POLISHUNDEN AREK

Så sant Arek Så sant! När blomman fått lite regn o sedan lite sol, ja då vaknar den ju oftast till liv. Så även min gode vän Arek. När Sigge kom på besök så var det som om blomman Arek stått i öknen ett par-tre år. Trött, utråkad, passiv, men ändå med en viss livsglöd. När lånet av Sigge var över för denna gång, ja då väcktes blomman till liv igen. Nu har det gått två dar utan Sigge och blomman Arek formligen strålar av självförtroende och glädje igen. Husse! - Jag är i fin form och behöver inte bytas ut var det som om han sa. (Haltandet och varggrinet kunde ju bero på taskig magsyra också, men det kan också ha varit hans krämpor som talade sitt tydliga språk)

Nåväl! Lämnade ju tillbaka Sigge ett par dagar för att kunna underhålla chassit på Arek lite. Det är ju snart dags för det årliga provet och det vore ju bra om han gick igenom besiktningen och kunde jobba ett år till. Motorerna är det inget fel på i alla fall...
I dag var det dressyrdag och den var vigd till mig och geten. Hade bestämt att vi skulle spåra, leka lydnad och göra saksök idag. Efter en härlig morgonpromenad i spöregn så kastade vi oss ut på lydnadsplanen. Lekte lydnad, kampade med brandslangen och bara hade det bra. Geten kastar sig som en unghund med brandslangen i munnen. Man kan verkligen se att han njuter av att aktiveras....

Därefter hade vår gode kollega lagt ett fältspår med många klurigheter. Här fanns massa spetsvinklar, återgångar och annat bus, men idag kunde inget lura Schakalen. Han flög fram i spåret, missade inte en vinkel och kom till slut fram till det hägrande slutet. Lockade på honom för att leka o ha kul med slangbiten, men Schakalen var något misstänksam och verkade anse att "ensam leker bäst".

Under dagen hade det varit mycket atkivitet på lydnadsplanen. Här hade vi kört lydnad, haft platsliggning samt att en annan hund gjort sitt årliga prov. Här fanns alltså en hel del färsk vittring runt hela gräsmattan. Bad en besökare lägga ett spår i denna härva av vittringar. 90 graders svängar som gick igenom alla platser vi varit på innan. Medans vi väntade på att spåret skulle ligga till sig lite så började det så klart regna igen. En kvinnlig hundförare kom ändock ut i regnovädret med sin fina tik. Dom började leka mitt i spåret och gjorde så även när Geten fick äran att börja spåra....

Geten tog upp spåret kanon. Tog dom tre första vinklarna galant trots alla störningar. For in mitt där tiken lekte runt och nu var det lite jobbigt att koncentrera sig för Arek. Den fina tiken for runt honom samtidigt som dennes förare kastade freesbee. Efter lite utredande av spårdofter så vek Arek ånyo in i spårkärnan och spårade ut hela spåret. Riktigt bra gjort måste jag säga....

Nya promenader för att njuta av den nu värmande solen. Arek for runt i skall och verkade njuta rejält. Vidare till saksöksbanan. Den är 30 x 30 meter stor och här skulle finnas fyra förmål gömda. En liten läderbit, en nyckel, en plastbit stor som en penna samt en 3 cm lång repstump. Några andra hade kört innan och jag hade bett dem lägga ut föremålen när dom var klara så att jag och geten kunde söka lite under eftermiddagen. Ville ha några timmars liggtid på sakerna för att träna även detta.

Arek letade o letade. Han verkade inte känna någon vittring alls, men jobbade och jobbade. Efter 7-8 minuter utan något föremål så började jag bli liiiiiiteeee liiiiiiteee irriterad över att Geten glömt koppla på sin nos. Som tur var kom gamla farbrorn förbi (kollega) och nämnde följande visdomsord: Det kanske inte finns några föremål kvar!

Men va f-n! Jag hade ju sagt åt dom att låta sakerna ligga kvar. Varför skulle dom då ta in föremålen? Den visa farbrorn började ringa runt för att få besked, men jag kände mig säker på att sakerna var kvar och att Arek tappat sin supermannaförmåga....

"Dom har tagit in sakerna" Va! Sa jag!

- Dom tog in sakerna efter sitt sök, sa gamla farbrorn!

Jag säger bara så här: Lita på hunden! Tur att gamla farbrorn kom förbi för annars hade jag nog fan stått kvar där än.

En rolig sak med min gamla hund är det där med hörseln. Vi genomförde en platsliggning. Det betyder att hundarna ska ligga stilla i 10 minuter medans föraren försvinner iväg. Efter 5 minuter så skjuts det skott. Allt för för att se att hundarna är skottfasta och ligger kvar. Arek låg kanonbra första fem minutrarna. När skotten kom så vände sig samtliga hundar om mot den som skjutit. Utom Arek! Han låg i godan ro och tittade framåt. Jag tror f-n inte gammelgeten ens hörde skotten.

I morgon ska vi dit igen och träna lite under dagen. Därefter är det nattpass och förhoppningsvis mycket tjyvjakt och andra räddningsuppdrag. Då tar vi dom....

Har fått en hel del kommentarer sista tiden. Det känns roligt att ni lägger in något visdomsord eller tankar. Det gör bloggen lite mer levande, så keep up the gooooooood woooork.

Må gott!

Husse

Lördag nattpass och då på den rätta sidan om Stora Staden. Söder om stadskärnan och då i dom fartfyllda förorterna. Nu fanns det verkligen chans för geten att visa sina kunskaper. En lördag natt runtomkring Stora Staden innebär ofta mycket att göra. Det tycker vi är kul.... Natten rullade på i vansinnigt tempo och ni skulle bli överraskade över hur mycket det händer runt omkring era trygga husväggar. I bland ställer man sig frågan om man verkligen vågar gå ut. Det är skottlossning, knivskärning, misshandlar, inbrott, rattfyllerier och allsköns axplock ur brottskalendern. Hundenhetens fina cross country fick verligen jobba detta pass. Till slut lät bildatorn meddela att all aggressiv körning nu krävt sin tribut. - Vänligen fyll på mer olja lös det i displayen!!!

De mesta som händer en sådan här natt är relaterat till alkohol. Ofta så är det bråk som lugnar ned sig då polis kommer till plats. Det är sällan som man behöver använda hunden i dessa lägen. Efter att ha kört slut på en halv tank bensin så var det dags för geten att rastas. Brukar rasta honom i områden där det kan tänkas hända lite. På så sätt kan man kombinera att synas, smyga + att geten hinner göra sina behov.

Vid denna plats som vi nu valt så hade det varit festival. Nu var denna slut och efter rocksång och intag av alkoholhaltiga drycker så skulle man nu vandra hemåt i natten. De flesta vandrade i någon form av slalomgång, omslingrade och mycket mycket kära i varandra. (prisa alkohol) En familj kunde dock inte samsas utan under promenaden hörde man mannen uttala högt och tydligt att hans kärrning inte var vatten värd... Han bestämde sig för att typ strypa henne och tog sitt allra bästa tag runt sin käresta. Tanten var dock seg vilket innebar att folk han till undsättning. Geten och jag var snabbt där, men bara för att se hur den kärleksfulle mannen han smita upp i hissen. Tanten hade dock klarat sig bra och lät meddela att detta var vardagsmat i hennes fantastiska värld av kärlek....

Mannen skulle gripas och vi for upp för att genomföra detta. Mannen stod då nedspydd i köket med vinglande kroppshållning. I sin hand höll han en smörgås som var som hämtad ur en serietidning. Först hade han försökt ha ihjäl tanten, men då detta gick dåligt så gjorde han sig en nattmacka i stället. Smörgåsen var av så kallad modell större. Han hade lagt 8 smörgåsar på varandra utan vare sig smör eller pålägg. Han hade tagit en jättetugga och var väl typ hur nära som helst att kvävas av dom torra brödskivorna. Vi räddade mannen från den goda smörgåsen och i stället fick han besöka fängelset....

Natten fortsatte i rasande fart och nu var det dags för biljakt så långt söder ut som man bara kunde komma. Bara att köra dit skulle ta 30 minuter, men dom ville ha hund så det var bara att gasa iväg.... När vi hade 5 minuter kvar så pågick jakten fortfarande, men strax därefter gav banditerna upp. Vi hade alltså åkt hela vägen i onödan varvid vi vände hemåt... Vad händer då? Jo självklart springer det biltjuvar från det ställe där vi befunnit oss innan vi var tvungna att åka dit. TYPISKT!!! Bara att gasa järnet igen.....

När vi väl kom fram så trodde man sig ha stoppat en av nidingarna en bit från platsen. Man önskade dock att hundenheten skulle binda ihop bandtiten med den stulna bilen. Geten tog uppdraget på största allvar. Spårade iväg en djävulsk väg genom skog och mark. Höll på att slå ihjäl mig och fick fuska lite med ficklampan för att inte riskera att bli ett kolli i rullstol. När vi äntligen anlände upp till civiliserad mark och då asfalt, så stod där en polisbil mitt i vägen samt en nyfiken mansperson. Geten fann både bil och person spännande varvid jag kände att det vore bra om dom flyttade sig lite så vi kunde spåra vidare....

Vinkade mot polisbilen så att dom skulle backa. Inget hände! Vinkade bort dom igen och blinkade med ficklampan för att få dom att förstå. Då blinkar dom med helljuset mot mig flera gånger, men står fortfarande kvar. Ny aggressiv vinkning från Husse, men ingen reaktion. Ny blink med lilla lampan och ännu ett svar från bilens helljus...

Då gick säkringarna! F-n! Fattar dom ingenting? La ned Arek och vandrade fram mot bilen med syrebrist i hjärnan. Skällde ut dom efter noter (fråga mig inte varför) och ifrågasatte hela deras existens. Som tur var så var patrullen uppfostrad så dom mottog utskällningen och lämnade platsen. Dom kunde ju lika gärna ha lagt hundföraren i bakluckan och kört honom till en soptipp långt därifrån....

Arek spårade vidare längs med asfalten och efter några hundra meter vara vi framme vid banditen. Puh!! Vilken tur. Nu borde jag egentligen ha bett patrullen om ursäkt, men envishet och stolthet har sitt pris....

Vi hundförare tror att vi är världsbäst. Vi kan inget, men tror att vi är allsmäktiga. Detta kan ju i slutändan ha sitt pris, men hittils har man ju överlevt utan att få stryk. Ett exempel på att även vi gör fel och är pajasar är ju denna händelse:

Stor fest. Bråk i klungan av folk. En hundförare kommer körande med sin bil-ser bråket och gärningsmannen som springer iväg. Syrebristen i huvudet på hundföraren gör att han kastar sig ur bilen, tar ut och skickar sin best efter gärningsmannen samtidigt som han springer efter. Tänk er en festival där det är ca 10 000 besökare och nu en galen hund och dess förare. Lägg därtill till att hundföraren glömt lägga i P läget på bilen varvid den börjar rulla ned mot ortens fina kanal.

Föreställ er bilden när hundföraren ser händelsen med bilen och då skall välja om han skall rädda publiken eller bilen....

Han valde att rädda 500 000 kronorsbilen kan jag säga...

Hur gick det med hund och publik då? Jo som tur var så fattade aldrig hunden vad uppdraget var så han sprang runt och lekte med allmänheten. Busen då? Jo han blev gripen av en annan hundförare som från håll sett hela spektaklet. Som sagt! Det händer saker med era skattepengar....

För kännedom som var det inte Husse och geten som showade. Om ni nu trodde det!!!

Må gott!

Husse

Utsättning inför ett arbetspass kan ju kännas meningsfullt om man har ett antal medarbetare att briefa. Nu under sommaren så är vi ju inte att anses som många utan det har varit typ tre stycken hundförare som täckt av hela Stockholms län. Planeraren överraskade vår lilla trupp med att meddela att man önskade polisiär närvaro under en stor sommarfestival för ungdomar i Stora Staden. Uppdraget var av sådan art att man skulle visa lite polishund, svara på frågor samt mingla med youngsters....

Den ena hundföraren har både utseende och social kompetens med sig. Lägg därtill till en fin och bra hund att visa upp. Han vägrar dock och vill inte befatta sig med youngsters och annat pack. Den andra tillgängliga hundföraren kan vi inte visa upp då han ej är lämplig att ha bland vanligt folk. Han har varit hundförare så länge att jag till och med tror att han äter hundmat. Säkrast är i alla fall att ha honom utanför Stora Staden för att undvika upploppssitutationer....

Alltså fanns bara Husse kvar att tillgå. Här finns varken social kompetens eller tålamod med youngsters, men det var bara att bita i det sura äpplet och styra in mot kvällens begivenheter. För att ta sig in till festområdet så måste man åka så långt in i centrala staden som det bara går. Då måste man passera ett stort antal trafikljus, som alltid står på rött när man kommer fram. Här skall även passeras ett antal gångtrafikanter som verkar tro att dom har en skyddsaura som beskyddar dom mot plåt från bil. Här får man aktivt jobba med gas, broms och ljudsignal. Redan efter en stund så har stressbarometern höjts avsevärt och blodet pulserar aggressivt för att man skall hålla sig lugn.

Detta är ingen bra ingress då man sedan skall socialisera med youngsters. Youngsters lever i en annan tidsålder än vad hundförare gör vilket ofta innebär att pluspool möter pluspool. Det vill säga dom stöter varandra ifrån sig. Nåväl! När jag äntligen fått in den fina polisbilen på partyområdet så gällde det bara att köra ca 300 meter för att komma fram till uppställningsplatsen. 300 meter låter inte långt, men kan ta en evighet när det gäller att ta sig förbi stolta young gangsters från förorten. Är man youngster så kan man inte bara flytta sig utan man måste gå coolt, blänga på föraren, visa sarkasm och sedan sakta sakta flytta sig ur vägen... Håll humöret! Räkna till 1010 och håll fanan högt....

Det gick bra till slut. Kunde till och med parkera bland övriga polisers bilar utan att ha försökt köra ihjäl någon. Öppnade dörren till bilen och nu var Arek inte i harmoni. Han uppfattade nog alla youngsters såsom gangsters och gjorde därför allt i sin makt för att komma ut.... Det första ordet Husse uttalade var då: HÅLL KÄFTEN!!! Inte riktat mot pöbeln utan mest för att få geten tyst. I ordboken för socialt umgänge finns ej detta vokabulär med vilket innebär en liten ansträngd start på plats.... Skit samma!

Minut 1:
Arek kastar sig mot buren, skäller, morrar och försöker ta sig ut för att slakta... Första frågan till den lille hundföraren blir: Är det en riktig hund? Glömde hur jag skulle uppträda utan svarade tyvärr: Vad f-n tror du? Tror du jag drar hit en plasthund? Ångrar mig efter en sekund, men som vi säger i engelskaklassen. To late!-Shit happens!

Minut 2:
Arek nästan grävt sig ut ur buren och då för att rikta in sig mot en grupp youngsters 5 meter bakom bilen. Fråga nummer två till hundföraren blir då: Har du en papperskorg? Vad f-n tror folk! Jag har pistol, batong, handfängsel och en galen hund. Inte en papperskorg. Ännu ett otrevligt svar och jag kände att jag nog snart skulle bli utvisad från området....

Minut 3:
Räddningen! Akutjobb-knivskärning-Jippie! Man ska inte skratta åt andras olycka, men detta innebar att K9 er skulle få dra från platsen fort som f-n. Tackade för mig och satte mig i bilen. På med blåljusen, men youngsters fortsatte gå coola gången. Tålamodet slut! Sirén på och sedan avsevärd hastighetsökning på festivalområdet. Till och med young gangsters förstod att cool gång inte var melodin utan nu gällde det att säkra fortsatt liv. Effekt: Mycket bra! Kunde snabbt ta mig från området....

Ja! Man kanske inte är som klippt och skuren för tjitt-tjatt med ungdomar, men jag gjorde i alla fall ett försök.

Min gode vän Arek har även han visat sig på styva linan. Under vår lilla promenad idag så visade han tydligt att han kände sig hotad. Han visade även hur han agerar mot hot och det påminde lite om Husses fina uppträdande på festivalen. Geten morrade, höjde ragg och började skälla. Analysen tog 1 sekund sedan var han på väg att slakta sin fiende....

Beskrivning av fienden: Ca 3 år, klädd i blåa regnkläder, stövlar och blå regnmössa. Stod med ryggen mot schakalen och med armarna ute som ett flygplan. Lillpyret hoppade i vattenpölar, men geten tog uppträdandet som om han mötte värsta mördaren. Troligen lite syrebrist och synproblem i getens styrsystem.....

En ursäkt till barnets mamma och sedan snabbt fly från platsen...

Må gott!

Husse

Vilken start på dagen!!!! Planerarn ringde och erbjöd 10 timmar övertid. 10 timmar gnet! - Kan det bli bättre? Dels fina pengar, men inte minst en chans till jobba förutom de lagstadgade passen. Ännu en chans till hjältedåd och räddningsinsatser om än på dagtid.... Strax efter ringer verkstadskillen från 4 hjulingsfirman. Nymeckad och klar att hämtas lät han meddela. Priset var klart rimliga 400 buck!!! Tog ett tag innan jag förstod hans slang, men när det framgick till hjärna att allt trasigt bara kostade 400 kronor - ja då vart ju dagen ännu bättre.....

Gjorde klart för att hämta 4-hjulingen genom att hämta lite skyddskläder samt hjälm. Lillgrabben ville följa med och det va inte svårt att lista ut varför. Självklart ville den omyndige köra även han.... Drog på mig strumpor, stoppade i foten i skon och kände att det där jälva barret från granen gjorde lite ont genom strumpan. Tryckte till foten lite extra i skon för att få bort barret, men det blev precis tvärtom....

F-n!!! Ont något så förb----at!!! Slet av mig skon och ut föll något med ben. Shit!!! En banansspindel, alternativt svarta änkan, alternativt skorpion.... Dödstankarna slog i huvudet och hjärtat bultade för fullt. Troligast var väl att denna giftiga varelse kommit med bananbåten. Varför i helv-te köpte jag bananer i affären? Jag tycker ju inte ens om bananer. Troligen av snålhet och nu slår det tillbaka... Börjar känna mig dåsig! Ropar till sambon samtidigt som jag haltar in mot köket. Haltar tillbaka igen för att se vilken typ av lämpligt motgift jag skall be om när dom kör in mig till akuten... Men va f-n! Det där är ju ingen giftspindel. Det är ju en geting som ligger där och kravlar intill skon...

Hur i tusan kan ett getingbett göra så förbannat ont? Går plötsligt bärsärk med skon. Pulveriserar det lilla aset som har framkallat denna smärta. Uppskattar det till ca 25 slag med skon och vid kontroll så finns absolut inget kvar av getingen... Då börjar tvångstankarna igen....

Är jag allergisk? Troligen! Börjar känna hur det stramar i bröstet och hur andnöden slår till. Ska jag hinna till sjukhuset? Visst är det bara adrenalin som är motgift va? Snäpper upp mig igen och i stället för att lipa en tår så ropar jag på grabben så att vi kan åka iväg och hämta 4-hjulingen. Under resan dit så vaknar ånyo hypokondrikern till liv. Foten är ju alldeles kall! Amputera! Brukar det bli så efter getingbett? Under hela resan hem så letar jag efter lämpliga ställen att krascha 4-hjulingen när, inte om, allergichocken slår till. Puhhh! Äntligen hemma igen...

Två timmar senare så är den enda effekten av sticket en molande smärta och svullen fot. Ingen andnöd, ingen akuttransport till sjukan... Precis som vanligt! Precis som förra gången jag blev stucken - och gången innan det. Jag är inte allergisk. Varför kan inte psykhusse fatta det och uppföra sig som en vuxen när lilla getingen slår till?

Shit va jag är vek!

Husse

Vet inte hur jag ska tolka detta. Har fått ett fax från mina valpar och prövohundar. Tycker mig tolka ett visst agg mot Husse samt eventuellt ett litet hotfullt budskap någonstans i bakrunden. Ni får tolka faxet själva.

0800805
Fax från Young Valpers and Teenagers dogs
Att: Husse
Stora Staden

Hej Husse!
Efter att ha samlat våra erfarenheter från vår tid hos dig och familjen Zoo så har vi kommit fram till följande bedömning.

Kennel: Human Boy
Namn: Husse
Id nr: Supernollan
Ras: Människa med inslag av råtta
Kön: Obestämbart
Ägare: Mattis

Testas i egenskap av: Lämplighet att inneha valp eller unghund.

EGENSKAP                                       BEDÖMNING                                     ANTECKNING

1 Tillgänglighet/Social kompetens     Osocial ej tillgänglig                          Tål ej att hanteras, verka sakna empati

2 Kamplust                                         Liten kamplust                                   Intensiv, obetydlig kamplust när det går honom emot.
 

3 Temperament                                  Livlig                                                  Uppmärksam i 2 sek. Därefter kraftig aggression,
                                                                                                                       avreagerar dock snabbt.

4 Skärpa                                             Obetydlig                                            Kappvändare, konflikträdd

5 Försvarslust                                    Obetydlig                                           Backar, lämnar ifrån sig hund direkt

6 Nervkonstitution                               Nervfast                                             Avreagerar snabbt, glömmer snabbt

7 Hårdhet                                            Mycket vek                                         Visar minnesbilder, gråter vid belastning

8 Dådkraft                                           Stor                                                    Visar omdömeslöshet, orädd, initativfull

9 Skottfasthet                                      Okänt                                                 Kommer att testas från young valpers

Lämplighet att prövas som husse till framtida hund: EJ LÄMPLIG att testas som husse till valp eller unghund.

Kommentar: En högst knepig Husse som är svår att komma underfund med. Visar stor initiativförmåga, god kamplust vid första anblick, men vid minsta hinder så viker mesen ned sig. Har visat sig ha stora sociala problem och kan bara umgås över en kopp fika. Positivt i sammanhanget är hans stora träningsvilja. Motpolen till detta är dock hans obetydliga tålamod samt höga krav på den fyrbente individen. Nervkonstitutionen, den stora dådkraften samt den obetydliga skärpan gör sammantaget att han är att anses som farlig att hantera unghund. Kan därför ej prövas som Husse till unghund i framtiden. Skottfastheten ej prövad, men kommer att prövas av young valpers under mörka hösten. Se upp Husse! We are gonna get you!

Ort                                                         Testledare
Vilda Västern                                         Valle, Bus, Kurre o Zeb

Ja! Vad ska  man säga! Alla kan ju inte tycka om en, men unghundarna kan nog ha en poäng i sitt test. Husse är inte mycket att hänga i julgranen. Tycker slutkommentaren är lite hotfull, men är ändå glad att jag slapp bli rygg och höftröntgad...

Må gott!

Husse

Semestern äntligen slut! Äntligen dags att köra igång igen efter 5 veckors ledighet. Innan jag gick och lade mig kände jag mig som en superhjälte, laddad inför stordåd och med så mycket adrenalin att kroppen höll på att spricka... När klockan ringde 05.30, så var allt detta som bortblåst. Vad i helv-te är det som skrålar denna okristiliga tid? Kroppen bönade och bad om att få ligga kvar ett par, tre timmar till. Men icke!!! Dags att jobba! Var la jag allt adrenalin från gårdagen nu då? Stapplade ned för trappan och upptäckte att Arek vandrat vidare till dom sälla jaktmarkerna. Orörlig, utan andning..... Betyder det att jag kan gå upp och sova igen? Visste inte om det var positivt eller negativt att han vandrat vidare då jag stod och försökte få upp ögonlocken.... Då sprattlade geten till!!! Puhh! Han var inte död! Han var nog inte helt beredd på att 5 veckors sovmorgon plötsligt upphört....

Efter hygien, tandborstning och smörjning av lederna så klev vi ut i verkligheten. Geten var alert och for iväg i haltande galopp på sin morgonrunda. Själv haltade man lite lätt efter i maklig fart. F-n vad jag hatar tidiga morgonar! I min och Areks hjältevärld så drar vi igån räddningsaktioner lite senare på dagarna....

Väl på jobbet så var det som vanligt. Sedan ner i garaget för att lasta upp oss i vår fina polisbil. Fulltankad och med turbon vässad till max lämnade vi stationens trygghet och gav oss ut i vimlet av morgonflanörer. Härligt att se dessa uppskattande blickar från morgonbilisterna när vi håller hastighetsbegränsningarna på vägarna. Som hungriga vargar väntar dom på att polisbilen skall svänga av så att dom kan fortsätta sitt formel ett lopp till jobbet....

Väl på dressyrplatsen så kändes det ju riktigt bra. På programmet stod: Sök, spår, saksök samt skydd. Därefter skulle vi hålla en utbildning i spår efter farlig person.

Arek var i form och var mycket sugen på att arbeta. Under personsöket så for han väl runt som en nyutsläppt ko på sommarbete. Fina sökslag, men oj vad han fladdrade runt och sökte med sin stora nos....  Löste dock uppgiften galant och belönades med den fina brandslangen. Vidare till spåren. Dessa var lagda i skogsterräng, drygt två timmar gamla och med mycket svårigheter. Detta i form av spetsvinkar, återgångar och annat helvetiskt påhitt. (Typ uppför,nedför, uppför, nedför)
Geten fick jobba hårt för att lösa ut spåret. Trodde flera gånger att han gått helt galet, men när tvivlet var som störst ja då hittade vi en apport. Till slut löste han ut hela spåret, men nu var tungan riktigt lååååååång. De andra hundförarnas hundar hade lika långa tungor när dom kom tillbaka, men alla hade klarat sina spår..

I saksöket gör ju Arek ingen besviken. Han letar bra och finner ofta alla föremål som är utlagda. Så även idag. Han är dock för härlig att se då synen spelar honom ett spratt ibland. Man märker hur han känner föremålet, men att han kan ha svårt att se det. Hur han jobbar sig närmare med stora nosen och därefter försöker ta upp föremålet med sina trasiga krokodiltänder... Inte helt lätt att vara halvblind och ha nedbitna tänder....

Skyddsarbetet gick mycket bra. Geten anföll när han skulle, bet när han skulle, undvek att bitas då uppgiften var sådan samt kom tillbaka till Husse när övningen var sådan. Som helhet en mycket bra dag för vår fyrbente vän. I dag är det nattpass. Då är det tjuvjakt och är bara vädrets makter med oss så kommer vi att fånga någon.

Ha det nu bra!

Husse