VY FRÅN OVAN...
Tjena! Heter Phi Phi och är en fågel av fabrikat Skata. Bor söder om något som kallas Stora Staden och då i ett träd tillhörande en familj med två vuxna, två barn, en varg och en jamare. Min fågelfamilj återkommer varje år för att bygga bo just på denna tomt. Att vi varje år återkommer till samma ställe har inte att göra med att Jamaren undanber sig kontakt med fågelsläktet - utan mer för att vi har ett bra träd att bygga i men framför allt så djävla kul utsikt....
Är inte så mycket till skribent, men som åldersman i just vår skat-familj så måste jag få berätta om en vardagsnära händelse som bjöds från vår husbonde med familj....
Husse i huset, som så många gånger förr, kom på den eminenta idén att varje ungdom borde genomföra en resa i fiskets värld. Hela familjen verkade pigg på förslaget och efter inventering framgick det att typ all vesäntlig utrustning saknades. Den impulsive och hans familj kastade sig in i ett fordon och gav sig av för att införskaffa inköpslistans nedtecknade saker och när man återkom syntes följande attribut från barnens spretiga fingrar:
Kastspö: Inget vanligt utan av teleskopmodell. Ivrigt läsandes från baksidan av förpackningen kunde vi från håll höra vilket fiskedrag som var lämpligt att användas. Att Husse med familj suktade på dom riktigt stora fiskarna rådde det inget tvivel om....
Metspö: Även detta i hopfällbar modell och bärandes av den sprallige tonårspojken. Här verkade det inte finnas någon manual men det hördes tydligt hur Husse mässade om att han hade all nödvändig kunskap för att lura vattendjuret ur djupet...
Den späde fiskechefen skenade sedan in i förrådet och efter ett väldans liv bland bråten så kom han ångandes ut med en låda fisketillbehör. Under skratt och pigga hopp skedde ytterligare ett impulsivt inhopp i det akvarium han kallar för bil. Med rutorna nere kunde vi höra att Husse ville till en sjö och mattis till havet. Tänkte att det här får man ju inte missa så med ett vakande öga från skyn så hängde även jag med på utflykt....
Ingen tvekan om vem som var chef i bilen för färden gick mot havet. Efter en långpromenad i skog och mark så verkade familjen äntligen ha hittat fram till sin förutbestämda fiskeplats... Är så glad att jag hängde med för nu djävlar började väl showen... Som den gratisätare vi skator är så satte jag mig på en fin utsiktspinne för att studera det som nu komma skulle....
EPISOD ETT
Vädret. Det rådde orkanstyrka denna dag och hur fiskekungen Husse än vred och vände så var det hela tiden motvind. Fiskeplatsen han valt visade sig vara utmärkt om du var där för att titta hur en rullstensås såg ut under vatten för helvete vad stenar det var. Långgrunt och fint, men Husse såg inga bekymmer eftersom han köpt ett långt långt metspö....
Det första som hände var att Husse öppnade teleskopspöet åt fel håll. Han svor över alla delar som rann ut och framförallt att delen längst ut saknade öggla för att fästa krok och lina i. Lill-Husse något klokare och kunde konstatera att spöet kommit ut åt fel håll. När man vänt allt rätt så visade det sig att man tappat bort gummiploppen som skulle hålla metspöet åt rätt håll. Trots saksök med den medföjande vargen så var pluppen som borttrollad. Teleskopdelen gjorde att spöet halkade åt alla jävla håll och kanter och nu började Husse se något ansträngd ut. Efter lite trolleri så hade fiskekungen fått på lina och flöte och skulle bara fästa på den goda metmasken.... Inte så bara visade det sig! Den medföljande vargen visade sig vara lite busig. Under all turbulens med metspöet så apporterade fyrbentingen in maskburken och drog iväg med glada skutt. Tog en djävla tid innan familjen kom på vad som hänt och då kunde vidga vyerna i sitt sök efter burken.... När så masken var på så var det ju bara att kasta ut allt i vattnet så att säga.....
EPISOD TVÅ
Kastspöet. När Husse nu var klar med metspöet så var det dags att ta hand om teleskopspöet. När han äntligen fått ut det så att man kunde se att det var ett kastspö så var alla ögglorna helt snedvridna. Efter lite hjärngympa så var allt löst så nu var det bara att fästa på metallbiten som skulle lura storfisken att nappa. Allt detta gick väl hyfsat och då var det ju storgrabbens tur att "kasta ut".
Han var något osäker på hur man gjorde så han bad sin käre far om råd. Efter allt strul farbrorn haft så var han väl nu något kinkig. Snäste och spottade, men tog ändå tag i spöet för att visa sin käre son hur en sann fiskare gick till väga.... Husbonden langade väl ut draget så att det nästan landade i Medelhavet, därefter började han veva in, veva in, veva in.... Men inget hände! Fiskespöet pinglade, skrek och hade sig, men inget jävla drag som närmade sig land.... Innan Husse kommit på att varje fiskespö har en broms så var ju det draget historia långt ned på sjöbotten.... Efter att ha dragit sönder linan, gjort knutar i fiskespöets rulle, gapat och gormat så anlände husmor för att reda ut situationen.... När så allt var lagat så var det tonårssonens tur att kasta ut....
När Husse lämnade för att kolla till metaren så såg allt okay ut. Tonårssonen vevade frenetetiskt med glada mungipor så allt verkade lovande.... Från min gren i trädet ser jag hur husbonden efter någon minut återkommer längs med stigen för att kolla upp hur det går för storfiskaren med kastspö.... Där brister alla fördämningar och Husse skrattar ohämmad och glatt när han upptäcker tonårssonen halvägs ut i havet för att lossa det fiskedrag som nu fastnat.... Tonårssonen glider runt på dom hala stenarna och håller hela tiden på att falla i vattnet.
Husbonden gör då inte det som man förväntar sig, det vill säga hjälper till, utan han tar upp stora stenar och kastar i vattnet runt om pojken.... Nu var det väl ingen större risk att dessa fiskekillar skulle fått napp, men av alla skrik och vattendunsar så blir min gissning att det inte fanns en fiskjävel kvar på platsen...
Efter två timmar verkar familjen ha fått nog. Hör från min pinnen hur man sammanfattar katastrofen man kallat för fiske. Han som metade fiskade ju bara sten. Han som kastade genomförde ju inte ens ett helt kast innan draget fastnade på botten. Mattis bara glad för att hon älskar havet och Husse sjukt nöjd över sin insats som ledare över utflykten... På vägen tillbaka mot bilen så kommer ytterligare en familj längs med stigen. Nu ser man hur Husse i familjen får ännu en av sina fina ideér som skapats i det huller om buller som kallas för han hjärna.
Husse får för sig att kolla om hunden han har med sig verligen kan alla sina arbetsuppgifter. Ropar "Revir" och skickar sin hund i riktning mot sällskapet där framme. Husse dock glömt att hunden hör dåligt och att det blåser i motvind... Hunden drar iväg i en jävla fart och verkar sikta in sig på tanten som nog närmade sig 90 år. Tanten helt ovetande om att hon snart är vargmat när hon haltar fram längs med stigen och då med blicken fäst på rötter och kottar....
Först när Husse busvisslat får han stopp på sin varg. Vet inte om det var ansträngningen av promenaden eller något annat som gjorde att husbonden hade svettpärlor i pannan...
Nu ska jag flyga tillbaka till mitt bo, men då fortsätta hålla koll på husbonden och hans familj för här kan det hända grejor...
Phi Phi
ENHETEN FÖR...
Mors! Mitt namn är Emo och jag är enligt Husse den så kallade arvtagaren till en tandlös, småilsken och haltande polishund. När jag skickade in mitt CV gällande att ta över skyddet av Stora Staden så nämndes bara kvalifikationerna för att axla Schakalens mantel i brottets huvudstad och då företrädesvis dess södra del....
Vad man glömde nämna, och som jag tycker är av vesäntlig vikt, var vilka kvalifikationer man som hund behöver för att stå ut med Areks husse. Vi har ju umgåtts nu under två veckor och jag har fått göra massa roliga saker. Livet här handlar om mys o pys, motion, träning i stora doser samt anpassningsträning på min nya enhet. Vad man ej nämnt är att enheten till viss del består av socialt missanpassade individer. Här verkar misstänksamhet, cynism, allergi mot avrapportering samt kort stubin vara inslag som präglar förarplatsen till bilarna. Ledargestalt, med inriktning på särskilt kort stubin, verkar vara min egen läromästare. Under både fritid och arbetstid så har min gode Alfahanne visat prov på inträdesproven ett flertal gånger. Ska jag jämföra honom med något från min egen värld så får det bli " en stor hund i en liten kropp". Typ en Jack Russel!
Särskilt tungt verkade Husse ha det på ett av helgpassen. Under vår mysiga promenad i vårsolen en stund innan jobbet så lekte vi som en vanlig familj. Hopp o lek, glass o ballonger, lek med pinnar och med vissa krav på lydnad från min och Gammelgetens sida. Solen sken och från håll observerades ett annat sällskap med ett antal små fyrbeningar på tur.... Husse litar inte riktigt på min förmåga att skilja på rätt eller fel så det blev till att bära koppel. Den tandlöse, äldre och haltande hjälten från Stora Staden fick dock springa fritt utan krav o disciplin. När sedan den andra familjens lilla schakal smet från sin Husse och springandes kom för att hälsa på, så visade Die Alte German Shepard hur tondöv han blivit....
Den gamle bröstade upp sig och for med avgrundsmorr mot den lilla hunden. Husse ropade stopp o belägg, men det sket den gamle fullkomligt i. Den gamle haltade fram till den lille och tvättade den så fint.... Min nya Husse fick frispel och krävde ett avbrott från den ludne. Gammelgeten sket fullkomligt i Husse och då började dom små säkringarna gå.... Husses blodådror började poppa ut från tinningarna medans han med aktiva steg vandrade fram mot den döve. Under tukt och förmaning lät min nya Husse meddela vilket felbeteende som nu skett. Den jag skall överta hjälterollen från var nu inte längre kär utan låg som en sportbil när Husse läste hela bibeln för honom....
Då hade den andre hundägaren nått fram, lyft upp sin lilla baby och så sakta börjat gå därifrån. Innan han vände bort så lät han Husse veta att Husse inte skulle vara så hård mot sin hund. FEL!!!! Nu gick dom mellanstora propparna i skåpet som kallas hjärna. Husse talade om att inget skulle ha hänt om farbrorn håll koll på sin jävla råtta till hund.... Den andre hundägaren, som var typ 190 cm lång, tvärvände mot den tvärhöge hjälten från Stora Staden. Han bröstad upp sig och talade om för Husse att det inte var läge att kaxa om man inte kunde ta för sig..... Då brakade helvetet lös!!! Huvusäkringen på Husse gick, han beordade ned oss åskådare i liggande ställning. Därefter vände han upp mot den anstormande mannen som för att möta upp i en kamp.
Troligen såg 190 cm mannen att Husses ögon trillat ur och att kepsen lyft från huvudet på grund av att blodådrorna trängde ut. Mannen tvärstannade i sin attack, började skaka som ett asklöv och fick darrande röst. Mannen såg ut som han trampat i en rävsax, suttit och våndats en stund för att nu se jägaren dyka upp med sitt gevär. Husse meddelade strängt att det bästa mannen nu kunde göra var att vända och försvinna. Jätten med den lilla hunden väntade inte på mening nummer två utan försvann i god fart åt andra hållet..... Shit va arg Husse kan se ut.... Vet i f-n om det är Gammelgeten busarna blir rädda för eller psykfallet som håller i hans koppel.....
Strax efter så var allt som vanligt. Husse lekte o stojade, kastade pinnar och tjattrade. Snacka om psykfall! När jag sedan fick hänga med till jobbet så visade Husse ånyo prov på sin verbala smidighet. Känns som om det är större chans att jag får jobb som polishund hos någon annan än att Husse får behålla sitt jobb. Tror f-n jag få ta ett snack med Mr aggressiv!
Redan efter två veckor så kan jag säga att det finns en hel del att berätta om min nya Alfahanne. Men jag tror jag behåller det själv....
Vi hör´s!
Emo
MIN TUR....
Tjobrei! Dags för mig att ta lite plats i etern! Mi name is Zeb och jag har anlänt från stora skogen i norr till en helt annan värld south-side om Stora Staden. Jag är så att säga en "yuong-gangster" och uppskattningsvis 16 månader. Måste säga att jag har det fett bra här i byn och jag stortrivs med den tandlöse gamle köttbullen Arek.
Språkbruket här på södra sidan är lite annorlunda än vad jag är van med. Arek säger att det kallas "slang" och används av youngsters kring staden. Arek har sagt till mig att ju mer "slang" dom använder under flykten - desto mer skriker dom när dom fångas in med ett bett.... - He! He! Gammelgeten är en vis gammal man.....
Har en fett grym familj med småhussar, en mattis samt en padre som är som hämtad ur en skämtserie. Värsta feta kraven på lilla gangstern Zeb. Har sagt till honom att chilla, typ ge mig en chans att landa i byn.... Mi padre är rätt så het och impulsiv så vi får dämpa hans attacker ibland. Tror jag är värsta gammelgeten när typ min grej just nu är att sätta mig i respekt hos kissen....
Jamaren är grymt chill ass´å. Ligger platt som en avlivad igelkott när jag står med huggtänderna precis ovanför. Husse fick värsta freakbrytet när jag kom bärandes på jamaren mellan mina tänder... He! He! He! Har fett stora tonsiller i halsen just nu. Fick värsta väsande ljudet - som värsta gangstern när det var som värst. Hängde med mi padre till IL Doktore för att checka strupen.... IL Doktore måste ha missförstått symptomen för hon drog upp svansen och försökte cutta mig med en termometer... Gjorde värsta motståndet, men mi padre, alias Husse, tog parti för fienden.... Shit!!!
Går nu på värsta medicineringen. Typ helfeta rosa tabletter....
Men seriöst! Efter medicineringen tänker jag axla gammelgetens mantel. Han verkar leva värsta feta livet. Grymt träning, hota upp young gangsters o åka fett fort med bilen... Vill ha lika trasiga gaddar i käften som Arek också! Han ser grym ut....
Chilla vänner!
Zeb
UTE PÅ JAKT...
FAST POWER 250 XT
BUS SPÅRAR....
BUS UNDERSÖKER....
AREK VÄNTAR PÅ ATT SPÅRA...
AREK SPÅRAR....
PAUS FRÅN HUNDARNA...
Hur tråkigt det än må vara så måste man ju underhålla vänskap och då kanske till och med på så sätt att man måste lämna hundarna i från sig. Nu var det dags för en sådan årlig händelse och då i form av kryssning på stora havet. Sambon skulle själv vara borta så det var till att skaffa hundvakt. Alla som jag brukar använda mig av var ju antingen med på kryssningen eller så hade dom samma planer som sambon. Fanns nu bara ett alternativ kvar och det är så att säga det absolut sista jag hade tänkt mig..... Sambons bror!!!! Sambons bror är som ett barn! Han tänker som ett barn, uppför sig som ett barn, men bor i en vuxen kropp. Till råga på allt så kan han ingenting om hundar. Lägg därtill till att han är grymt allergisk.... Upplagt för problem va?
Kände dock att jag inget kunde göra då jag blivit sjöman och nu skulle inmundiga god mat samt troligen en hel del nedbrytande dryck. Lite konditionsträning i form av dans var inplanerat, men vid avresan så var jag osäker på om det skulle bli diskodunk eller lite mer handlingskraftig dans i form av Vikingarna....
Redan vid incheckningen började jag ana oråd! Snittåldern på dom personer som anlände för att hämta ut biljetterna var ca 87 år. Lägg därtill till ett gäng från SAMHALL som ämnade njuta av samma båtfärd. Dessa var grymt laddade och formligen skrek ut sin iver. Detta innan vi gått ombord... När man väl skulle gå ombord så fick man ej ha för bråttom. Detta då rullatorerna hindrade snabb vandring upp mot båten. Nåväl! Jag hade inte allt för bråttom och dom var ju i alla fall trevliga att samspråka med. Ett tag kanske jag ska tillägga!!!
Viagra tillsammans med alkohol är ingen bra kombination verkar det som. Gubbarna blev rejält buffliga i sin iver att få tag i dans och middagssällskap. Gubbarna förvandlades till värsta aggressionspaketen och nåde den som kom i vägen. Då blev man undanknuffad av en ölmage.... Tanterna vinglade fram lika friskt även dom. Iförda sina leopardtights rörde dom sig som om det var värsta sjögången.... Det var bara för oss "ungdomar" att ge oss upp i discot för att få lite lugn o ro...
Efter dans och nedbrytande dryck så vandrade vi ned för att kolla läget på åldringarnas golv. Visade sig vara tomt och man stod i stället och stampade vid hissarna. Nu var det läggdags för under morgondagen var det höjdpunkten uppgav man. Vad stod då på menyn tänkte man och frågade de salongsberusade mogna damerna vad som skulle ske under morgondagen. De vattniga ögonen sken upp och man lät meddela att det då var dags för: BINGO
Hur kunde jag glömma det?
Hemresan är ju alltid lite tyngre, men jag och en av mina resekamrater hade bestämt oss för att gå upp vid nio. Detta då frukostbuffén öppnade då. Vi var där 09.05 och upptäckte att buffén var rensad!!! Vi hade glömt pensionärerna! Dom är ju uppe i gryningen och nu hade man ju rensat borden totalt.....
Nu började jag sakna hundarna rejält och slog därför en signal till den allergiske hundvakten. Han var panikslagen och förstod inte hur vi orkade med valpen. Han var ju inte lugn en sekund. Den allergiske hundvakten lät meddela att Bus ätit sönder soffan, ätit upp en kudde och troligen även smugit ned en sork i magsäcken. Den allergiske hundvakten, som även saknar någon form av hundvana, hade även råkat ut för en lösspringande stor hund. Den stora hunden hade sprungit lös, kommit fram och börjat slagits med Arek och då medans hundvakten försökte hålla reda på den aggressive lille Bus.
Hundvakten gav nu upp och gick hem. Väl hemma så smet Bus ut genom balkongen och så var jakten igång.
Nu var det dock inte länge kvar innan husse skulle komma hem. Hade dock förmånen att först få åka två stationer med tunnelbanan. Kostade mig 160 kronor att åka två stationer. Man var numera tvungen att köpa åkbiljett för att få njuta av denna miljö. Denna entrébiljett gav mig dock nöjet att bland annat få se:
1 miljon stressade människor på jakt efter rätt t-bana eller buss.
En sjungande man
25 olika hälsningar/handslag vid möten mellan unga män. Numera verkar det inte vara så att man hälsar med ett vanligt handslag.
Här fanns även 6 poliser som bevakade denna uppgång.
Det var som att komma till en annan värld. Skönt att få komma hem till landet igen....
Väl hemma så var allt som vanligt. Jag hade ju varit borta ca 24 timmar, men för Arek var det som om jag varit borta i fyra år. Han ställde upp mig och morrade och skällde ut mig efter noter. Tog ca 15 minuter innan vi var kompisar igen. Bus hade en annan taktik. Han viftade och var glad, men gick sedan över till att hjälpa mig att packa ur väskan.....
I dag var det vanligt verksamhet igen. Vi var lediga, men har varit på dressyrplatsen och tränat lite spår. Både Bus och Arek lyckades med sina spår. Kul! I morgon börjar vi jobba igen. Hoppas något
TRÄNINGSPASS....
Vi var rätt många i går, men hade en fin lokal att söka i. Så klart var detta söder om den stora staden. Här fanns kontorslokaler och stora lagerutrymmen. Här fanns möjlighet till öppna gömmor, dolda gömmor, höga gömmor och allt självklart då ljuset är nedsläckt.
Bus fick följa med in och reka av lokalen. Alltid bra att känna på lite nya miljöer för den lilla valpen. Därefter var det dags att köra igång. Mina egna farhågor inför söket var att Arek skulle sk---ta i att söka människor och i stället leta minutiöst efter gömd narkotika. Detta speciellt då han precis varit på en sådan kurs och då visat att han verkligen gillar just det momenet...
Första hund ut var en huns som heter Arack. Arack är minst sagt yvig och hade samlat på sig en hel del energi som han var tvungen att få utlopp för. Det tog en rejäl stund innan Arack sprungit av sig och kopplat in nosen. Därefter gick det väl i alla fall hyfsat. Hund nummer två heter Cox. Cox är lite av min favorit. Han är otroligt intensiv och absolut ingen hund man tjafsar med. Cox hade dock ett stort problem!!! Han var kraftigt bajsnödig, men det löste han galant inne på verkstadsområdet.....
Hund nummer tre heter Kurre. Kurre är grymt duktig, men fortfarande lite ung. Med lite hjälp så löste Kurre uppgifterna även han och så även hund nummer fyra som heter Eddie. Eddie tyckte en gömma var lite svår. Den gömman var en öppen gallerbur som stod mitt på ett golv. Eddie var överallt i detta gigantiska rum utom vid denna bur. Till slut gick det dock bra....
Därefter var det Folkes tur. Folke är en unghund som är kolsvart. Folke var nog den hund som löste problemen bäst idag. Som final för ett gott uppförande så tyckte han att han med rätta kunde kissa på en stolpe på lagret. Ej godkänt enligt Folkets husse.... Efter detta var det dags för Arek. Jag var som sagt lite orolig över om Arek skulle förstå övningen, men han är ju kung.... Arek löste övningarna galant och jag kände mig grymt nöjd.
Därefter var det Bus tur. Bus skulle få gå lite i trappor, mörker och hala golv. Bus gick utan problem i alla trappor, sprang och kampade på hala golv och sprang in i kolsvarta mörkret efter husse. Inga problem och det är ju alltid skönt om hundarna är bra i miljöerna. Bus hade dock en fiende som han hade svårt att tämja. Denna fiende gav aldrig upp utan gjorde precis som Bus och i samma takt. Bus morrade och fienden morrade. Bus gjorde utfall och fienden gjorde utfall. Bus raggade päls och fienden raggade päls.... Undrar om Bus fattade att det var sin egen spegelbild han såg......
Efter detta så försvårade vi övningarna genom att ta rätt höga gömmor i ett höglager. Alla hundar innan Arek hade misslyckats att hitta de två gömmorna. När Arek sprang in så hittade han fram till första gömman direkt. Grymt bra tänkte jag då jag uppfattat den gömman som svårast. Kaxig och självsäker skickade jag in honom för att söka nummer två.
Då ramlade den lilla hjärnan snett i det trånga huvudet. Från att ha sökt människa hela tiden så bestämde sig geten för att söka knark. Lagret var gigantiskt, men Arek var fast bestämd att söka igenom varenda detalj. Jag tog tillbaka honom för att göra ett nytt försök och nu var nog syret helt slut i hjärnan. Nu började idioten att spåra på det hala golvet i stället.... Som en dammsugare for han fram med nosen mot golvet... Kunde inte annat än skratta åt hjälten...
Efter lite hjälp så löste sig allt till slut och jag tror att även Arek var nöjd med kvällen.
Vi kom ju hem lite sent i natt så Bus var ju lite trött. På morgonen så är det ju han som brukar gäspa igång resten av familjen, men idag ville Bus ha sovmorgon. Under dagen idag så har vi tagit en hel del promenader och Bus har varit som galen. Han far runt som en vildhund. Anfaller barnen, husse och Arek, men verkar inte våga ge sig på mattis...
Undrar varför? Kan det vara så att hon smakar beskt?
HUSSE SITTER FAST...
KAMP OM BRANDSLANGEN...
NÅGON SOM SER KATTEN?
BUS VÄNTAR PÅ KATTEN...
BUS HAR STORA ÖRON....
STOPP I AVGASRÖRET....
Bus har för första gången fått följa med Gammelgeten och mig till jobbet. Han har även fått åka utryckning i Statens fina Volvo och klarade det galant. Visade sedan upp sitt flin inför massmedia och sedan även sitt gnälliga missnöje när det bara var Arek som fick komma ut....
Under de sista arbetsdagarna så har vi tränat en del. Träffat människor, lekt med hundar och besökt olika miljöer. Vänta! Nu vill Bus berätta något. Vad är det Bus? Okay då! Du får skriva och berätta själv. Jag går och hämtar en kopp kaffe så länge....
Bus har ordet:
Ja hal spålat på riktit! Huse la en spål til mig utan korv.... Huse gömmde bolen i skogen o ja hitade dit själv.....Sen lekte han o vi....
Husse har ordet:
Ja Bus du har rätt! Du gjorde ett riktigt bra spår i veckan. Första gången vi provade utan att lägga korv i spåret. Husse tog bara korta steg och gick så i ca 15 meter. Detta med en liten sväng också. Och ja visst Bus! Du hittade ju bollen galant. Riktigt bra. Detta trots att precis då du började spåra så kom en hel grupp med militärer och hundar. Du vände upp och skällde lite innan du spårade vidare till slutet. Kanonbra gjort!
I övrigt så har Bus och jag lekt lite med en brandslang och en boll. Bus har även klart visat att han inte gillar glassbilen. Så fort "nu lurar vi barn" melodin drar igång så blir du arg och ska skälla. Bus har även haft besök av lite tvåbentingar. Efter slakt av deras skor, barnstol, barnstrumpor m.m så fann dom det för gott att åka hem. Förstod inte att dom stod ut så pass länge som dom gjorde.... Bus har även fortsatt sitt stora nöje som består i att försöka göra valpar med Arek och husse.... Verkar som Bus vill vara chef i familjen Zoo.
Men! Bus är fortfarande väldigt liten och ibland väldigt i behov av husse hjälp. Bus äter saker! Ofta! Så pass att han satte en sten som bromskloss i sitt eget avgasrör. Då nummer två plötsligt blev väldigt krångligt så visade Bus klart och tydligt att han ej ämnade ta hjälp av någon annan än veterinären. Färd till djursjukhuset för att montera bort stenen från utgångshålet och då troligen en kostnad på några tusen.... När vi väl var där så hade dock Bus ordnat den okulära undersökningen själv. Vi gick in och förklarade bryderiet med stenen och lät meddela att vi ej var i behov av vård denna gång.
Vi lät meddela veterinären att vi i stället skulle åka till grustaget och lägga spår.... Veterinären visade sig vara helt humorlös och i stället fick man sig en utskällning. Bus är bara ett barn m.m... Mumlade förlåt då vi lämnade och väste sedan mungipan att vi faktiskt bara hade skojat.....
Under perioden vi jobbat så har det varit grymt lugnt. Några ströjobb utan lyckade resultat. Vänta! Nu vill Gammelgeten säga något också.... Okay Arek! Skriv vad du vill ha sagt så går jag på muggen.....
Arek har ordet:
Hallo vänner! Gammelgeten här! Husse låter meddela att inget speciellt hänt va? Självklart säger han så eftersom han troligen känner sig lite skamsen efter nattpasset. Ännu en gång fick jag rädda den späda hundföraren från att få spö.... Vi blev kallade till ett personrån i tunnelbanan. Husse och jag var först där och såg då hur tre personer verkade slåss med varandra. Husse tilltalade männen och ombad dem sätta sig ned. Männen hade en annan plan och gick i stället flinandes mot den numera bleka husse. Männen verkade vilja angripa husse och husse pep att dom skulle sätta sig ned. Annars....
Fick ta tag i taktpinnen och kastade mig framåt för att slakta någon utav dem. Skällde och visade alla mina vargtänder. De tre männen ändrade då snabbt taktik. Kastade sig ned på sätena och lade händerna på huvudet. Som värsta Amerikanska actionfilmen.... Strax därefter kom lite back-up till husse och jag kunde släppa garden lite..
Husse har ordet:
Ja Arek! Din lilla besserwisser! Det var lite ansträngt ett tag och DU gjorde ett bra jobb. Jag hade dock läget under kontroll. Arek var laddad måste jag säga. Ville fortsätta jobba och jag lät honom hållas. Under sitt fortsatta sök i vagnen så anträffade Arek två haschkakor av större modell. Bra jobbat Arek!
I övrigt som sagt ett rätt lugnt pass. Har kört lite byteslekar och spårupptagsövningar med Arek. Vi hade även ett rätt stökigt spår i villamiljö. En bandit sprang från några poliser och jag och Arek kom dit. Arek tog direkt upp ett spår som ledde över än äng och in på en villatomt. För att komma igenom buskarna var vi tvungna att kasta oss med full kraft genom de tjocka grenarna. Väl inne på tomten så hade familjen Villa pyntat med porslinsrådjur, busk/grenhållare, blompinnar och djävulskap. Jag höll på att slå ihjäl mig på alla sakerna för självklart var det ju kolsvart ute. Som avslutning på just denna tomt så hade familjen villa satt upp ett ca 40 cm högt, mörkt staket som avgränsning. Omöjligt att se i mörkret varvid man föll som en fura i geggan som en följd av det.
Därefter vidare över staket, tomter och ut på en villagata. Där gick, som alltid, det förbannade tidningsbudet. Tidningsbud är bland det mest skumma folk jag kan tänka mig. Dom pratar inte, dom stannar inte, utan fullföljer sin utdelningsrunda även om det innebär att dom blir bitna av polishundar. Det har hänt kan jag lova... Arek vände självklart upp och trodde sig ha hittat den flyende... Efter att jag snäst åt budet att han åtminstonde kunde stå still, så var det spåret rökt... Ingen bandit den gången heller.
Hade dock gett mycket för att se familjen Villas uppsyn då dom blickade ut över sin numera slaktade tomt. Inte konstigt att folk ibland ringer in om att det måste varit ett UFO hos dom. Det kan även ha varit en halvblind hundförare som haft ett flyktspår....
Må nu gott!
Husse, Bus och Arek
AlLa Fål sKriva Va?
Jag är just nu 13 veckor, är svart med gula inslag. Mitt bästa attribut för tillfället är mina hajtänder. Dom är små och sylvassa. Fungerar utmärkt kan tilläggas.... Jag kommer från Sundsvall och från en kennel som heter Willners. När min nya husse kom för att hämta mig i Sundsvall så lurade jag han totalt. När jag tittade upp från min lilla valphage, så lade jag huvudet på sned, öronen rakt upp och tittade rakt på honom med mina rådjursögon. Husse kunde ju inte säga nej då utan vi åkte direkt mot stora staden och då med planen att jag skulle bli polishund.... På kvällen första dagen, så var husse tvungen att åka och jobba.
Då kunde jag släppa loss ordentligt och visa mitt riktiga jag. Efter två timmar var mattis och dom två goda barnen uppgivna och gråtfärdiga. Dom ringde till husse på jobbet och bad honom ångra detta inköp. Jag hörde i bakgrunden hur husse skrockade nöjt. Han lät meddela den ledsna tanten att Bus kommer att stanna kvar i familjen ett tag och att hans beteende var att anses som väl godkänt.....
Nu har jag bott hos familjen ett några veckor och jag har det riktigt bra. När vi är hemma så är min primära uppgift att terrorisera barnen, attackera gammelhunden, tigga mat samt bita sönder möbler. Övrig tid jagar jag katten och juckar på husse. Tycker om honom så mycket att jag bara måste småjucka mot hans armar och ben. Husse säger att jag bara är 13 veckor och att det inte är så bra att jag redan försöker att dominera honom.... Det knäcker hans självkänsla säger han.... Allt jag vill är ju bara att vara nära....
En dag för mig brukar just nu se ut så här:
Väckning 07.30 (det vill säga jag väcker alla andra...)
Rastning/mat och därefter lek en stund.
Ilastning i bilen och därefter transport till en polisstation på södra sidan av staden. Husse fikar och jag träffar människor, går lite i trappor och mörker m.m.
I väg till polisens dressyrplats för en lite längre promenad, social träning, lite allmän lydnad och spårträning. Mums!!! Gott med korv.....
Hem vid 14.00 tiden och då är det dags för lek och slakt av barn. Därefter vila, rastning, lek m.m.
Kl 22.00 är det läggdags för mig. Det sista jag ser innan ljuset släcks är Mattis insjunkna ögonlober. Tre sekunder senare hör jag hur hon snarkar....
Under skrivandet här så upptäckte jag att grabbarna och husse verkade slappna av. Tog därför en paus och gick och lade en nummer ett och två i vardagsrumsgolvet. Hörde ett NEJ BUS från lillgrabben, men då var det för sent.... Ha! Ha! Gäller att aktivera dom....
I kväll ska husse lägga ett nytt spår till mig. Han ska även bjuda gammelgeten på spårjobb, men det ska jag göra allt för att förstöra...
Vi hörs!
Bus
BUS DOMINERAR EN KOMPIS
BUS TRÄFFAR EN KOMPIS...
