammal, gammal farbror på Husse.

Husse stannar till och det visar sig att gubben varit ute och gått i flera timmar. Gubben var helt out of space och kunde inte minnas hur han kommit till platsen. Husse fattade sympati för den förvirrade gubben och kontaktade polisradion för att höra om man möjligtvis letade efter en försvunnen man. Svaret var nej, men det visade sig att farbrorn var väl känd och att detta var femte gången man nu ämnade köra hem honom då han själv saknade kännedom om var han befann sig.

Husse bjöd in honom i bilen och tog med honom upp till Hundenhetens lokaler. Gubben var helt vilse i kolan, men tackade ödmjukast ja till en varm kopp kaffe. Under samtalet med den gamle mannen så framkom det klart att han led av någon form av demens... Vet inte själv vad det är, men gissar på någon form av lös mage... (Vem har inte det?)

Efter en timmes småpratandes om samma saker om och om igen, så bestämde sig Husse för att köra hem farbrorn till bostaden. Där skulle frun befinna sig enligt mannen. Väl där så hörde jag Husse och farbrorn samtala om huruvida mannen kände igen sig eller inte. Svaret blev inte helt oväntat: Bor jag här?

Husse följde med upp och jag hängde med i bakvattnet. Husse öppnade dörren och var livrädd för att skrämma ihjäl den lilla hustrun. Inget svar varvid vi ålade oss in. Husse ropade försiktigt igen, men inget svar. Då, på sängen i sovrummet, upptäckte vi det fasansfulla.... På sängen låg lilla frun och det var uppenbart att hon var stendöd. Såg på Husse att han fick panik. Vet precis vad han tänkte: Vad i helv...te! Har jag dragit hem gubben för att där upptäcka att lilla tanten gått vidare till dom sälla jaktmarkerna.

Gubben verkade inte märka skillnaden utan ropade glatt till lilla tanten att han var hemma och att polisen var med. Inget svar, ingen andning och definitivt ingen rörelse från sängen. Husse väste i mungipan mot mig att det ju var "omöjligt att väcka en mumie..."

Gubben gav dock inte upp utan fortsatte ropa på tanten, ruska henne ett par ryck och då.... Plötsligt var hon tillbaka från den andra sidan.... Det visade sig att hon ej tagit sig vidare utan bara sovit grymt djupt.... Husse drog en suck av lättnad, kollade att allt var okay och lämnade sedan familjen Desorienterad.

Husse sade att han behövde friskluft och åkte därför en bit bort till en äng. Där fick jag och valpen Bus komma ut och springa. Då larmade radion om att det var ett pågående rån på gång. Vi var dårnära och Husse blev helt exalterad. Då började nästa bekymmer: BUS!

Valpen Bus hade precis kommit ut och hade inga planer på att åka bil igen. Husse, numera panikslagen, försökte på 30 olika sätt få tag i Bus. Bus dansade undan och jag skrattade så att det värkte ända in i njurarna. Slutade med att Husse, i uniform, fick lägga sig ned och sprattla inbjudande på marken. Först då tyckte Bus att det var värt att kolla upp varför Husse verkade krampa på gräsmattan. Infångad och snabb jakt till bilen. Väl där så hade ju rånarn hunnit ut ur butiken och dragit iväg i bil. Nu var Husse ej i harmoni.....

Dagen var ju ändå inte slut. Husse kan ju vara en showman och då denna show dragit igång så är den svår att bromsa ned..... Husse har ju tidigare blivit sur på mig för att jag spårat dåligt vid något tillfälle. Husse blev sur och kastade in mig i bilen varvid jag självklart blev sur på honom. Jag hämnades därför vid ett tillfälle och det gick till så här:

Husse skulle spåra efter rånare. Husse hade 4 st specialutbildade poliser med väldigt stora gevär. Dessa ställde upp bakom husse och mig för att täcka oss om vi kom i fatt rånaren. Husse var nervig då han ju inte ville skämmas för mig. Jag tyckte då att det var rätt läge för hämnd. Jag började då att spåra 10 meter rakt fram, vände höger förbi hela gruppen av poliser och hoppade in i polisbilens bur med spårlina och allt. Därefter kom jag ej ut. Husses haka åkte ned typ 20 cm, och han såg klart uppgiven ut. Hämden är ljuv.... Måste dock säga att husse fann sig rätt snart för han lät meddela specialpoliserna att rånaren troligen befann sig i polisbilen.... Annars skulle ju hunden aldrig ha hoppat in där....

Sedan dess har Husse passat sig för att djävlas med mig i spåret. I dag var det dock lite dags igen för hans griniga trams. En kvinna hade krossat ett fönster och hoppat in. Därefter hade hon hoppat ut och sprungit ned för en släng. Detta kunde flera vittnen uppge. Jag kände dock direkt att där fanns inget spår så jag spårade ju inte vidare.

Husses ögon blev smala och käkpartiet sjönk i hop som hos en gammal missbrukare. "Spår" väste bengeten, men där fanns ju inget spår. Husse gick ryckigt och aggressivt, kopplade loss linan och gick på promenad med mig i stället. Hans förhoppning var att hitta tjuven i någon buske en bit ifrån. Efter 40 minuter gav han upp. Tillbaka i bilen så stod vi väldigt dåligt till varvid Husse var tvungen att träna backning.

Då knackar det på fönstret hos husse och jag riktigt ser hur han hoppar till. Där står tjuven och knackar på husses fönster. Jag hör hur Husse säger: "Men vad i helve---te! Är tjuvj---eln tillbaka för att håna mig?" Husse studsar ut och konfronterar tjuven. Vilken väg sprang du? Var gick du sen? Husse var helt ointresserad av brottet utan ville bara veta var tjuven tagit för flyktväg.

Tjuven såg fundersam ut då husse pekade mot baksidan av huset. Hon lät meddela att hon ej hoppat ut på baksidan. Hon hade gått ut genom dörren på framsidan, vidare till sin bil och sedan åkt från platsen..... Husse tittade på mig, skämdes, och gick sedan till baksätet. Sen kom han till mig med sina insjunkna ögon och bad om förlåtelse för sitt uppträdande. Tre Frolic senare var vi kompisar igen..... Innan jag mumsade i mig den andra Frolicen så lät jag meddela honom följande visdomsord: "Lita på hunden"

I övrigt så har det varit rätt lugnt för oss. Husse har gripit lite folk, men ej behövt använda mig. Tyvärr! Jag har fått söka lite narkotika, men i övrigt inga spårjobb.

Valpen Bus då! Han är vidrig! Han biter mig hela tiden. Får inte en lugn stund. I går låtsades han pussa mattis. Då hon böjde sig fram så åt han upp örhänget. Undrar var det kommer ut någonstans?

Ska försöka övertala Husse att skriva mer, men kan inget lova. Tills dess får väl valpen och jag föra dagbok....

Må gott!

Arek


HUSSE BLIR RETAD...

God Jul vänner! Gammelgeten här för att hjälpa den lilla valpen att starta upp datorn. Den lille vill berätta om något som hänt på jobbet. Ha översyn med att lillvalpen bara är 5 månader och stavar som en aphjärna... Varsogod Bus!

heJsam alla lässaRe po huses blog! Vill berRäta att Huse blivit rEtad po jobet! Sant! Någon sade på huses jobb att det var jusst Huse soM bruckade skriva på blogen. DeM skratadde åt huse och fråggade om han satt ned o kissade okså. Huse svettades och BeRättade att han inte vile skriva ock ska sluta....

jAg siter också ned o kisar!!!!


Såja Bus! Nu har du fått berätta varför du är så upprörd. Själv höll jag på att garva läppen av mig när husse blev pressad av dom andra hundförarna i fikarummet. Jag och Bus hade fått följa med in i fikarummet för att Bus skulle få miljöträna lite. Bus for runt och jag tittade avvaktande på. Husse satte sig i en stol och då briserade hemlisen.... "Husse har en blogg" var det någon som sa helt plötsligt.....

Det blev helt tyst i rummet och sen sade någon: VAD SA DU!!!!

Kollade in husse och han blev likblek i ansiktet. Svetten började lacka ut från dom orena porerna i ansiktet och han försökte harklande förklara sig: "Jag blev tvingad när första valpen var liten och sen......."

Husse blev retad och pressad under ca 10 minuter innan vi lämnade lokalen för en promenad. Husse var nu så svettig i ansiktet att han till och med knäppte upp kläderna i stället för att stänga till dom i kylan. Husse var inte nöjd med hur situationen hade utlöpt. Husse vill att det ska vara lite macho att vara hundförare. Vi är ensamma i skogen och mörkret och vår fiende, som skall gripas till varje pris, är oftast en topputbildad yrkesmördare. När det nu framkommit bland dom andra machomännen att husse troligen är mörkrädd, busrädd och troligen även sitter ned när han kissar, har gjort att den bilden troligen flagnat lite... He! He! He!

Från att ha varit en busjägare av rang så får husse i stället sitta och läsa poesi på hundförarnas festkvällar. Därefter plocka bort disken, städa och sedan dansa med alla hundförare.... Looser!!! Husse svettades fortfarande när vi efter långpromenade lämnade området via en bakdörr.... Husse lät även meddela samtliga i lokalen att bloggen varit en tillfällighet, men att det nu är slutskrivet.....

Vi får väl se om han lägger av helt efter detta eller om hans sug efter att berätta fortsätter i ny skepnad. Den som lever får se.

Helt klart är dock att Husse kommer att gå på adrenalin i natt för att visa busarna att bilden om honom varit felaktig. Det kan bara sluta som vanligt! Att jag får rädda honom!!!

Må nu gott!

Arek o Bus


SNART DAGS FÖR JULSAGORNA IGEN...

Gammelgeten Arek här igen! Hoppas ni har det bra. Har precis kommit tillbaka från en kvällspromenad tillsammans med Husse och Bus. Bus har väl hängt i min nacke under två och en halv km vilket i och för sig är bra för att träna min nackmuskulatur.

Husse och jag har ju hållit ihop ett tag nu och vi har haft det grymt kul. Har ju räddat skinnet på denna lilla räka ett antal gånger och det ingår ju liksom i mitt jobb. Att försvara husse kan ju i bland vara lite kul. Han verkar i bland tro att jag är som en tiger till styrka och lynne. Man kan i alla fall tro det då han har en förmåga att överskatta oddsen lite under sina ingripanden. Har ju gått bra hittils och husse säger att det har att göra med att ingen vågar tjafsa med mig då jag ser så otäck ut..... Vi satt och summerade hur många gånger vi hade behövt använda våld sedan han fick mig och det var nog mindre än ett 10 tal gånger. Vi har väl egentligen bara hamnat ordentligt i trubbel en gång och det var under en insats i Stora Staden.

Efter ett slagsmål i en korsning så försvann våra kamrater för att rätta till felbeteendet. Kvar blev jag, husse och en hundförare till. Överraskningen denna gång var att ett 30 tal supportrar kom från nästa korsning och där bestämde sig för att anfalla oss..... Anfall är bästa försvar tänkte de två dårarna till hundförare varvid dom slog som besatta med batongerna samtidigt som jag och min hundkollega bet för fullt. Första ronden till oss, men banditerna återsamlades för en andra atack. Samma procedur, vinst till oss igen. Nu bestämde sig packet för att ändra taktik varvid man valde kommando "fly".

Tidigare jular så har husse i bland tittat djupt i glaset med många bubblor i. Detta har gjort att han och sina kamrater ska bräcka varandra i vem som råkat ut för värsta sakerna under sina krokiga karriärer. Lite roligt att höra "grabbarna skrävla" med samtidigt så måste man säga att det ingår en del i paketet att bli polis. Innan husse träffade mig så lät han meddela att bland annat följande hänt:

Husse och mattis fick åka till en väg söder om stora staden. Där hade en av Kungens grisar rymt och uppgiften för Kling och Klang blev att fånga in den 300 kg tunga grisen och placera den i en hästtransport. Enligt sägen så gick det sådär. Grisen var aggressiv varvid husse skulle klippa på grisen med Statens batong. Resultatet blev att grisen bet i husses batong, tog över batongen för att sedan tvinga Kling och Klang att fly. Till slut vann polisen genom att locka in grisen i vagnen med hjälp av After-Eight choklad. Husse har batongen kvar och jag kan intyga att där finns märken efter grisens tänder.

Husse observerade hur några ungdomar stal en bil. Husse, alias Stålmannen, ställde sig i vägen för bilen och uppvisade ett myndigt stopptecken med hjälp av sina smala armar och fingrar. Tjuvarna noterade, men agerade ej genom att bromsa, utan ökade i stället farten. Husse och hans späda kropp gjorde gymnastikövningar i världsklass och lyckades bara bli påkörd på så sätt att radioapparaten krossades i bitar. Bilen träffade radiofästet vid höften, men husse klarade sig utan skador. Därefter försvann bilen och husse hade ju lite svårt att rapportera vidare vad som hänt eftersom hans radio nu låg i 1000 delar. Kan dock tillägga att husse känt igen tjuvarna och tog dom ca 30 minuter senare.....

Husse arbetade civilt, det vill säga i vanliga kläder. Banditen vägrade tro att husse var polis varvid banditen slog yxan mot husses huvud. Husse tränade ur och insteg ur bilen och rekordet slogs när yxan träffade bilens tak i stället för husses huvud. Den aggressive banditens kompis intygade att husse var polis och yxmannen ångrade sig och bad om ursäkt....

Husse stoppade två misstänkta tjuvar. Tjuvarna visade sig vara elaka. Den ena jagade husse med kniv och den andre försökte skjuta husse med pistol. Husse tränade sick-sack löpning och gjorde det lika bra som en förvirrade hare. Husse kom undan och så även tjuvarna. Husse retad på jobbet....

Man med motorsåg ville såga i människor i stället för i ved. Husse tyckte ärendet lät intressant varvid han ålade sig fram för att överrumpla skogshuggaren. Skogshuggaren dock väldigt snabb med sin motorsåg varvid husse snabbt fick ångra sig och träna baklängeshopp. Husse hotade upp skogshuggaren med pistol varvid denne gav upp.

Kvinna tände eld på lägenhet, låste dörren och tvingade sina barn att vara kvar och brinna inne. Husse och kamrat lyckades öppna dörren, slå sönder säkerhetskedjan och slita ut barnen. I bakrunden syntes lågorna slå ut... Kvinnan skrattade bara och gick rakt in i lågorna.... Brandmannen förstörde planen genom att ta stora brandslangen och släcka elden.... Kvinnan transporterad in för vård.....

Även jag har ju sett faran i vitögat kom jag på!!! Under ett sök efter en självmordsbenägen kvinna så var ju jag så duktig att jag spårade upp henne i skogen. Som tack försökte ju hon hugga kniven i mig och husse. När inte det gick så högg hon sig själv.... Otäck historia! Tur att husse hade pepparspray!

Jag lovar att det finns fler berättelser att skriva om, men dom spar jag en stund. Kanske får jag höra någon ny nu under julaftonsfesten detta år....

Må gott!

Arek


BUS GILLAR INTE HOCKEY...

Hallo igen! Gammelgeten här! Ni vet han som plötsligt blivit med valp.... Det här har ställt till en hel del för mig. Dels i form av att den lille stjäl uppmärksamhet, fallande mat från matbordet samt tid från min viktiga träning.... Husse och jag har haft en bra dag i dag. Husses mål var att få mig godkänd i det sista momentet, det enda vi missade, det vill säga överfall i munkorg. Vi gjorde följande plan i bilen på väg mot instruktörernas hårda bedömningar: Ett försök - ett lyckat betyg. Det var planen också när vi vandrade in i träningshallen.

Husse fick tunnelseende på en gång. Jag kände inte för att ränna runt inne i hallen när det var så vackert vinterväder ute. Kombinationen av hans tunnelseende och mitt lekhumör gjorde att vi rev av provet på mindre än en minut. En kort transport, ett kort överfall och sedan ett godkänt betyg... Husse sprang runt som en nykär tonåring i snön efter det godkända betyget..... Pussades och kramades och lät meddela alla som ville att vi nu var godkända minst ett år till...

Förut har husse, jag och Bus gått korta promenader. Detta då den lille ha så korta ben och husse inte har velat anstränga honom för mycket. Det har inneburit att Bus sedan blivit lämnad hemma, medans jag och husse gått ett varv i det vackra motionsspåret. Det är bara 2.5 km lång, men det har varit så skönt att slippa Bus. Men shit också! I går fick det lilla valpmonstret följa med och gå hela spåret.... 2.5 km promenad i skogen med en liten valp som ligger och atackerar och biter mig i kopplet. Så fort han släppt lägger han sig en bit fram på spåret. Där ligger han som ett lejon på jakt och då i avaktan på att jag ska springa förbi. När jag springer förbi så siktar den lilla skiten alltid på strupen...

Orkar han då? Ja! Husse och jag tyckte promenaden var alldeles lagom lång då det var snö att pulsa i. Bus däremot! Han sprang väl dubbelt så långt som oss och då utan att bli trött....

Under den här promenaden lyckades han även skrämma en stor Båtsman hund på flykt. Vi vandrade i allsköns ro då vi mötte en hund och dennes matte. Otroligt hur ofta husse/matte är lika just den hund som dom äger. I detta fall så fanns ingen skillnad mellan mattis och Båtsmanhunden. När vi passerat förbi så började Bus plötsligt att skälla. Då jag och husse vänder oss om så tror vi först att hundens matte springandes försöker anfalla oss... Vid närmare anblick så visade det sig vara Båtsmanhunden som kom. Husse förskte ställa sig i vägen för Båtsmanhunden. Detta för att inte jag skall börja slåss och för att inte den andra hunden ska skada Bus.

Då kommer den lilla krokodilen springandes bakifrån och visar alla sina hajtänder. Den 50 kg tunga Båtsmanhunden gjorde en vändning lika bra som en Finlandsbåt, men lyckades i alla fall vika ut i skogen. Och Bus efter..... Efter ca 20 meters jakt vände den lilla valpen åter till oss. Dock med svansen och huvudet mycket högt..... Jag och husse bara skrattade.....

Den magra skinnbiten som kallas Bus fick även följa med in i polisens dressyrhall idag. Morsa på dom andra hundarna och samtidigt träna lite lydnad. Först körde farsan lite med mig, men sedan var det Bus tur. Bus var kaxig som vanligt tills han hamnade i gapet på en svart stor hund. Dreglet bara rann om munnen på den svarta besten och plötsligt var Bus mer hanterbar....

Därefter gödde husse den lilla med korv. Den lille visade sig då kunna kommandona: Sitt, sitt kvar och att komma då han hörde sitt namn. Tänk vad lite korv kan göra....

I övrigt så har Polisen tittat på den lille idag. Instruktören sade direkt han såg Bus "Den tar vi - det ser jag i ögonen". Sen fick Bus visa lite konster. Troligen köps Bus in som polishund redan nu och blir då så att säga en polisaspirant....

Tyvärr verkar inte Bus dela husses och mitt idrottsintresse. I dag skulle vi åka på hockey. Husse skulle lira och klädde upp sig i sin fina hockeymundering. Allt var inte som vanligt dock. Den lille motorsågen hade fått tag i husses susp och då bitit av alla fästanordningar. Detta gjorde att suspen ej skyddade så som den skulle utan mer hängde som ett skynke... Det måste väl tyda på att Bus inte gillar hockey!!!

Husse var inge sugen på att täcka skott idag, men fångade ändock en klubba med tänderna. Blodet sprutade och tänderna hamnade nog halvt på sned. Husse tyckte dock blodförlusten var försmumbar eftersom hans lag ändå vann till slut. Husse meddelade mig i bilen att hans lag vunnit mot Tomas lag. Tomas och husse brukar tävla en del, typ om allt. Husse säger att han ej kan minnas när han förlorade i något mot Tomas. Då har dom ändå mötts i golf, badmninton, tennis, hockey och minigolf. Jo förresten! Husse frågade mig om "kubb" är att anses som sport. Jag trodde inte det, men om det gör det så har husse förlorat i det en gång...

Må nu gott!

Gammelgeten

DELFINUNGEN...

Usch! - Så kan jag väl sammanfatta hur mitt behagliga liv ändrat sig till. Från att vara numero uno till att bli någon form av surrogatmorsa åt valpjäveln.... Minns tillbaka hur det var i somras. Fridagarna gick åt till att träna några behagliga moment, därefter sköna promenader för att sedan fika med farsan på altan. Köra lite en mot en i bollspel, invänta barnen och sedan köra ett pass träning till. Därefter, i bästa fall, åka iväg på natten och dominera lite busar.....

Nu har bus fått en annan benämning.... I stället för att skrämma bus så har jag vårdnaden om Bus, vårt nyaste tillskott i djurparken söder om stora staden. Minns det som igår. Farsan skulle bara tanka bilen, men återkom med en skvatt galen fyrbenting som någon uppfödare döpt till Bus. Uppsänd från helvetet och transporterad hit via husses bil.... Försökte med taktiken att skrämma skiten ur honom. Det fungerade på den förra valpen. Han kissade ned sig totalt när jag visade vem som var chef... Men den här! När jag gjorde mig stor, morrade och sprang fram för att skrämmas, så vankande det lilla aset fram och slickade mig på nosen....

Allt liksom rann av en då kan man väl säga....

Sedan dess har man blivit som en delfinmorsa. Så fort man joggar iväg så har man Bus som klistrad bakom frambenen. Ivrigt bitandes i päls och halsband. Husse tycker det passar bra att Bus hänger på mig. Det blir liksom enklare med lydnaden då brukar han säga.

Han är lite speciell valpen måste jag säga. När jag måste göra mina toalettbehov så glider jag undan och helst in under en gran. Valpen/delfinen däremot har inga som helst problem att lämna sitt gods på hallgolvet. Är han ute så är favoriteten att klämma ur sig i diket mellan gångvägen och bilvägen. Det innebär att avståndet till bilar och bussar är ca 30 cm. Kan grabben vara lite åt hållet att han vill visa upp sig????

Måste dock medge att det är lite krut i grabben. Backar inte för mycket här i livet. Skuttar upp och ned för trappor, anfaller katter, hundar, människor och då med särskild förtjusning Husse. Husse retar upp den lille, men får trippelt tillbaka. Lillgeten kommer i 50 km i timmen och går in i fullbett. Blir fullkomligt rabiat när husse skriker som en liten flicka, morrar och kampar som värsta traktorn. Slutar alltid med att husse får fegnypa sig fri och lubba iväg....

Husse hade sedan en liten plan om att hundarna skulle umgås i gemesam bur under bilfärd. Kanon! Tyckte möjligtvis lillgeten. Själv hade jag lite svårt med att få plats eftersom den lille tog lika mycket plats som en fullvuxen gorilla. Skulle dessutom mysa och gosa lite under transporten. Blääää! Undandbedes då man som gammelget är dryga 50 år. Husse kom dock på bättre tankar ganska snabbt. Det visade sig bli mycket stora bekymmer när båda hundarna skulle ut exakt samtidigt.... Jag, som gammelget, fullkomligt körde över husse för att komma ut. Han kunde ju inte göra så mycket eftersom han hade fullt upp med att fånga upp det andra expressloket som var på väg ut....

Vi har nu delad bur igen....

Jobbmässigt har det varit skit också sista tiden. Har varit mycket jobb, men inga roliga hundjobb. Husse har gripit banditer som vanligt, men hur kul är det när inte jag behövs till det. Kan bara sitta inlåst och visa mitt missnöje genom att skälla. Hoppas det vänder snart så jag får aktivera mina sinnen.

Husse är så godsint ibland så jag bestämde mig för att skoja lite igen.... Dom andra hundförarna har haft lite problem med spåren. Den självgode husse, som haft så fin hjälp av mig, har kommit med goda tips och övningar för att få igång självförtroendet hos dom stukade hundförarna. Bland annat så har dom använt klicker och spårat efter vanliga kvällsvandrare. Det vill säga folk som lämnar lite vittring efter sig. Hundarna har tagit sig och gjort stora framsteg. Farsan har ju aldrig kört detta på mig för vi har haft ett annat upplägg.

En kvällstur i veckan bestämde han sig plötsligt för att testa konceptet själv. Han spanade ut lämpliga offer, tog med sig lina och klicker och var hur säker som helst på att lyckas. Wrong!!! Jag blåste han totalt. Hade ingen lust att spåra vanliga människor. Vill spåra tjuvar!

Farsan blev förtvivlad. Tappade tre kilo på sin redan späda kropp. Skyndade sig hem för att analysera...

Funderar på att djävlas ett par dagar till innan jag hjälper honom ur krisen. I dag har husse även laddad ned lite partymusik. Han brukar ta med ett par fartiga partyskivor inför natturerna. Allt för att få upp rätt stämning inför jakten. Gissar att det blir ordentligt åka nästa snurra. Bäst att surra fast kalsongerna så att dom inte ramlar av i kurvtagningarna.

Må nu gott!

Arek


PARODIN FORTSÄTTER....

Hai! Gammelgeten här som nu får nöta tangentbordet i stället för att träna lydnad o spår. Har haft förmånen att få göra min årliga kontroll med husse. Kan direkt meddela att vi får köra ett år till, men jag hade inte räknat med något annat. Har ju retats lite med husse i förberredelserna inför dressyrveckan och det har ju gjort honom lite stressad. Bland annat har jag lattjat lite under räddningssöket och det har gjort att farbrorn fått lite magknip....

Väl under veckan här så har jag inte djävlats med husse. Jag har velat göra bra ifrån mig för jag vill verkligen vara bättre än dom andra. Både husse och jag vill att dom andra ska vara lite avundsjuka på vårat uppträdande. Har inte velat dominera allt för mycket utan har bara legat lite över de andra... Lite bus har jag dock hittat på under dagarna. Inför  inomhussöket så stod husse och försökte förklara för instruktören att geten, alltså jag, kunde glömma sin uppgift och börja leta knark i stället...

När söket drog igång så kände jag rätt snabbt var figuranten var gömd, men man har ju 10 minuter på sig att leta. Jag kollade in husses min då jag började nosa av lite lådor och golv. Han såg lite ansträngd ut och halssenorna började peta ut utanför skinnet. Då lade jag in stöten och blev dårnoga i att söka av små lådor, rör och stegar. Husse hade nu lagt upp armarna och såg klart ansträngd ut. Instruktören började harkla sig om att det bara var två minuter kvar. Husse hade gett upp och jag tyckte han lidit nog... Jag sprang fram till den gömde figuranten och visade husse vad kul man kan ha i en lagerbyggnad. Husse andades ut och lämnade lokalen med godkänt betyg...

Därefter vidare till räddningssöket. Husses mage var inte i balans inför detta moment så jag öste på i positiv anda i stället. Husse var lyrisk och glad och det kan ju vara kul även det.

Sen ha vi ju kört lite lydnad och den är grymt enkelt, så det nämner jag inte ens. Däremot skyddet! Ett moment där farsan blir lite stirrig. Här brukar jag spela överhet och husse får jobba hårt med mungipor och knän för att hålla mig i styr. Brukar ändå göra allt rätt till slut, men husse brukar tappa ett par liter i vätska på detta uppträdande. Tyvärr bommade jag munkorgsstöten. Var lite självgod där och trodde att det var överfall från sidan på gång.

I ett av momenten senare så kom jag lite väl burdust fram till figuranten. Denne stod på hälarna och hann inte förflytta sig i tid. Följden blev att jag, som har alla krämpor en hund kan ha, kom fel in i anfallet och då gjorde mig kraftigt illa. Ville inte visa husse detta utan fullföljde momenten ändå....

Men hemma! Shit vad ont jag hade. Gick som en krum gammal gubbe och hade ingen lust att aktivera mig. Husse blir ju rätt darrig när jag eller barnen blir lite risiga. Behöver ett par dagar ledigt, men sen kommer allt bli bra. Redan idag så har husse gått lite promenader med mig. Känner mig okay i kroppen nu, men behöver ett par extra semesterdagar för att riktigt vara i topp.

Jag och husse gjorde sten, sax o påse om vi skulle gå till veterinären eller vänta. Jag vann i bäst av tre och bestämde då att vi avvaktar ett par dagar.

Under dagen i dag så drog husse igång en rätt trevlig övning för en gammal hund. Han bestämde sig för att köra klickerträning med mig. Klick = belöning. Inlärningen har vi gjort förut, men nu var det dags för uppfräschning. En korvbit och en klick. En korvbit och en klick. Kanongott!!!

Efter den goda inlärningen så drog vi iväg till ett fält och ett grustag. Här körde husse spårupptag med mig. Belöning i form av utklickning då jag gjort rätt. Helkul måste jag säga.....

Sen fortsatte parodin med husse och mattis öppna spis.

Vet inte hur länge dom har försökt få igång denna braskamin. Först var hantverkaren skadad. Sedan gjorde man hål på fel ställe i taket. Sedan när hantverkaren var frisk och tillbaka så visade det sig att insatsen till braskaminen var sned och trasig. Bara att avbryta och lämna tillbaka. När alla delar var tillbaka så monterades allt på plats. Enligt grannarna så var det en rolig förställning att se och då framförallt när den övre delen av skorstenen skulle på plats.

Därefter skruva fast och fästa på alla sorters vis. Ett samtal till sotaren som inte kunde komma förräns om två veckor. Åh som vi väntat och idag var det dags för inspektion. Husse och matte skojade friskt med den smutsige sotaren. Planen var att starta brasan och grilla en korv nu i kväll.

Sotaren ålade sig in för att kolla skorstenen och utbrister: Ni har ju fel skorsten!

Skorstenen som varit beställd och levererad var av dyr exklusiv modell. Den var färdigisolerad och bara att montera. Den som nu satt genom taket var ej isolerad, ej av exklusiv modell, men däremot felmärkt...

Husse skrattade så han låg dubbelvikt och så även sotaren. Mattis underläpp skrattade också, men det kom tårar ur ögonen. Nu var hon inte i harmoni.... I morgon kommer nog leverantören få veta att man lever.  Får se om den där braskaminen någonsin kommer att fungera..

Tror att husse och mattis har något på gång. I dag har man packat bilen full med hundsaker. Små bäddar, små skålar, pyttesmå koppel m.m. Hundsakerna är alldeles för små för mig, så jag börjar misstänka att vi ska få tillökning. Inte bra! Förra gången lyckades jag skrämma iväg lillvalpen.

Vi får se vad som händer, men jag lovar dom ett litet helv--te om det kommer in en liten dreglande fyrbenting som ska ta mina leksaker.....

Arek


HANDEN I KAKBURKEN....

Husse brukar ju ta med mig överallt så jag får ofta överhöra alla hans samtal och delta i hans små lekar. Under sista dagarna här så har vi tränat lite inför vårt årliga prov och det är alltid kul. Vid ett tillfälle överraskade dock figuranten mig och det gjorde mig grymt förbannad och då mest för att det var mitt eget fel. Det slutade med att figuranten slog mig i huvudet med skyddsärmen, men då tog det hus i hel--te. Jag gav tillbaka dubbelt upp och husse fick verkligen tala om för mig vad som gällde. Sen gjorde vi om momentet och denna gång var jag verkligen beredd.

Vi har även varit på ett stort tillslag. Planen var att vi skulle gå upp mycket tidigt för insatsen skulle starta redan i ottan. Husse nattade mig tidigt kvällen innan och sedan gick bebisen själv upp och lade sig. Om husse inte får sova sina timmar så blir han mycket kinkig, så det passade väl bra att han gick i säng i tid. Annars skulle väl det drabba mig dagen efter i form av onödigt skäll o gnäll. Men vad händer? - Husse blir dålig i kistan! Måste vandra runt och gå på toa i tid och otid. Sista gången jag hörde han spurta mot muggen var vid 02.00. Och vi som skulle upp kl 03.30 och då vara i form.

När husse gled ner för trappan för att tvätta ur tröttheten ur ögonen så kunde man inte annat än tycka synd om gubben. Inte ens med lacknafta hade man kunnat tvätta bort dom skuggorna under ögonen. Husse mumlade något om att han var smått orolig i magen, men att det nog skulle ordna sig.

Väl på plats på jobbet så gick väl allt bra förutom att det var mycket väntan innan det var dags för vår entré. Dit vi skulle tog det tid att åka och väl där var vi tvungna att ta det lite lugnt vid ingripandet. Detta då personerna där var att anses som farliga samt att dom hade ett antal väldigt fullvuxna aggressiva hundar som kunde springa lösa. Dessa hundar hade atackerat människor förut. En av de bitna låg efter två månader fortfarande kvar på intensiven...

Atacken mot stället gick bra och jag och husse var med och fångade in ett antal banditer. Efter det skulle vi söka efter vapen och knark. Vi fann dock inget, men vädret var i alla fall bra. Det mest spännande var nog när jag och husse rastade. Då for en råtta över vägen och min plan var ju att fånga den. Tyvärr avbröt husse leken precis när jag var på väg att vinna....

Husse har ju haft lite problem med bilen. Allt som kan gå sönder har verkligen gått sönder. Husses plan innan sommaren var att köpa en fyrhjuling. Det blev inget med det... Verkstadsbesök efter verkstadsbesök har avlöst varandra och husses plånbok har blivit tunnare och tunnare. I förrigår satt vi och fikade med en kamrat. Husse talade om att det nog inte fanns något kvar på bilen att byta ut, men då vi skulle åka hem från fiket så började bilen att segdra en hel del... Husse stannade till på verkstaden och det visade sig att kopplingen var helt slut.... 3500 kr till verkstaden så var problemet avlöst... Oturen grinar husse i ansiktet, men jag måste säga att han tar det rätt bra. På kvällen fick han dock någon form av flaschback och tog ut aggressiviteten på smågrabbarna i fotbollslaget.

Sambon kom spurtande och ombad husse att dämpa sig. Husse tog ut sin frustration på bollen då i stället. Tog upp den ocoh sparkade den allt vad han kunde ut mot skogen. Vad hände då? Jo husse sträckte sig i ryggen. (Sent ska syndaren vakna)

Frustrationen har växt på sig hos husse under veckan. Han har ju tjuvtränat lite golf och uppgav plötsligt att han även kunde sikta med golfklubborna. Han utmanade sambon och planen var att fullständigt förnedra henne. Han tog ut henne till golfbanan, bjöd henne på dricka och möjlighet till fika. Därefter ut till första utslaget. Någon måste dock ha förhäxat hans klubbor för herregud vad kass han var...

Husse fick storstryk!

I bilen hem snackade han om att busarna skulle få lida för detta på jobbet...

I går var det ju nattpass igen och husse är alltid lika laddad för detta. Väl på jobbet så visade det sig att ett känt lag från Stora staden fått spö i fotboll. Detta kunde inte de så kallade supportrarna ta utan vände då sin ilska mot polisen. Flaskor och glas haglade mot farbror blå. Husse blev kallade dit och vi fick delta i detta spektakel. Efter att 7 polishundar visat sina tänder så kunde ordningen återställas.

Natten var sedan väldigt lugn, men vi hade i alla fall ett kul jobb. Husse talade om för mig att vi skulle leta efter en kvinna som ville ta självmord. Ingen visste var hon var, men husse tog ut mig i natten för att om möjligt jag skulle känna vittringen efter henne.

Efter en liten promenad så kände jag kriminalitet i nosen. Jag drog iväg in i bostadsområdet, ivrigt påhejad av husse. Han var övertygad om att jag hittat kvinnan. Jag tog med husse in på en gata och ned mot en källare. Här såg husse att jag var mycket nära en människa. Bara för att jag lyfter lite på svansen och blir intensiv i mina rörelser säger han. Då husse kallade in mig till sidan så kom plötsligt en individ ut ur en källare på bostadshuset. Individen, som husse kallade honom, hade en bajonett och ett knogjärn i högsta hugg samt att han bar på två väskor med utputande gods. Individen blev aggressiv mot husse, men husse bara skrattade. Husse talade om för individen att han var en tjuv. Tjuven hyttade med sin stora kniv och började gå mot oss.

Då visade jag mina konster och individen blev mycket medgörlig. Efter att han säkrats upp och överlämnats till en annan polispatrull så gjorde jag och husse ett litet sök i källaren. Det visade sig att bajonettindividen brutit upp alla lägenhetsförråd och därifrån tillgripit gods.

Husse var grymt nöjd med mig och jollrade sedan hela vägen till bilen.

Tjyven då? Jo han fick så klart åka till finkan.

Men även vi har drabbats av tjuven. Då husse skulle lyssna på musik i sin fina Volvo så skrapade det bara i högtalarna. Då husse kikade ut så kunde han snabbt konstatera att antennen numera var försvunnen. Vem är så sniken att han snor en antenn för 30 spänn?

Nåja! Vad är 30 kr jämfört med de 3500 som kopplingen kostade.....

Må nu gott!

Polishunden Arek


HUSSE GÅR PÅ PILLER....

Husse har spelat fotboll hela livet, vill alltid vara bäst och har mången god ursäkt om segern glider över till någon annan. Husses kropp börjar ta stryk! Inte blev det bättre när jag var och tittade på honom för två veckor sedan. Husse och hans lagkamrat kunde inte enas om vem som skulle ta bollen och framförallt om man tillhörde samma lag. Konsekvens av oenigheten blev en krock. Från håll hördes det hur husses nackkotor flyttades som ett radband för att sedan eventuellt hamna tillbaka i hyfsat rätt läge.

Husse körde vidare, men har malt om att han haft ont i nacken och ej velat nicka. Husse är dock envis och har fortsatt träna trots att nacken inte är vad den borde har varit. Under denna tid så har jag observerat hur husse masserat och gnidit sin ömma hals, men ändå kört på i jobb och träning med mig. Tills för tre dagar sedan.... Plötsligt var husse sned i nacken. Konsekvens av detta: Kunde ej träna, har ej kunnat sova, men har ändock tränat med mig. Tills idag.....

Vi har haft trafikdag i idag. Det betyder att jag inte får göra ett skit. Husse får stoppa massa vanliga människor, mala samma ramsa om att dom skall visa körkort och blåsa i en alkometer. Husse har haft ont. Mycket ont, men ändå kört på. Vid lunch såg han inge smidig ut och tog därför beslut om att besöka kotknäckaren.... Återkommer om det.

Innan dess så var vi på jobb. Man misstänkte inbrott då en typisk tjuv, hur nu dom ser ut, hade lämnat sin bil och gått upp i skogen. Man misstänkte att han tog en runda för att göra inbrott längre bort i ett hus. Med sig hade han en ryggsäck. Vi var jättenära den platsen och jag blev hyperglad när husse svarade att vi skulle dit. Det betyder ju att jag skulle få göra något istället för att bara ligga i bilen....

Vi var först där och hade bara haft en framkörning på 2 minuter. Busen hade gått upp i skogen så det skulle vara en peace och cake för lilla mig. När husse lastade ur mig så lät anmälaren meddela att han var mycket glad över att vi kunde komma, men undrade varför det tagit nästan en timme innan vi kom dit????? Nu var husse förbannad. Inte på anmälaren, inte på banditen, men på polisradion. Varför i h--v..te larmade dom ut detta så sent... Det visade sig även att banditen ej gått upp i skogen utan längs med en gångväg...

När vi ändå var där så ville husse ändå att vi skulle köra på. Eftersom han tog med spårlinan så förstod ju även jag att det var jobb på gång. Då kopplar jag på stora nosen.

Vi följde gångvägarna och husse läste mig bra måste jag säga. Varje gång jag vindade in något mot stora skogen så gick han efter mig dit. Vi träffade på flera hundrastare och vandrare. Efter typ den 10 vindmarkeringen så for vi ånyo upp i skogen och vem kom där? Jo den utpekade banditen och han såg mycket överraskad ut. Husse domderade och beordrade den stackars kraken. Han fick vända ut och in på det mesta han bar med sig, men vi kunde inte bevisa något brott. Dock fanns han med i många dåliga register, så det var nog mer en slump att han inte hunnit göra något än.

En rolig grej som jag och husse tränat på är att då vi träffar på någon misstänkt person då vi är ensamma, så är planen att jag skall vara lite olydig. Jag skall försöka komma åt banditen och husse skall då skrika åt mig att jag skall ligga kvar. Husse säger alltid: Ligg ner nu för f-n! Vi ska inte ha några onödiga bett!. Det brukar göra att banditerna kraftigt lugnar ned eventuella planer på att försöka fly eller anfalla husse... Hur kul som helst att se!

Det sista banditen frågade innan han gick var om husse hade nackspärr. Vi vandrade sedan tillbaka till anmälaren och berättade om vårt lilla äventyr. Han tackade så mycket och innan vi åkte frågade han husse om husse hade nackspärr. Då åkte husse direkt till polisstationen, ställde in all utrustning och åkte ned mot kotknäckaren.

Innan vi fick komma in till Herr Tortyr så tog husse med mig på en promenad. Där träffade vi på ett av de finaste djuren jag vet. Kottätaren! Dom är så fina och luktar så gott. Så roligt att se dom klättra. Jag brukar bli så fin när jag ser dom säger husse. Svansen och öronen rakt upp samtidigt som jag bjuder på ett litet "Voff". Undrar hur dom smakar?

Kotnäckarn då! Jo han höll husse fången en timme ungefär. Husse kom tillbaka rosenröd, men lika sned som förut. Husse mumlade något om att kotknäckarn tyckt att husse var omedgörlig. Husse fick några rosa tabletter som skulle göra gott samt  en lapp. Lappen visade tid för kotknäckarens revansch. Vi får se om husse vågar gå dit igen...

Nu var det tänkt att vi skulle jobba natt i morgon. Kotknäckaren har förbjudit husse att jobba på grund av nacken. Jag sätter dock 10 hundkex på att vi stämplar in på jobbet som vanligt i morgon. I alla fall om jag känner husse rätt.

Kan avsluta med en kul grej som hände på trafikkontrollen. Husse hade stoppat tre husbilar som nu stod på rad. Han malde sin ramsa om körkort, men fick bara ett ansikte som utstrålade ett frågetecken. Husses första impuls var nog att använda pepparsrpayen, men han backade undan och tittade på registreringsskyltarna till bilarna i stället. Tyskar! Vad i hel--vete heter körkort på tyska? Husse tittade vädjande på mig, men jag bara flinade. På något sätt fick han fram ett papper och verkade nöjd. Han vandrade bak till nästa bil och upptäckte att även dom var från Tyskland. Husse mumlade något om att vi var invaderade och nöjde sig sedan med att bara låta dom blåsa i alkometern. Nu hörde jag inte vad han sa för att få dom att blåsa i alkometern, men jag kan gissa att det inte var klockren tyska då det enda språk han behärskar är Rövarspråket....

Må gott!

Arek


HUSSE ÄR INTE CHEF HEMMA...

Intressant att följa husse och hans arbetskamrater på nära håll. På jobbet sitter "männen" och skrävlar om att det är självklart att just dom är chef hemma och då alltså är den som har sista ordet i de stora besluten. Sen ringer mobilen och dom ser i diplayen att det är lilla tanten som ringer. Plötsligt lommar den ena machomannen efter den andra iväg för att prata i enrum med lilla frun. Varför? Jo! -Jag har ju smygit efter och kollat lite på dessa samtal och det har visat sig ganska klart att det inte är husse som är chef hemma. Dom är så att säga tvåa i beslutsordingen och så även hemma hos mig.

Detta har man kunna se tydligt här i helgen. Husses plan var att ta det lite lugnt och absolut inte göra något som helst arbete inom hushåll och tomtområdet. Jo visst! Husse gjorde middagen i fredags, tvingades plocka in utemöblerna i förrådet med förbehållet att inget jobb skulle behövas göras på lördagen. På lördagen så fixade husse lunchen, tvingades såga upp alla träd som skall bli ved i öppna spisen och då med förbehållet att inget behöva göra på söndagen.

I morgon kommer han ändå att tvingas yxa upp veden och lägga den på tork. Och det vet han. På jobbet chef, men hemma springer han runt med tofflorna på fötterna och med enda uppgift att behaga mattis... Patetiska husse!!!

För att få friskluft från alla sysslor så går han allt som oftast även iväg med mig. Idag kände han sig manad att hitta på lite övningar och dom blev ganska roliga. Husse hade tvingat en person att lägga ett kort spår med ett litet dolt paket som slut. I paketet, som jag skulle få öppna, så låg en massa hundgodisar. Spårupptaget skulle vara spontant och tanken var att jag skulle känna spårutgången och då vilja utforska vart detta tog vägen. Det gick väl sådär kan man säga. Jag missade helt spåret, men förstod det när husse plötsligt stannade upp och vädjande såg på mig från håll. Då fattade jag att något var på gång och löste uppgiften med bravur.

Lite bråkigt blev det mellan husse och mig och då handlade det om vem som skulle öppna paketet. Jag hade hittat paketet och hävdade min rätt. Husse ansåg att han som jobbar inom servicetjänsten nog kunde hjälpa till med detta. Efter lite brottning om paketet så ramlade allt godis ut så det löste sig ändå.... Husse var glad och vi fortsatte vår promenad.

Husse hade dock fixat ytterligare en liten överraskning. Efter en bit i skogen så vindade jag in något som var gömt i skogen. Jag sprang dit och fann husses fina fleecejacka som hängde i en gran. Husse blev jätteglad och som belöning fick jag en liten boll att leka med. Husse blir dårglad när dessa övningar fungerar och jollrade och gosade som om jag vore en valp.

I morgon blir en intressant dag. Husse har ju sågat med motorsåg idag. Det var första gången och han fick hämta grannen för att ens få igång den. Grannen bara skrattar och tycker att husse är helt kass. Han är mer imponerad av mattis.... Granngubben fick igång motorsågen och nu var showen husses. Det var mer än en gång som det där blanka, vassa bladet smet precis förbi husse små stickor till ben. Det gick dock bra till slut. Total arbetstid var ca 20 minuter, men husse var helt svettig och kved över att armarna krampade. Husse är en riktig penntuggare och har uthållilghet i sina spaggettiarmar som en outvecklad tvååring.

I morgon skall han ut med yxan. Tanten på OK, där husse köpte yxan, tyckte nog att husse behövde lite råd och dåd. På ett fint sätt försökte hon beskriva hur man skall yxa och på vilka sätt man skall ha sina ben i samband med huggen. Husse tackade för råden och verkade inte förstå ironin i kassörskans röst...

Tanken är att jag och husse skall jobba natt i morgon. Vi får se om jag får dra runt husse i mitella och rullstol eller om yxningen faller ut till belåtenhet. Rapport kommer - jag lovar!

Ha det nu gott!

Gammelgeten Arek

GISSA VEM SOM ÄR LAGKAPTEN?

GISSA VEM SOM ÄR LAGKAPTEN?

ATT VINNA MOT EN PISTOLMAN

ATT VINNA MOT EN PISTOLMAN

HUSSE BLEV STUM....

Tjena igen! Gammelgeten Arek här för att summera och förtydliga husses vecka. Två ord kan sammanfatta husse utförande av sin del i vårt jobb: INTE BRA! Husse har nog gått in lite för hårt och då med förhoppningen att göra ett riktigt bra avslut av året. Husses mål är att hylla uppfödarens lilla kennel och då få mig nominerad till "ÅRETS POLISHUND".

Det här har gjort att husse i stort sett tömt polisens bensinkonto i sin iver att hinna till alla jobb där jag kan göra nytta. Hans besvikelse vid misslyckanden har bara gjort honom mer motiverad, men samtidigt otroligt trångsynt. Husse har helt enkelt tänkt för mycket i stället för att låta mig sköta jobbet. Det är ju inte så att det är han som tar banditerna. Det är ju faktiskt jag!!!! Nåja! Vi skall inte förringa hans insatser i arbetet. Han förser mig ju trots allt med mat, vatten och en och annan korvbit. Man kan säga att han är min uppassare och chaufför.... - Ja! Det är en bra benämning på hans uppgifter.

De dagar som vi nu faktiskt haft ledigt så har husse även uppvisat en tendens till ångest. Det börjar bli dags för det årliga provet. Provet ligger till grund för om vi skall få fortsätta kampera ihop och fånga bus. Det är en hel del moment, men det mesta är grymt enkelt. Helt enkelt en "peace of cake.." Husse har därför inlett försäsongsträning inför provet och detta har inneburit en hel del roliga övningar och träningsmoment. Jag har hittills visat husse att jag kan allt, men på provdagen, den 5 oktober, så kommer jag att skämta lite med honom. På uppvärmningen skall jag vara ödmjuk och följsam, men väl när domarna dyker upp, så kommer jag att ställa till det för honom. Mest på skämt förstås, men det är ju grymt kul att höra honom väsa förbannelser genom mungipan. Allt för att hota upp mig till att bli till lags.. 

Det roliga är att han inte få röra mig på något sätt. Jag är alltså chef över situationen! Som vanligt.

I slutändan så tänkte jag dock se till att vi blir godkända....

I dag fick husse höra att det var en hel del folk som faktiskt läste om oss. Jag tror det gjorde honom glad. Han brukar muttra om hur tråkigt det är att skriva när det ändå inte är någon som läser. Tror till och med han funderade på att lägga av helt med bloggandet. Men kvittar det för då får vi mer tid att träna. Men om det nu är någon som följer mitt och hans tragiska liv så får ni gärna lämna ett litet tassavtryck eller kommentar.

Ska försöka få bengeten att lägga in ett par nya foton på mig också. Kanske kan lätta upp denna gråa sida om ni får se lite bilder från min värld....

Arek alias Gammelgeten

DET LILLA BARNET...

Howdie! Gammelgeten vid rodret igen. Det var ett tag sen då jag nu varit på semester. Jag och husse har ju hållit igång en del trots ledigheten och då bland annat med spårarbete. Jag är i ju 50 bast nu och känner att det kan vara skönt att vila lite extra ibland. Husse däremot, är ju inne i sin ålderkris, vilket får till följd att jag dras med i alla hans aktiviteter och fysiska evemenang.

När han för femtioelfte gången lade ett "husse-spår" så kände jag att det fick vara nog. Att spåra var husse gått när han vid spårningsögonblicket går precis bakom är ju inte så värst spännande.... Jag blev lite slarvig för att visa husse hur tråkigt jag tyckte detta moment var. Allt för att han skulle förstå att jag ville göra lite annat. Typ spela fotboll!!!

Husse, det lilla barnet, blev ju i stället förtvivlad. Trodde att jag tappat spårförmågan. Detta fick till följd att lilla husse fick svårt att sova på lilla natten. Drömde konstiga drömmar om att geten blivit olydig och drabbats av Alzheimers.... Tji fick jag! I stället för att få lira lite boll så ökades träningsdosen i stället. Nu skulle vi plötsligt skippa sovmorgon för att ge oss ut och ta hjälp av andra hundförare. Jippie! Jag fann det för gott att tillfredställa det lilla barnet på övningsspåret och vips så var husse glad igen....

I dag hade vi träningsdag på jobbet och instruktören hade ett par roliga övningar i beredskap. Min övning var jätte, jätte svår! Trodde husse ja! En piss i Nilen för mig däremot. Instruktören hade varit ute och lagt ut små föremål på en gräsmatta. Dessa föremål, nycklar och patroner, hade sedan legat hela mörka natten därute. På genomgången innan övningen så hörde jag husse börja med bortförklaringar om att detta kan vara riktigt svårt... Att han inte tränat detta m.m.

Oh visst! Han har visst tränat detta med mig, men ville väl täcka upp för dom andra ifall det gick åt pipan. Men det var så lätt..... På mindre än en minut så hade jag visat husse var smågodset låg och gömde sig. Blev husse glad? Oh ja! Som ett barn! Igen!!!!

Efter detta så hade husse och en kamrat lagt spår åt varandra. Det innebär att jag skall spåra efter hur den andra personer har gått. Ofta försöker man lura varandra lite genom att hitta på bus i spåret. Husse och jag for iväg och spåret hade då legat och väntat i ca 2 timmar. Under tiden hade det regnat lite också. Spåret var inte speciellt svårt och vi hittade alla gömda föremål, tog alla hemliga bus och kom fram till slutet. Och husse vart så där barnsligt glad igen.....

Husse och jag har jobbat lite också. Ett par lugna pass, men ändå med lite skoj att göra. Husse och jag begav oss in till stora staden. Ned i tunnelbanesystemet för att gripa ett par ungdomar misstänkta för grov misshandel. När vi kom dit så var en utav de 6 otroligt kaxig. Domderade och skulle äga hela perrongen. Var otrevlig mot poliserna och var inte det minsta medgörlig. Under det att jag och husse skulle bevaka eventuell fritagningsförsök så kom en intelligent liten farbror fram till oss. Eller rättare sagt! Han smög upp bakom och skulle klappa mig på huvudet.... Husse blev förbannad och jag var inte sen att ställa till en liten scen. Jag började skälla lite kaxigt och gjorde även ett utfall som för att bita lilla farbrorn.

Nu ville jag inte göra det, men skrämmas kan man ju alltid. När farbrorn hade gjort i byxan, bett om ursäkt för att sedan lämna platsen under språng, så skrattade jag och husse gott. Alltid lika kul!!!

Både jag och husse blev mer och mer irriterade på den kaxige slyngeln. Vi hoppades att han skulle få följa med till finkan och att han skulle få åka med oss. Drömmen slog in! Han skulle åka med mig och husse och när han förstod att han skulle följa med upp så började han gapa och skrika. Husse linkade fram till ynglingen och meddelade honom attt han skulle åka med husse och gammelgeten. Han fick möjligheten att sitta i bilen, tyst, och lyssna på bra musik eller att åka i buren med mig. Grabben var ändå rätt smart för han valde att lyssna på bra musik.

Efter detta så for jag och husse för att äta. Innan dess så stannade vi till hos en liten restaurang med god mat och medans vi väntade så kom en mamma och ett litet barn fram för att se på bilen. Husse ville då visa hur fin och snäll jag kan vara så han bjöd ut mig ur buren för att bli klappad. Det var bara att bli klappad av den lilla skitungen för annars skulle jag väl inte få någon kvällsmat.

Passet bjöd även på ett långspår. Husse älskar att spåra. Han gör allt för att få hala ut den där linan och fara iväg ut i skogen. Nu hade vi kallats till ett litet ängs/skogsområde där några misstänkta tjuvar hade gömt gods. Anmälaren uppgav att godset var i skogen och så pekade han ut ett skogsområde. Husse ville inte ta del av mer info utan såg det som perfekt att gå bort till skogen för att leta upp spåret.... I stället för att fråga anmälaren var det gick ut... Man blir matt på den mannen ibland.

Nåväl! Vi hittade ett spår och det vek ut i skogen. Efter hela två meters spårande så låg tjuvgodset helt öppet. Snacka om långspår va? Husse log lite fånigt mot anmälaren när denne försökte förklara att han kunde ha pekat ut var godset låg. Utan hundhjälp.

Som sagt! Han är som ett litet barn husse! Går det bra så jollrar han och allt är frid och fröjd. Går det emot, så är det som jordens undergång. Upp som en sol och ned som en pannkaka.... Får se nu hur jag lägger upp fortsättningen på veckan. Har inte bestämt om jag skall vara medgörlig mot husse eller om jag skall jävlas med honom...

Gammelgeten Arek

PÅ RESANDE FOT...

Inte för att någon informerat mig, och framförallt inte husse! Det ryktas om att vi har semester och då alltså lagt arbete och träning åt sidan.... Tycker inte om ordet "semester" då detta har en tendens att förknippas med vila. Förstod att något var på gång då familjen började förbereda packning av den stora bilen samt även dess takbox. Vid ett par tillfällen har man lämnat av mig hos andra människor och denna gång tänkte jag inte låta detta hända. Lade mig 30 cm bakom husse under hela packningsakten och förhöll mig så ända tills hundburens lucka öppnades. - Snabbt in i buren för att ej riskera att lämnas kvar.

Färden gick till en båthamn där vi fick stå i en lång kö. Husse passade på att roa sig med att ta ut mig för allmän beskådan. Han ställde sig vid ett betongstaket och efter ett tag kom ett sällskap dit för att kolla in mig. Husse anmanade folket att akta sig vilket fick till följd att jag blev aggressiv och försökte komma åt familjerna.... Husse lät precis som då vi är på en domonstration eller större bråk vilket fick till föjd att jag blev arg på riktigt.

Familjerna som stod på andra sidan bjöd på fin show så dom blev riktigt rädda. Man backade och skrek av skräck vilket gjorde det ännu roligare. Skådespelet tog dock slut ganska snabbt och som tur var så kände husse alla familjemedlemmarna på andra sidan staketet, så det var inte så allvarligt menat... Husse är ibland en riktig lurifax, men kul var det....

Sen fick jag åka båt i flera timmar vilket inte var så roligt. När vi väl kom fram så visade det sig dock att tiden i bur var värd all möda. Huset där vi skulle bo var stort och så var även den fina tomten. Vi var över 20 personer som bodde i fyra stugor. Många var barn och detta brukar ju betyda mycket lek.

Veckan förflöt med lek, promanader, spårträning, skyddsträning samt skötsel av min klo. Den är fortfarande inte bra, men ändock mycket bättre. Vecka nummer två var inte lika rolig på denna ort. Det visade sig att husse, som även är fotbollstränare, nu skulle flytta ihop med sitt lag och delta i en cup. Nu hade plötsligt inte husse lika mycket tid över till mig. Visst fick jag lite långpromenader, något litet spår samt att jag fått kolla på ett par fotbollsmatcher, men det har inte alls varit så roligt som jag är van vid.

Efter 10 dagars resa så kom vi äntligten hem. Husse och jag gick på långpromenad i mörkret och han har under den promenade lovat att vi skall börja med träningen i morgon. Härligt! Jag har just nu väldans mycket endergi och kraft och den måste UT NU!!!!!

Det är fortfarande tre veckor kvar av semestern säger husse. Jag hoppas och tror att husse ej kan vara ledig så länge utan att vi avbryter semestern och tjuvstartar. Den som orkar läsa dessa berättelser gäller få se....

Ha nu en fortsatt god sommar!

Gammelgeten Arek


MADRE! - VAD ONT DET GÖR....

Gruuuhh! Arge Arek här vid skrivbordet. Lyckades ju bada bort en klo häromdagen vilket har inneburit en hel del inskränkningar i mitt vanliga hundliv. Och då ej till det positiva kan jag säga. Om jag börjar vid besöket hos veterinären så brukar ju alltid husse gnälla över mitt uppförande. Är det så konstigt att jag blir lite kinkig på besök hos lilla doktorn? Nej måste jag säga om jag får svara själv! Varenda gång vi är där så handlar det ju inte direkt om att klappas om och få en godisbit. Näe! Dom vill alltid tortera mig på ett eller annat sätt, så det kanske inte är så konstigt att jag blir lite morrig.

Nåt som är kul dock är när dom ska söva mig. Jag låtsas ju sova och gör sedan ett och annat utfall mot veterinären. När dosen av sömnmedel är lite väl påtaglig så brukar jag låtsas få andningsuppehåll. Jag suger in luft och håller andan så länge jag kan. Det här, mina vänner, sätter fart på farsan. Han får halv panik då han tror att jag håller på att lämna jordelivet och gå vidare ut i hundhimlen. Den så tuffa farsan börjar leta puls och andning så att svetten lackas. När han är i halvt chocktillstånd så brukar jag andas ut igen. Kul lek va?

Det här gör jag för att farsan också ska få lida lite på sjukan. Det torde påminna honom om att inte besöka detta ställe för ofta.

Det gör ont! Madre vad ont det gör efter att dom skalat av pulpan på klon. Det fullkomligt bubblar av ilska i mig då husse ska lägga förband och pyssla med såret. Till och med husse blir rädd för mig i det här läget. Han säger att jag ser ut som en galen varg. Det blir munkorg på då. Husse säger att det är bättre att han får tänderna utslagna än ett fullbett i halsen. Det här har ju gjort att vi ej riktigt är kompisar i just detta moment.

Min munkorg har husse gjort i ordning i AIK färgerna. Det är bara slumpen då varken han eller jag håller på Solnalaget. Dock har husse gjort en snabbinlärning av ett nytt cirkusmoment i samband med detta. Husse visar upp mig för allmänheten då jag sitter i min AIK mask. Därefter ropar han "Hammarby". Då skäller jag för full hals och det här mina vänner, tycker husse är helkul....

När jag nu haltar runt så är jag inte till mycket hjälp i jobbet. Har så ont ibland att jag har svårt att koncentrera mig i spårarmbetet. Det har gjort att jag och farsan fått jobba på ett lite annorlunda sätt. I jakten på banditer som sprungit iväg så har vi fått smyga i området i stället. Husse har tagit med mig till ställen som är tänkbara positioner för flyende skurkar. Det har funkat bra trots allt och några grep vi under natten som var.

Bland annat var det två män som sprang från polisen efter att ha försökt tända eld på ett bostadshus, hotat folk med kniv m.m. Husse och jag smög runt och vips så kom de två springandes. Man vände och lade fötterna på ryggen, men då husse anropade "Hammarby" så började jag att skälla som en dåre. Männen funderade inte länge innan dom kom lommandes tillbaka med en klart ödmjuk inställning.

Då de andra poliserna kom till platsen och vi åkte därifrån så blev dessa banditer ånyo stöddiga. Det slutade med att man fick brotta ned dem och köra dem till fängelset. Rätt häftigt att se hur få som mopsar upp sig mot mig då jag blir lite arg....

Vi hade samma taktik då en biltjuv sprang från en polispatrull. Spårförsöket gick åt pipan, men vi gick ut och smög i området. Efter ett tag vindade jag in något från ett skogsområde och jag och husse gömde undan oss. Strax efter kom biltjuven smygandes längs med parkområdet. Husse lät mig tilltala tjuven och ännu en gång blev det ett gripande utan flyktförsök. Kul!

Vi gjorde även ett försök att fånga en blottare, men det gick väl sådär. Allt jag hittade var en tennisboll.... Man kan ju inte vinna alla matcher. Nu jobbar vi två pass till och sedan går vi på semester. Hoppas jag snart blir frisk så att jag kan fortsätta bada och träna spår m.m

Må gott!
Gammelgeten Arek

UPP SOM EN SOL -NED SOM EN....

Hallo igen! Gammelgeten Arek här igen. Nu var det länge sedan jag tog mig ton här på sidan. Det har att göra med att husse fört loggbok medans jag endast fått ligga på golvet nedanför datan och briefa honom om detaljer i arbetet. Husse har ju varit rätt nöjd med mig sista tiden och det känns ju rätt så bra. Det är ju alltid lite roligare att campera ihop med någon som är positiv än någon som är stram i mungipan.....

Vi har faktiskt haft rätt så mycket flyt sista tiden. Hittat bandit efter bandit, räddat borttappade personer samt skrämt en och annan pensionär. Något som jag och husse lärt oss, som tur är, är att flytet går i vågor. Ungefär som med konjuktuererna i Sverige. Vi var uppe på toppen, men nu kan man väl lugnt säga att vi är på väg ned i en dal igen.... Vissa veckor är som förgjorda. Man är på fel plats vid fel tillfälle. Eller som fallet varit sista veckorna. Skitväder! När vi varit lediga så har det varit fint väder, men då vi börjat att jobba så har vädret skojat till det rejält. Nu sist var det snöblandat regn och otroligt kraftig blåst hela natten. Det roligaste vi gjorde var att försöka ta oss ut ur polisbilen i motvind.... Inte helt lätt när det blåser orkanvindar.....

Vi skulle även ha deltagit i en stor trafikrazzia sista passet. Det brukar vara så att husse och jag då får vara jaktbil. Det betyder att vi är den bil som tar upp jakten om någon inte vill stanna i trafikkontrollen. Det brukar alltid vara någon som vill pröva sina vingar och tanken är då att husse skall köra ikapp dem, tvinga dem att lämna bilen springandes, för att sedan överlämna dom till mig.... Kul!

Tyvärr han vi bara ta smörgåsen på utsättningen innan vi blev tagna till ett annan ärende. Det var ett viktigt, prioriterat, allvarligt ärende som slutade med att jag och husse satt i skogen och tittade på en elstolpe. I tre timmar! Sen slutade vi och gick hem....

Som sagt! Upp som en sol, men sedan kraftigt ned som en pannkaka....

Men som vi också lärt oss efter alla år: Det kommer alltid en vändning och flytet kommer att komma åter. Det är det som gör det så kul. Nu åker jag och husse iväg på träningsläger en bra bit norr om staden. Det gör vi varje år och det brukar vara väldigt kul. Mycket spårande, mycket bitande och en hel del fysisk träning. Meningen är att man skall kontrollera av alla ekipagen och se hur man står sig....

Nu blir vi borta en vecka och rapporterna om detta äventyr får vänta tills vi kommer hem.

Ha det nu bra!

Arek

HUSSE HAR INGEN HUMOR...

Ha! Ha! Hi! - Husse har ingen humor! Ibland ska hann ju vara så himla käck och kläcka kommentarer om andra, hitta på småhyss etc. Men när man själv hittar på något då blir han småsur och grinig. I går var det träningsdag för oss och vi skulle ned till södra sidan för att leka i dressyrhallen. Vi var dock tvungna att stanna en stund på norra sidan ifall det skulle dyka upp något hundjobb. Det var dock lugnt där så vi nöjde oss med en liten promenad i en fin park. Där var flera hundar och det var lite småtrevligt att vandra runt och titta in tikar. Tror även husse kikade in en och annan tant i parken också...

När det var dags att fara ned mot dressyrhallen så anlände vi dit lagom till ett enklare lydnadspass och skyddspass. Jag fick träna på att krypa, sätta mig på rätt sätt samt köra framförgående. I skyddsarbetet så ville husse sträcka upp mig så att jag höll rätt avstånd till den som skulle bli biten. Det gick väl hyfsat.... Sedan fick jag även träna på att bevaka, bita och släppa bettet på husses kommando. Husse var mycket nöjd med detta så då gick vi på promenad igen. Under promenaden hade husse varit lite busig och gömt en pistolkula. Jag fick träna på att leta efter den och meningen med detta var att jag skall vara noggrann i mitt näsarbete.

Husse hade även gömt en mobiltelefon och en plånbok och tanken var att jag skulle hitta dom. Husse var lite besviken när jag kom in med Eriksson telefonen. Enligt honom så var det ingen spricka i glaset då han lade ut den i skogen....

Det var sedan tänkt att vi skulle träna lite inomhussök. Detta går ut på att jag skall hitta en gömd person i en fastighet. Därefter skälla och på så sätt visa husse var den gömde finns. Vi hann ej köra detta då vi var tvungna att åka in till stora staden. Där var det dags för demonstration och man förväntade sig bråk. Eftersom jag är en så kallad kommenderingshund så är mitt uppdrag att skydda vissa objekt eller människor. Jag tycker det är rätt kul eftersom det finns goda möjligheter till att vara olydig.... Vid detta tillfälle var jag där med en annan polishund. Denna polishund är korad mästare år 06 och är mycket duktig. Han och jag blir rätt busiga ihop och idag var inget undantag. Favoriten är när människor kommer fram till oss för att fråga hussarna vad det är som händer. Både jag och den andra hunden brukar se otroligt snälla ut tills dom är ca 2 meter ifrån oss. Då vaknar vi och gör utfall som värsta rabieshundarna och resultatet låter aldrig vänta på sig. Folket brukar hoppa rakt upp i luften och en och annan gör nog ett toalettbesök i byxan under denna flygtur. Helkul!!!!

Eftersom det var väldigt lugnt så tyckte jag att det blev lite tråkigt. Husse däremot gjorde allt för att visa upp mig inför SVT, ABC och Aktuellt. Dom var där för att filma oroligheterna. Det var då jag tänkte kolla om husse hade riktig humor eller om det bara passar att vara rolig när han vill.

Husse stod intill ett staket och pratade med några poliser. Husse var grymt avslappnad, men hade mitt koppel fäst i sin handled. Jag bestämde mig för att göra ett "litet ryck" mot demonstranterna i syfte att se om husse var med balansmässigt. - Det var han inte! Husse uppvisade världens längsta teleskoparm och sedan en dans i klass med vad Lasse Brandeby brukar göra på TV. Efter ett balansnummer i världsklass så fick husse dock ordning på armar och ben och kunde ånyo ställa sig i en lite tuffare ställning. Okänt om detta kom med i TV, men jag hoppas....

Sedan kollade jag in i husses ögon med mina fina bruna ögon och då trodde husse att jag ville be om ursäkt. Jag började busa lite med hans hjälm som var fäst i bältet och husse tyckte det var roligt. När jag såg att reportrarna var med så körde jag igång plan nr 2 i humorövningen. Jag satte upp tassarna mot husses bröst och började sedan att göra valpar med husses hjälm..... Husse fick panik och försökte knuffa bort mig, men jag hoppade upp och körde samma program en andra gång. Husse verkade inte tro att det var sant, en 40 kg hund som gör valpar med polisens fina hjälm. Efter ett tag så lät jag husse slippa förnedringen och jag började köka snö i stället.

När jag kollade upp igen så såg jag husses smala ögon och hans väsande ljud från mungipan. Jag förstod då att han saknar humor och att jag troligen kommer att få tillbaka detta på ett eller annat sätt....

I natt ska vi jobba igen och vi hoppas båda två att det ska bli mycket att göra. Jag återkommer med rapport vad det lider. Ha nu en skön helg!

Polihunden Arek alias "gammelgeten".


JAG ÄGER HUSSE....

Hallo igen! Vill bara säga att jag äger husse helt! När vi är hemma så låter jag husse vara boss så att han inte faller ihop totalt. När han ropar så kommer jag direkt, när han vill att jag ska gå vid sidan så gör jag det och allt för att han ska tro att jag är under kontroll. Husse älskar att möta människor när vi är ute och går. Han vet att dom flesta tycker jag är lite otäck och då brukar jag även ställa upp för husse och sträcka ut kropp och hals ordentligt. Tanter och joggare är lite av vår specialitet. Joggarna får en klart stel löpning och påminner en hel del om en alkoholist som stapplar till systemet vid öppningstid. Tanterna går omvägar, ja till och med flyr ut i skogen och både jag och husse brukar skratta i smyg när vi ser beteendet.... Det är inte så att vi är ett elakt ekipage utan snarare ett par grabbar med humor....

När vi är på jobb däremot så brukar jag brösta upp mig rätt rejält. Jag brukar vara kraftigt olydig, men det är mest för att jag är så sugen på att jobba. Husse tycker det är extra jobbigt när andra människor ser på. För då kan inte husse sträcka upp mig med hänvisning till Djurskyddslagen. Det är dårkul att se hur husse väser ur mungipan för att han vill få mig nära sig.... Jag kan berätta om en händelse, i ärendet om olydnad, som hände under sista nattpasset. Jag och husse hade spårat efter tjuvar och när vi kom tillbaka så stod en polistjej vid vår polisbil. Hon tänkte ta lite uppgifter av husse och började att gräva i sin ficka efter pennan.

Jag trodde hon hade en liten godisbit i fickan så jag hjälpte till lite lätt. Polisdamen blev livrädd då jag körde ned nosen i fickan och då jag inte hittade något godis så fick vad som helst duga. Jag snodde hennes skrivblock och strimlade väl sidan 8-12 innan husse fick tag i mig. Han ursäktade sig så där larvigt och då han återlämnade blocket så passade jag på att ta hennes ficklampa. Nu kändes det som om jag gått för långt för nu hade husse glömt Djurskyddslagen. Efter en liten jakt så satt jag i bilen och husse kunde återlämna den blöta ficklampan. Kul att se husse stress och febrila letande efter ett bra förlåttal....

Men jag gör ju inte bara bus utan försöker även sköta jobbet på ett bra sätt. Under nattpasset som var nu i lördags så gjorde vi faktiskt en del bra också. Bland annat så spårade vi upp tre biltjuvar som även rånat några ungdomar på deras saker. Det var ett bra spår även om jag vid ett tillfälle vek av för att kika på en hare....

Det roligaste på natten var ändå när en av alla tjuvar bestämde sig för att bjuda på en bättre show. Denne tjuv började med att åka till ett nybygge. Där slet han loss toalettstolar, men utan att stänga av det ingående vattnet. Inte bra! Därefter ämnade han avvika från platsen, men upptäcktes av två alerta väktare i sina bilar. Banditen tyckte att det var bättre att fly än illa fäkta, så han hoppade in sin LASTBIL av modell större. Därefter körde han rakt över väktarbilarna, trots att dessa satt kvar i, innan han begav sig av på färd i skadegörelsens tecken.

Efter att ha rammat ett antal refuger och skyltar så passade han på att mosa 7 parkerade personbilar. Efter ytterligare en liten vådlig färd så bestämde sig tjuven för att springa. Det var där vi kom in i historien. Vi var vid tillfället rätt nära den platsen så vi kom dit bara några minuter efter att han sprungit iväg. En skärrad väktare pekade ut var tjuven spurtat iväg och husse tog mig till den platsen.

Jag kände direkt det fina adrenalinspåret från tjuven och jag och husse tog upp jakten. Och sån jakt det blev! Över bilvägar, tomter, staket och takklättring så trodde husse att vi hittat tjuven. Jag viftade nämligen på svansen bakom ett stort träd. Husse började beordra ut och skälla på tjuven, men det gick ju inte så bra eftersom det bara var hans gömda jacka jag hittat. Jag flinade lite åt husse innan vi drog på jakt igen.

Spåret var mycket långt och banditen hade hittat på massa jävulsskap under resans gång. Hoppat över höga staket, gått upp på tak och ned igen, klättrat genom täta buskar, sprungit längs stora vägar, små vägar, gångvägar och upp i skogen igen. Han hade till och med ålat sig över ett högt bullerplank, gått över järnvägsspår och allt i syfte att ej bli infångad av mig.

Mitt i allt så fungerade inte husses polisradio heller. Dom andra poliserna hade svårt att höra var vi befann oss och detta gjorde husse mycket arg. Medans husse sprang och svettades så hörde jag hur han svor och fräste om värdelös utrustning, sunkiga poliser m.m. Mest retade sig husse på en späd liten polisröst som hela tiden undrade var vi var. Samtidigt körde denna patrull ca 100 meter framför oss hela tiden och var mer i vägen än till hjälp.

Efter ca 1 timmes spårning i hög fart över stock och sten, så vann vi denna match också. Banditen anträffades, lika svettig som vi, och utan sin gömda jacka. Självklart förnekade han händelsen, men husse bara flinade och tackade för det fina spåret. Husse var så glad att han till och med kramade mig...

Ett kanonroligt spår med lyckat slut. Det är sånt som gör det värt all träning husse och jag lägger ned för att nå resultat. Extra kul när banditen hade gjort så mycket bus, men till slut kommer att få stå till svars för det..

Vi hörs!

Arek


Tidigare inlägg Nyare inlägg