HAN BARA ÄR...
Det roliga med Schakalen är ju, trots hans omognad och barnslighet, att han påfallande ofta bjuder på roliga episoder. Under arbetspasset igår visade han sig från sin allra soligaste sida. Husses önskan under passet var ju att fara fram med spänd spårlina, svetten lackandes ur pannan och då på jakt på en kriminell. Slutprodukten skulle ju vara att få förnedra den infångade lite granna för att sedan göra high-five med Arek och då i triumfens tecken....
Gårdagens tema tilltalade nog bara en i vår patrull och det var inte Husse. Det visade sig att varenda jävla knarkspanare stod på fötterna och ville göra årets tillslag. Till sin hjälp ville man ju då sjävklart ha narkotikahund och vem var då den enda, i hela Stora Staden, som var i tjänst? - Jo Arek så klart! Förbannade min otur, men tog fram mitt allra falskaste tonfall då jag lät meddela att stadens stolthet var på väg....
Uppdrag 1: Knarksök i lägenhet. Eller rättare sagt, vad som tidigare varit en lägenhet, men numera var mer lik en sopstation. Den positiva olydnaden verkade fortgå vad gällde lydnaden på Arek. 40 kg hund skenade in i lägenheten och då i sträckt lina. Om tempot då är raskt hos hunden och kopplet är sträckt - ja då förstår ni att även Husse for med tempo in i lokalerna.... Geten älskar ju knarksök och gör sällan någon besviken eftersom han är mycket, mycket engagerad.... Just på denna sopstation bodde en dam som var ruskigt hundrädd. Jag lät meddela henne att Arek var av den köttätande sorten och att han som efterrätt prioriterade just sådan chokladpraliner som tanten höll i handen. Damen skrek skräckfyllt, kastade ifrån sig pralinerna och tryckte sig längre in i soffan. Muttrandes något om att hon blivit biten tidigare och ej önskade bli det igen... Vet inte om damen förstod att jag skämtade om pralinerna, men vadå! Lite humor skadar väl aldrig? He! He!
Efter att min fyrbente vän vänt upp och ned (bokstavligt talat) på lägenheten så for vi vidare ut i natten. Bara för att få ytterligare ett knarksök. Fuck! Jag vill inte ha knarksök! Jag vill fånga tjuvar! Arek verkade likgiltig över mina bittra argument gällande vårat misstag att utbilda Schakalen till knarkhund.
Uppdrag två var mer i Getens stil. Narkotikasök i källare. Geten älskar knarksök i källare. Vi har haft många bra tillslag i källare så stämningen var riktigt bra i bilen på väg fram. Bra musik och peptalk mellan den tandlöse och hans förare. Husse var den som peppade medans Arek mest morrade.... Källaren visade sig vara någons bostad o helvete vad saker det fanns där. Här var ett berg av kläder, stolar, sängar, cyklar, stereos, gitarrer, trummor och allsköns bråte. När Arek började söka av rummen så höll jag på att skratta mig harmynt när jag tittade på hur han försökte ta sig in och söka. Det var som att se en gigantisk jätte som skulle besöka en toalett i ett dockskåp.... Det gick ju sisodär, men Arek kämpade på. Efter ett tag så blev min vän mycket intensiv i sitt sökande. Han markerade med skall att han anträffat knark och detta då i en påse. Jag förberedde ett triumftal till spanarna gällande vårt fina fynd, men då jag öppnade påsen så var det ju för f-n bara bullar däri.... Fuck you Arek! Hur f-n tänkte du nu?
Med fånigt flin försökte jag förklara för spanarn att vi hittat en bullpåse istället för narkotika. Spanarn däremot var lyrisk! Tydligen var det ett vanligt ställe att gömma knark i bullpåsar och då vi lyfte lite på godsakerna så fanns där ett stort antal påsar med knark. Well done Arek! Belönade Arek med en brandslang och då vart ju clownen besatt. Arek vart helt galen av lycka. For iväg fram till den gripne och började försöka få honom att kampa med brandslangen. Den gamle spinkige, trötte tandlöse mannen vart som paralyserad av skräck. Han var övertygad om att Geten skulle utdöma straffet för brottet på en gång, och att detta då skulle innebära smärta....
Geten sökte vidare och hittade en mycket väl dold gömma i ett förråd. Under en trätrappa skällde han ånyo och när jag lyfte på trappan så låg där en stor stor summa med pengar. Troligen var det besudlat av knark och det var det Arek markerat. Euforin hos Arek gick inte att ta miste på. I stället för att vänta så tog han fram sin brandslang själv ur min vänstra benficka..... Han är inte klok den där hunden. Spanarna däremot var lyriska! Dom ansåg att geten var den bästa knarkhund dom sett och som en bonus drog han upp på en vind och påvisade ännu en gömma av knark. När vi drog vidare så kände vi oss som värsta hjältarna och då självklart fortfarande under så kallad positiv olydnad... Arek drog mig i sträckt koppel upp genom trapphuset och ut i natten..... Tjohooo!!!
Ryktet om vår kapacitet verkade ha spridit sig för telefonen ringde direkt igen. Ännu ett jävla knarksök, men positivt var i alla fall att det var på södra sidan. Väl där så gällde saken ett sök i en lägenhet samt en källarvåning. Lägenheten var fylld med bråte. Eller om man beskriver det så här så stämmer det bättre: Lägenhet på 40 kvadratmeter fylld med saker som egentligen skall få plats på 2000 kvadratmeter. Jag tror Arek rev ned det mesta av värde innan vi blev förvisade till källaren. Min gissning är att Staten nog kommer att få ett litet skadeståndsanspråk gällande vårt besök i lägenheten.... I källaren vaknade min fyrbente vän till liv igen. Han tog över chefsskapet totalt och knuffade undan material och spanare direkt. Den så kallade "German Sheparden" drog längst in i källaren, vindade upp mot taket och skällde ännu en gång. När spanarn tittade upp i taket så såg han en gömma bakom några ventilationsrör.
Här fanns en ansenlig mängd knark och detta gjorde oss ju självklart glada. När jag vände mig om för att kartlägga resten av söket så hörde jag ett hjärtskärande skrik. När jag vänder mig om så ser jag hur Arek har hoppat upp i spanarns famn, tillgripit knarket och nu galopperade iväg med godset i munnen. Efter lite tukt och förmaning så var godset säkrat och spanaren något lugnare.
Nästa etapp i söket var att spanarn skulle prova ett antal nycklar i lokalernas lås. Till sin hjälp hade han de olydige som hela tiden trängde sig före, satte nosen mot låsen samt vid 3-4 tillfällen snodde spanarns nycklar. För att bringa lite ordning så tog jag över ledarskapet och tvingade unghunden att lägga sig på golvet. Så fort jag vände mig om så drog Schakalen i väg på nya äventryr. Denna gång anträffade han en skruvmejsel som låg på golvet. Mejseln tog han i munnen och drog därefter tillbaka till spanararen och inbjöd där till lek. Spanarn var förstenad av skräck varvid Arek blev mer och mer våldsam.
Geten bet hårdare och hårdare på mejseln samtidigt som han morrade och verkade försöka hugga mejseln i spanarns fot. Arek slog den vassa delen av mejseln hårt flera gånger mot hans tår.... Varför gör han så? Nu fick Arek sitt andra gula kort vilket automatiskt innebär utvisning. Geten förpassades till bilen så att spanarn kunde få lite lugn och ro....
Allt som allt en grym insats av Arek. Men nu hoppas vi att vi slipper knarksöken ett tag och kan koncentrera oss på vår hjälteroll i samhället...
Det som är så jävla sjukt med Arek är att allt jag berättar är sant. Jag förstår att det kan va svårt att få en bild i huvudet som beskriver det han gör, men tänk vilka filmer det blivit om man videofilmat alla hans jobb.
Må gott!
Arek o Husse eller Husse o Arek (beror på vem du frågar)
JAG ÄR PÅ G....
Allt fanns ju i hjärnan, men kroppen kunde inte omsätta tanken till handling. Då är det dags att lägga fotbollskorna på hyllan och det gjorde jag. Har inte ångrat mig en sekund under de två år som flygit iväg utan har i stället tagit ut aggressionen och passionen genom att agera tränare. Har blivit avsatt även där för dåligt uppträdande, men har liksom smygit mig in i organisationen igen lite så där omärkligt....
Det stora fotbollsförbundet har under en tid haft zonträningar i fotboll och då för 13 åringar. Även våra spelare har blivit inbjudna och nu i helgen var det dags för grabbarna att hantera boll under en känd och bra mycket bättre tränare än vad Husse är. Husse hade dock blivit inbjuden som åskådare och självklart var jag där för att om möjligt kunna vara lite kritisk... Redan när instruktören berättade om vilka lag han tränat och vilka kända spelare han fostrat så stod jag om möjligt närmare honom än vad barnen gjorde. Hade jag haft chips och läsk hade jag tuggat detta frenetisk samtidigt som jag ville vifta med mitt autografblock. Fuck vad orättvist att våra grabbar skulle få köra denna träning och inte JAG. Tror inte grabbarna fattade vilken kultfigur som befann sig som instruktör i just deras grupp. Grabbarna såg så där dumdryga och tröga ut som bara tonåringar kan....
Då hände det! - Kan du va med och köra lite? Moa? Frågade han mig? Det visade sig att det var en kort i gruppen och det skulle vara bra om farbror Husse kunde vara med som någon form av uppsnurrningskon. Innan instruktören han ändra sig så var jag ombytt o klar, redo att köra för fullt för att imponera på denne hjälte. Kämpade som besatt, glidtacklade och knuffade undan dom jävla skitungarna så att tränaren skulle se just MIG. Öste på i två timmar så att svetten fullkomligt rann nedför panna och kinder. Och då ska vi inte nämna hur fuktigt det var längs ryggen och ned i kallingarna.
Bara väntade på att han skulle erbjuda mig ett kontrakt, men han måste fått fel telefonnummer för jag har inte fått något samtal ännu.... När passet var slut så var även Husse det. Det värkte i lår, rygg och mage. Ville bara hem och vila, men hade ju bokat fika med några kompisar. När jag väl dök upp där, kraftigt försenad, så måste dom undrat varför Husse hade massa svallningar och luktade gammal gubbe. Kunde ju inte säga att jag varit bäst på planen i jämförelse med några 13 åringar.....
Skämt åsido! Det var grymt kul att va med och instruktören var grymt bra. Hoppas grabbarna uppskattade möjligheten att träna med en sådan personlighet. Bara inte jag förstörde allt genom att försöka vara bäst på plan i alla lägen och överallt....
He! He! - Vinna är allt!
Må gott!
Husse
FRÅN TOPPEN TILL BOTTEN...
Efter dessa tre dagar så skulle vi direkt jobba ett nattpass. Jag kände mig laddad inför detta då Arek varit så himla pigg och alert. När vi vaknade på morgonen inför nattpasset så tog sambon Schakalen och gick på en promenad. Han var pigg som en lärka, hoppade, for o skuttade precis som han alltid gör. När jag hämtade upp Geten och sambon efter ca 30 minuter så var han fortfarande pigg. Men när det var dags för morgonmaten så började varningsklockan ringa. - Geten var inte hungrig!
- Hur stor chans är det att han inte vill ha mat. Då är det alltid något som är tokigt. Åkte hem igen och nu var min vän lite loj och seg. Han gick in i sitt rum, ställde sig i hörnet och tittade och gick sedan ut till vardagsrummet och lade sig med en suck. Tittade in i hans svit och i det hörn som Geten stirrat sig blind på så låg ju gårdagens intag av mat och vatten....
Varför lägger dom alltid en kaka där det är som värst att plocka upp? Alltid inne i ett hörn så att det skall rinna in under lister, matter m .m. Nu förstod jag varför han ej var hungrig. Lät honom vila en stund och precis då jag lade mig i badet för att planera resten av dagen så hörde jag hur min vän gick och började hulka.... Fuck! Bara att kasta sig ur badet, snabbtorka sig samtidigt som det gällde att uppehålla fyrbentingen så att han inte skulle spy ned hela jävla villan. Halvt fuktig under klädena så kom vi ut och Geten såg helt jävla oförstående ut. Ska vi ut igen? Geten gick som om han inte sovit på 10 dygn, men vägrade spy eller göra något annat behov heller för den delen.... Det syntes på Schakalen att han bara ville hem o vila så då vände vi åter igen...
Klev ned i badet igen, drog på härligt badvatten och bara njöt. Hörde hur Geten drack vatten och då jag tittade ut genom badrumsdörren så såg jag att intaget av vatten numera bytts ut mot spyan som rann ut längs med golvet.... Fan!!! Tänkte att det ändå var för sent så jag kurade ned mig ännu mer i det varma vattnet. Började då fundera på VARFÖR han spydde. Inte bra när det han dricker vänder direkt och kommer upp.....
Tankarna började mala direkt. Tarmomvridning? Något som fastnat i magen? Kom att tänka på att jag inte sett hans oranga brandslang sedan igår... F-n! Hade jag glömt ta ur den ur bilen efter knarksöket? Har den senile gamle tandlöse ätit upp belöningen i stället för att vårda den som en baby? Tankarna malde i huvudet så det var bara att hoppa ur badet snabbt som f-n igen. Ringde veterinären och hon tyckte vi skulle komma in akut för att kontrollera hälsan hos Stora Stadens hjältehund. Sagt o gjort!
Att komma akut till veterinären innebär ju inte att man kommer in snabbt! Näe! Vi satt där ett par tre timmar innan det var dags för oss att komma in. Geten brukar ju alltid göra kraftigt motstånd där, men nu var han faktiskt rätt vek. I dag gick det till och med att kolla tempen. Veterinären var grymt engagerad och jag fick nästan känslan att dom trodde det var Kungens hund som kommit dit för vård. Man beslutade om att röntga min vän och eftersom min vän är fientlig till vård så var det ånyo dags för sprutan som gör att den tandlöse somnar in...
Han är seg! Flera gånger trodde dom att han somnat, men precis när dom skulle lyfta honom så gjorde han utfall. Hi! Hi! Hi! Kan inte vara lätt att vara veterinär när djuren försöker göra sig både lustiga och läskiga. Efter ett tag hade Geten förlorat kampen och röntgen kunde genomföras. Som tur var fann man ingen orange brandslang där och ej heller spår efter narkotiska preparat. Man gissade på en klassisk magsjuka. Va skönt! Trodde jag skulle få lämna platsen med rådet att försöka vätska honom, fasta honom samt allt annat klassiskt.
Fel! Dom verkade fortfarande tro att det var Kungens hund för jävlar vad som slog på stort. Först en påse dropp, sedan en behandling av kontrastvätska för att lugna mage och tarm. Därefter tabletter som lugnar mage och tarm i 10 dagar. Sedan en hel uppsats som beskrev hur jag skulle mata Schakalen de närmaste fem dagarna......
Fick nästan ha fyra bärare för att få med hund och all medicin när vi lämnade platsen. När det sedan var dags för intaget av kontrastvätskan så var planen att Arek skulle gapa stort så att jag kunde mata honom med de fem sprutorna vi fått med. Nu började protesten från den tandlöse. Han vägrade gapa! Knep ihop så hårt han kunde och det är ju faktiskt rätt hårt. Jag började skratta och lät meddela honom att han var en idiot. Lät meddela honom om att samarbete kunde löna sig, men det sket han högaktningsfullt i. Petade in jätte sprutan i mungipan och nu var han torsk.... Den tandlöse hade inget att sätta emot när vätskan rann genom håligheterna i hans trasiga tänder. När vi var färdiga såg vi båda ut som om vi målat ett hus vitt och då ej använt skyddskläder......
Nattpasset fick vi stryka oss ifrån. I stället fick vi tre sköna vilodagar. Arek var pigg redan efter första dagen så det kändes riktigt skönt. Har i efterhand fått höra att det går en kraftig magsjuka hos Statens hundar i Stora Staden. Flera hundar har fått läggas in akut med dropp och lång efterbehandling. Då känns det skönt att vi åkte in på en gång...... Nu är vi pigga och alerta och ser fram emot vad veckan har att erbjuda....
Må gott!
Husse
VIRVELVINDEN SLÅR TILL....
Vi har ju hållit på några år nu med knarksöket. Från början körde jag och min vän i koppel, noggranna långa sök med hög träffsäkerhet. Men den jävla Schakalen blir ju om möjligt ännu mer intensiv och aktiv ju äldre han blir så Husse har fått lägga om taktiken lite senare år. Omfallet har blivit att Arek har fått söka rätt så mycket fritt. Han har inte missbrukat förtroendet utan har varit mycket träffsäker vad gäller att anträffa och markera sina fynd. Här har ändå funnits en viss ordning och reda i transporterna till och från sökplatserna och i stort har det alltså sett riktigt trevligt ut.
Tills nu....
Min gode vän, alias Virvelvinden, verkar ha saknat dessa övningar REJÄLT. Så djävla olydig som han varit under transporterna från bilen och till sökplatserna går inte ens att beskriva. Piper, gnäller och försöker tjuva sig fram till platserna. När Husse blir ansträngd i ansiktet och påtalar bristerna i hans beteende - ja då blir han platt som en pannkaka och i stort sett kryper längs med gräset. Ändock med så god fart att han akterseglar sin högröde Husse. Mycket kraft har gått åt till att få den tandlöse att gå fint fram till sökplatserna, men väl där tar HAN över totalt.
I Areks kontrakt verkar följande stå: Klarar allt själv. Husse endast till för att föra tjänstehunden till platsen - i övrigt en belastning.
Kör ju med klicker för att belöna Getens beteende i precis rätt ögonblick. Detta fungerar ju mycket bra SÅ LÄNGE GETEN FÅR SIN BELÖNING. Min gode vän nöjer sig icke med att bara klickas ut utan skall även ha en leksak för att fira sitt fynd. Om belöningen uteblir alternativt tar för lång tid så ordnar "den allsmäktige" detta ändå. Geten hittar sitt fynd, markerar med skall, lämnar platsen och springer fram till Husses ficka. Där tar han upp sin belöning själv och sticker iväg för att leka en stund... Snacka om att min roll blir mindre och mindre viktig i detta sök.......
Geten är ju 8.5 år så han anser väl att han är lite chef nu. Jag anser väl ungefär likadant så han får röja bäst han vill eftersom han gör det väldigt bra. Att se den glädjen denna hund visar i samband med arbete är en fröjd. Jag är riktigt stolt över honom, men han kunde faktiskt visa Husse lite mer respekt ibland. Det är ju inte heller någon liten kille jag vandrar runt med. Geten väger typ 38 kg, men verkar tro att han är en liten Springer Spaniel under sina sök. När han befann sig på en vind, full med bråte, så slog han väl alla rekord. För dom som stod utanför och lyssnade så lät det som om Stormen Gudrun drog igenom vindsvåningen. Han välte rör, toaletter, hinkar och allsköns bråte.... Ja herregud vad jag skrattat!!!!
Nu har dessa dagar gått och ja kan väl sammanfatta detta med följande visdomsord:
Arek är chef!
Husse har stått för mycket pust, stön och en hel del deo under armarna.
Arek har haft grymt kul och som dom säger i branschen - han har rockat fett!
Ett par visdomsord ska ni få också. Visdomsorden kommer från egna erfarenheter och är tyvärr självupplevd.
" Kissa aldrig utomhus när det är kastvindar!"
I dag blev vi även uppringda av en känd kennel. Dom hade en hund till oss, men jag tackade faktiskt nej. Kände att Arek är Kungen och nu kör vi ensamma tills han stupar. Hoppas det tar lång tid.....
Husse
GISSA DJURET?
I vår lilla galna familj finns ju för utom tvåbentingarna även ett antal djur. Enligt vaccinationskorten så har vi en kanin, en katt samt en hund. Blir dock något tveksam huruvida det är dessa raser som vi förfogar över då beteendena är något avvikande. Observerade kaninen i sin utebur häromdagen. Våran jamare, alltså katten, satt på håll och höll koll på sitt långtandade byte. När kaninen vände ryggen till så anföll katten bakifrån. Var på väg ut för att rädda kaninen från att bli slaktad, men lagom till att jag fått upp balkondörren så observerar jag att kaninen vänt på steken.... Nu var det jamaren som sprang för sitt liv och som tur var för denne så lyckades inte kannibalkaninen hoppa över burkanten. - Det räddade troligen jamarens liv... Börjar fundera på om det är hö och kaninmat lilla Hugo behöver eller om han rentutav skall matas med kött.....
När vi sedan satt i allsköns ro för att titta lite på TV - ja då observeras jamaren ånyo med sina friska tilltag. Jamaren hoppar upp på köksbordet, glider snyggt fram till skålen med chilinötter och börjar att hugga in. Hur friskt är det med en katt som äter chilinötter? Känns som om jamaren kommer att skrika ut sin smärta när det är dags att lätta på trycket i barnens sandlåda....
Orkar inte ens engagera mig i kattjävelns kommande akuta törst utan häller upp ett glas med fil och sätter mig framför TV ´n igen. Tar en mun och sänker glaset igen. Då kommer schakalen, alias gammelgeten, förbi. Ställer sig framför mig, stoppar ned sin stora nos i glaset och tar en rejäl slurk av min fil.... Men va f-n!!! Vad är det som händer i det här galna huset??? Djuren är som hämtade från en annan planet alternativt från något provrör i ett lab. Blev helt paff, men förklarade för fyrbentingen vems jävla fil han just druckit upp. Arek, alias tom i bollen, såg helt oförstående ut och vandrade vidare i sin färd efter nya godsaker....
Vi har ju passat en valp här under två dagar också. Uppskattar valpens ålder till ca 15 veckor och självklart var han av fabrikat Schäfer. Tassar o öron var som fullvuxna, men resten av den knubbiga kroppen var pytteliten. En riktigt härlig hund var det i alla fall. Valpen, Esso, var väldigt lugn, men trevligt lugn. Han hade sina perioder av galenskap och har bitit sönder äldsta grabbens armar totalt. Under promenaderna bar han saker hela tiden och det är en egenskap som jag gillar. Alla i familjen verkade uppskatta den lilla fyrbentingen - till och med katten. Ja! Med ett undantag förstås. - Min gode vän Arek visade tydligt sin avsky mot denna lilla krabat. Kanske inte så konstigt att jag aldrig lyckats med att forma en valp då Arek troligen är den som brutit ned småvalparna med sitt otrevliga sätt. När vi nu lämnat tillbaka valpen så är Arek ånyo i centrum och då självklart mycket nöjd.
Veckans roliga upptåg av Arek är nog den som hände under dagens promenad. En underbar höstdag med strålande sol. Husse lyssnandes på sin Ipod, medans geten luktade på tikfläckar. Vi undvek varann så gott det gick, men med ett undantag. Geten gjorde behov nr två, men på grund av allt intag av gräs så hamnade viss del av produktionen kvar i avgasröret. Efter morr och dåligt uppträdande så var röret ännu en gång rensat av Husse. Glad i hågen for Geten runt och vindade plötsligt in något ute i skogen. Kollade på schakalen när han for runt. Längre och längre ut i skogen och plötsligt fann han vad han sökte. En vante!!! Berömde honom rejält och vi drog vidare längs med rundan. När vi långt därefter kom mot bilarna så stod ett par upprörda damer där och diskuterade. Den ena hade varit ute och spårat, i Brukshundsklubbens lokala tävling, och gjort det bra. Det hon var kraftigt upprörd över var att hundjäveln missat slutapporten på spåret. Jag funderade inte mer på detta förräns hon nämnde att handsken som varit slutapport borde varit lätt att hitta...
- Handsken!!! Då förstod jag vad Arek hittat! Hade kärringen tittat snett åt höger och då sett vad min gode vän Arek bar i munnen, ja då hade hon troligen haft ihjäl mig. Skuttade lite snabbt därifrån med något dåligt samvete.... - Not!!! He! He! He!
Nu ska jag och Arek på utbildning igen. Ännu en gång skall vi fortbilda oss i konsten att hitta narkotika och vapen. Hade helst sluppit då jag och Arek VILL FÅNGA TJUVAR!!!!!
Må nu gott!
Husse
SKÖT OM TÄNDERNA....
Har ju tidigare fått förmånen att för första gången i mitt liv rotfylla en tand. Om man bortser från att man är tvungen att ta ett banklån för att lösa sina skulder för tandvården så är ju detta inte det vesäntliga i saken. Det otäcka i scenariot är ju själva behandlingen. Att vara helt utlämnad och då med ett helt skrotupplag i käften tillsammans med Madame tortyr. Hade ju gjort klart allt utom fyllningen och i går var det dags för finalen. Kom dit med föresatsen att jag skulle få lite färg på tanden och så skulle det vara klart. När kärringen meddelar att jag ska få bedövning så börjar jag bli lite fundersam, men eftersom Husse är lite okunnig i tandläkarbranschens rön så var det ju bara att nicka instämmande.....
När tandköttet började domna bort och man endast kan sluddra till svar så upptäckte Madame tortyr att det nog blivit fel. Husse skulle ju bara få en fyllning och hade därför ej behövt bedövning..... Nu började man ju svikta lite i huruvida dessa två hönor över huvudtaget gått tandläkarskolan. När dom sedan vred och vände för att se VILKEN tand det gällde - ja då önskade jag att dom sövt mig i stället.
Sen började helvetet! Herregud vad mycket saker som skulle in i munnen samtdigt. När dom sedan greppar i kinderna och drar i sär så känns det som om man ska slitas i stycken. Förhoppningen var att snabbjobbet verkligen skulle gå snabbt, men tji fick Husse. Efter 55 minuters misshandel, som inkluderade borrning, slipning, uppbyggnad m.m, så var det äntligen klart. Madame tortyr verkade nöjd och lät meddela att priserna ändrats sedan första oktober. Bra tänkte jag då. Skönt att få det lite billigare för en gång skull. Glömde bort vem som var kund! Det var ju för f-n tvärtom! Det hade ju så klart blivit dyrare efter starten av oktober.... Fuck! Skit samma - släpp bara ut mig härifrån så betalar jag vad som helst......
Vidare till jobbet där vi fortfarande åker med dubbla hundar. Det suger eftersom man vill ha alla hundjobb själva. Nästan direkt fick vi ett jobb där en tjuv sprungit från en stulen bil. Vi enades om att detta spår skulle kollegan få ta och Husse skulle få springa med för att skydda och täcka den andra hundföraren. Spåret var som att få en straff i fotboll. Busen hade sprungit runt i skogen som en virrig höna. Det tog inte många minuter innan hundenheten vunnit matchen mot tjuven och det kändes ju i och för sig skönt. Det som f-n inte kändes skönt var att det var just HAN som fick spåra. Vinnarskallen slog över i tjurighet och jag önskade att det var Arek som nu varit hjälte. Avundsjukan är den värsta sjukan.... Sen vart det f-n inte ett hundjobb på hela kvällen......
Det är lite som att Gud har en woododocka som han sticker in nålar i. Woododockan föreställer mig och allt går just nu därför emot. Exempel på veckans nålar är:
Tandläkare: Summa 5500 kr totalt.
Byte av vindruta:3000 kr. (Så djävla typiskt att jag skulle snåla och ta trafikförsäkring just denna säsong.)
Glykol på hela djävla golvet i bilen - Byte av något vesäntligt och då till en kostnad av 1500 kr.
Inga spårjobb.....
Sen undrar grabbarna varför vi aldrig åker till Thailand på semester!!!!!
Men! Som den vise säger - efter regn kommer sol! Så nu hoppas vi på kraftigt med sol...
Just nu har vi lånat en liten valp. Vi har haft honom i typ 1 timme och det är redan kaos hemma. Vattenskålen utspilld, katten bortjagad, Arek i oharmoni samt barnen uppskrämda till våning två....
Må nu gott!
Husse
SÄSONGEN I GÅNG...
Äntligen! I slutet av mars så la man skridskorna på hyllan efter en framgångsrik säsong på isrinken. Målet var att under sommaren köra mycket rullskridskor och på så sätt vara i grym form när höstsäsongen ånyo drog igång. Av detta blev det intet kom jag på typ igår.... Jag måste ha glömt min träningsplan för hockeysäsongen och nu var det ju lite sent att köra igång....
Tidig morgon och en viss nervositet över hur detta skulle gå. Övriga deltagare håller en mycket hög nivå och de flesta är gamla bandy eller hockeylirare. Själv letade jag fram mina grejor sent i går kväll och det var länge oklart om jag överhuvudtaget hade någon slipning på grillorna. Väl där så visade det sig att skridskoåkningen var "very much okay" och det kändes som om Husse flöt fram över isen. Tyvärr bara i typ 5 minuter innan syret i lungorna var slut. Shit! Bara 55 minuter kvar. Tyvärr var känslan i trollspöet (klubban) inte lika bra som skridskoåkningen. Det i sin tur gör ju att man famlar som en blind höna i jakten på den lilla jävla bollen. Lägg därtill till att The Legend var i samma lag som jag! Med han och mig i samma lag så är möjligheten att vinna lika stor som en på miljonen.... Skit samma! Det här är årets höjdpunkt och nu drar snart matcherna igång.... Jippie!!!
Som en extra bonus så fick jag ju lite sovmorgon idag. Hade sökt en idrottstimme från jobbet och fick därefter åka direkt till dressyrplatsen. I dag var dagens mål att klara av de två moment som Arek hade kvar sedan dressyrkontrollen. Momenten var överfall i munkorg samt bevakning av en figurant där bett och släppande ingick.
Har ju tränat detta en del sista veckorna och så även nu på förmiddagen. Arek hade gått grymt bra så jag kände mig rätt säker på att bli godkänd. Klockan 13.00 stod provledarna på plats och tyvärr även en ansenlig mängd publik. Skillnaden nu från då vi tränade var att Geten lämnat dressyrstadiet och nu trodde vi var på demonstration. Geten såg publiken, hatade publiken och visade tydligt att minsta rörelse från dem skulle straffas med en korgstöt....
Vad den jäveln inte hajat var att hans primära fiende stod typ 2 meter framför honom. När denne skulle slå ut sin arm för att fingera ett överfall på Husse så var ju Areks uppgift att avärja detta genom att stöta bort honom med sin korg. När slaget riktades mot Husse så var Geten helt fokuserad på publiken. Följden blev ju naturlig - typ Husse fick ett slag i huvudet - ramlade över Geten och så var momentet kört.
Som tur var fick vi en ny chans direkt. Troligen för att provledarna trodde att jag var i färd med att avliva Arek på grund av besvikelse. Denna gång var Geten mer balanserad och fick in en klockren träff på figurantens CP knöl. För alla er som ej vet var CP knölen sitter så kan jag säga att den är belägen på armbågen och man blir totalt förlamad och oförmögen att använda armen på ett tag. He! He! He! Betyg 7. Bra Arek!
Därefter en bevakning, en förflyttning och ett släppande. Betyg 8. Då var vi äntligen klara för i år..... Hurra!!!!
Direkt från dressyrplatsen och vidare till ett utveclingssamtal i skolan. Denna gång gällande den lilla grabben i familjen Zoo. Det framkom snabbt att grabben sköter sig bra, men har ett lite väl utvecklat tävlingssinne. Typ: Vinna är allt! Gympafröken tyckte att hans tävlingsinstinkt alternativt dåliga förlorarstil ställde till det lite i det sociala umgänget. Hade själv svårt att ta in att detta skulle vara ett problem då det självklart gäller att vinna.... Gav grabben en "high five" handflata framför fröken, men av blicken att döma så var detta inte rätt....
Fick svamla något om det viktiga i det sociala samspelet, allas rätt att delta, bla bla bla, men jag tror inte jag lyckades lura fröken....
Må nu gott!
Husse
EN TALANDE BUSKE...
Under min polisiära karriär så har jag ju lyckats infånga en och annan utpekad bandit. Vad jag kan minnas så uppskattar jag antalalet som hävdar sin oskuld till ca 90 procent av dessa. Det måste vara en mänsklig egenskap att hävda sin oskuld även om man fastnar med handen i kakburken. Temat för denna arbetsperiod har även den varit i lögnen och osanningens tecken....
Ett vittne observerar hur två personer tillgriper varsin cykel. Vi var rätt nära så vi kör dit med planen att dessa två skall gripas, lagföras och rehabiliteras för sitt snedsprång. Cyklist nummer ett var dock snabb och vek in på en gård, men cyklist två stannade med dödsfruktan då hundbilen kom insladdande på två hjul samtidigt som två morrande hundar försökte bryta sig ut.
På frågan om var cykeln kom ifrån så haglade lögnerna ur den tilltalades mun. Trots den tunga bevisningen så fortsatte cyklist nummer två att hävda sin oskuld och kom med den ena efter den andra lögnen om hur cykeln i stort sett ramlat ned från himlen och just i händerna hos denne....
Cyklist nummer ett trodde sig vara säker, men anträffades kort därefter utan tvåhjulingen. Han tillfrågades om var cykeln var och direkt kom lögn nummer ett. "jag har inte snott någon cykel". Vi hade ju inte ens nämnt något om cykelstöld så han satte ju dit sig själv.... Den smarte tjuven föll till föga och visade var tjuvgodset var gömt och så hade polisen vunnit denna match på knock-out.
Nu hade nästa geni passerat in i Stora Staden och då via tunnelbanesystemet. I Stora Staden bor ju ett antal personer samt att här alltid finns ett stort antal besökande. Att då visa upp en pistol styrker ju då inte att han skulle besitta något större stycke av intelligens, men till hans fördel var i alla fall att han var snabb. För när farbror blå skulle fånga honom så lade han benen på ryggen och vann snabbt mark. När han sedan stötte på ytterligare män från Statligt verk så sprintade han ifrån även dem. Nu var muntergöken borta och dom svettiga poliserna önskade biträde av spårhundarna från specialenheten.
Uppdraget gick till oss och först ut var Areks kollega. Areks kollega lurade iväg samtliga poliser i fel riktning och då på äventyr ut på hala klippor. Efter ca 200 meter stannade Areks kollega upp och dennes förare kände nog att detta blivit fel. Uppdraget gick då till Arek och han var laddad till tänderna. Arek vek i en helt annan rikting och spårade med mycket hög svansföring längs en gångväg. Därefter vek han ut på ett berg, runt en krök och fram mot ett stort buskage. Plötsligt börjar busken att prata!!! Den ropar ljudligt ett "AAAAJJJJ" varvid Husse tänder sin fina ficklampa. I busken låg pistolmannen och min gode vän satt i hans arm. Mums! Verkade Arek tycka.
Mannen var tacksam över att Getens tänder var platta, men ställde ändå frågan om "varför" dom var platta! Kul kille faktiskt!
Till fängelset med honom också.....
Nu var hundpoliserna trötta varvid vi ämnade gömma undan oss lite i mörkret för att vila ögonen. Innan John Blund skall natta oss så rastar vi hundarna lite. Vad händer då i vår idyll? Jo en biltjuv kommer till platsen och börjar väl köra hej vilt med sitt bilfynd. Använder alla växlar samtidigt, backar och sladdar och då helt ovetande om att Stora Stadens brottsbekämpare står uppe i skogen och kikar. Hundarnas snålvatten börjar droppa och här ser vi helt klart chansen till en jakt med ett bett i tjyv som slut. Vi smyger till bilen, kör med nedsläckta lysen ned mot parkeringen och är då som osynliga. När vi är precis bakom bilen så tänder vi upp alla lampor och blåljus som finns. Effekten lät inte vänta på sig. Biltjuven höll nog på att skita på sig för han fick motorstopp, blinkade med blinkers och såg alldeles chockad ut.... He! He! Tyvärr ingen jakt, men ändock en transport till fängelset.
Vi lever ett hårt liv och blir ju i bland lite trötta. Därav måste vi ju få ta en liten ögonstängning för att inte köra av vägen av trötthet. Därför letade vi upp ett nytt ställe för lite vila och valet blev en grusparkering med mycket mörker. Tro på f-n! När vi glider in där så frigör sig plötsligt en siluett i mörkret. Siluetten sprintar som värsta friidrottaren över parkeringen och nu var vi helt klart vakna. Under bilfärden efter den flyende så slogs vi nästan om vem som skulle ta ut hunden för att skicka på ett fasttagande. Den flyende verkade ha kontakt med någon i himlen för han lyckades hitta ett högt staket som han hoppade över. Därefter ett staket till.....
Shit! Det här innebar ju att Husse måste springa! Ut ur bilen, över staket ett och staket två. Busen hade nu ett försprång på ca 50 meter och jag såg på hans stegfrekvens att jag skulle vinna. Passade därför på att håna honom och ropade glatt ut "hur länge vill du springa?". Då gav han upp och föll som en fura ned i gräset.... Det visade sig vara en inbrottstjuv som hade med sig svetsgrejor, kofötter med mera och då med arbetsuppgiften att ta sig in i parkeringsautomater. Till fängelset med honom också....
Så här kan det vara att va polis i Stora Staden. Riktigt roligt alltså...
Må gott!
Husse
VARFÖR PROVA?
För ett antal decennier sedan så ryktas det om att även Husse varit ung. Enligt samma rykte så måste man tydligen prova saker som ungdom. Det räcker alltså inte att mottaga ett gott råd utan man måste bara verifiera rådet genom att praktiskt prova. Min tonårsson är ju just nu i den positionen att han pendlar mellan att ha en 5 årings hjärna och en vuxenhjärna. I bland slås man över hur otroligt intelligenta dom är för att i nästa sekund falla ned i blöjåldern.....
När jag var en aktiv idrottsman så fick man ju självklart en och annan skada. En sträckning eller ond muskel kunde man ju ganska lätt behandla med lite liniment eller Tigerbalsam. När ljumskarna var dom som var trasiga jag då måste man ju smörja nära vitala delen. Det i sin tur kunde göra att visst spill hamnade på just vital del och då med en förbannat brännande känsla av obehag och smärta.
Nu är ju min son i den åldern att även han kan känna en viss smärta. Därav behandlar han en mindre skada med Tigerbalsam, men skadan är så belägen att den sitter en bra bit från vital del. Jag har förmedlat min smärtbild av felhantering med Tigerbalsam, men han var så djävla frågvis att jag sa att jag smörjt vital del för att bli snabbare.... Är man tonåring så måste man ju då testa. Trots att hans skada satt en bra bit ifrån så var han bara tvungen att pröva gränserna. Resultat: Rodnad samt brännande smärta. I sin iver att få bort den nu brinnande smärtan så gnuggar han sig i ögat med fingret som han nyss haft i burken av Tigerbalsam!!!!!
Kan väl säga så här! Jag tror grabben har lärt sig lite av sina misstag. Åtmindstonde tror vi det efter hur ynklig han såg ut när mamma hittade honom i soffan, uppkrupen och klen. He! He! He! Höll på att skratta mig harmynt!
Har själv försökt att bli av med mitt kaffeberoende. Fikar ju lite väl ofta och allt kaffe gör ju att hjärtat slår som hos en livrädd Hare. Bestämde mig därför för att tvärt sluta med kaffedrickandet. Dag ett: Började få lite huvudvärk som inte avtog speciellt mycket. Hade glömt att jag slutat med kaffe så misstanken föll på att jag nog var på väg att bli förkyld. Dag två: Helvete! Vem sitter och spikar in långa spiker i mitt huvud. Jävlar vad det dunkade. Kunde knappt koncentrera mig på grund av smärtan. Var övertygad om att Liemannen var på väg för att hämta mig från jordelivet..... Somnade in kraftigt ynklig och nästan sugandes på tummen den natten....
Dag 3: Det nya livet! Ha! Det var ju såhär jag skulle må när jag slutade fika. Nu var man helt okay igen. Det visade sig vara abstinensen av att inte få inta ett halvt kilo kaffe per dag som gjorde att hackspetten verkade vilja spräcka mitt huvud de två första dagaran. Nu är jag inne på dag 6 och jag har inte haft ett återfall. I dag var det nära när jag såg en nybryggd kanna varmt kaffe stå puttrandes på en spishäll. Shit va gott det såg ut.....
Vad gäller Arek och hundbranschen så hade vi dressyrdag med inomhussök i går. Arek var het kan jag väl säga. Han sökte skitbra, bjöd på ett antal dova morr och besökte en figurant som gömt sig i en papperskorg. Av paniken i ögonen på figuranten så kan jag nog säga att hon var glad att hon överlevt dramat med att träffa den tandlöse Arek. Men som hon sa: " Jag hade ju inte fått sårksador om han bitit - bara tryckskador". Tror hon syftade på alligatorns trasiga tänder när hon sa det.
Sen körde vi ett antal bett på Husse. Husse skulle springa iväg och hundarnas uppdrag var enkelt. Finn Husse och slit honom i stycken. Samtliga hundar lyckades väl med sitt uppdrag och jag har så djävla ont i kroppen idag. Känns som jag var ett litet rådjur som fastnat i gapet hos en flock hungriga vargar. Det har fått mig att fundera på en sak. Alla kutryggiga gamla farbröder med käpp som man ser i centrumanläggningarna kanske inte ÄR GAMLA. Det kan ju vara en medelålders hundförare på väg att hämta ut sin medicin på apotektet också.....
Må gott!
Husse
BOLLJONGLÖREN...
En härlig höstdag med strålande sol mötte Husse när han slog upp sina trötta ögon. Temat för dagen var lek med hunden och då under betald arbetstid. Det som var ännu bättre var att Husse fått godkänt att åka direkt till dressyrplatsen vilket innebar en rejäl tidsvinst samt en behövlig sovmorgon. Tack snälla chefen!
Första chocken när man steg ur den varma sängen var kylan i huset. Shit alltså! Nu blir det mer och mer påtagligt att vintern närmar sig. Snabbt ut med hunden och det var då man fick nästa inblick i vad som komma skall. - 2 grader och en högst påtaglig längtan efter långkalsonger.... Pälsbollen, alias Arek, verkade inte bekymrad över kylan utan väckte glatt alla grannar med sina höga skall av glädje....
Vidare till jobbet och planen för dagen var ett lite längre spår, träna överfall i munkorg, släppanden efter bett samt saksök. Alltså ett rätt behagligt program som nog skulle hinnas med under dagen. Medans vi väntade på att långspåren skulle få lite liggtid så passade vi på att köra hårda spår. Det vill säga spår på grus och asfalt. Geten brukar ju vara rätt säker på sin sak, men denna gång hade han svårt att komma i väg vid spårstarten. Inte så konstigt eftersom spårläggaren påvisade fel plats..... Spåret startade typ 10 meter från den plats som uppgivits och det om något kan ju göra att spårandet får lite väl hög svårighetsgrad....
När vi väl kom i väg så var Geten något splittrad, men gjorde sitt jobb hyfsat. Enda stället han gjorde ett bra jobb på det var där det var som svårast. En hund och dess ägare hade gått mitt i spåret och satt nu och vilade där vi skulle förbi. Detta löste Geten galant, men resten tror jag vi lägger till handlingarna....
Långspåret var inte så långt, men i alla fall drygt en kilometer. Geten drog i väg och efter att vi korsat ett par grustag och vägar så var vi ute på stenig terräng. Spåret hade legat i nästan två timmar, men Arek gjorde det bra. Plötsligt blir min vän grymt aktiv, får hög svans och gör ett utfall till höger. Såvida spårläggaren inte lagt ut en Hare som apport så hade nu Arek avvikit från sitt uppdrag. Skällde ut honom och fyrbentingen (Arek) såg ut som ett plågat marsvin då han lommade iväg för att leta upp människospåret. Trodde faktiskt vi skulle få lite problem att komma igång igen, men icke sa Nicke....
Arek spårade ut hela spåret och gjorde det dessutom väldigt bra.
Därefter var det dags för saksök. Fyra saker hade vi lagt ut och samtliga hundar skulle få leta. När det var Areks tur, som andra hund, så hämtade han in en pistolkula.... Vi hade inte lagt ut den, men strax innan vi kom så hade man tränat skjutning på platsen så det var alla gånger mänsklig vittring han känt. Efter att ha hittat föremålen vi lagt ut, samt ett antal kulor, så var Areks tunga nu rätt lång..... - Det firade vi med lunch!
Även munkorgsarbetet gjorde min vän bra. Fina, hårda stötar i ryggen på figuranten. Well done my friend! Vi körde även bett och släppanden och den fyrbente Kungen skötte sig bra även här. Efter en skön promenad i solen så var denna dag slut och jag måste säga att det varit en rätt givande och bra dag för ekipaget Husse o Arek.
Bolljonglören! Både jag och sambon är rätt begåvade med att hantera bollar. Bra bollkänsla och även möjlighet att omsätta detta i praktiken och då i form av fotbollspel, tennisspel m.m. Vi har ju en son också. Många gånger har vi frågat oss om vi fått fel barn med hem från BB och nu har han ju faktiskt blivit tonåring. Har påtalat för honom att om han tittar på Jordgloben och då i rikting mot Afrika och Kongo så får han ett hum om var hans riktiga pappa är... Skämt åsido! Han är grymt härlig, har en otrolig vilja, men tonårskroppen spelar honom ibland ett spratt. Jag är ju hans tränare i fotboll och har flera gånger försökt briefa honom om känslan av att göra en riktigt konstspark i fotboll. En sådan spark kallas ju cykelspark och de gånger han försökt sig på den så har vi nästan fått köra honom till Ortopeden efter landningen.
Han är ju trots allt envis och ger sällan upp. Nytt försök för ett par dagar sedan och det är då bolljonglören visar sin otroliga talang. Bollen kommer flygande i luften, tonåringen kastar sig upp i luften för att genomföra sin cykelspark, träffar för en gång skull bollen och det blir en bra träff. Problemet var att skottet gick rakt i hans eget ansikte och han föll som en fura till marken.... Helt underbart att se och jag hade gett mycket för att ha det på film....
Så här på kvällarna är det ju lite kallt. Då är det mysigt att göra upp en liten eld i braskmaminen. Till min hjälp har jag då Jamaren, alias katten. Så fort jag tar fram en tidning (för att underlätta antändningen) så är Jamaren där och tar befälet över tidningen. När man sedan försöker fösa bort den lilla tigern så blir man ju anfallen så att blodet sprutar. Innan man får eld i den jävla braskaminen så håller man ju på att bli halvt rökförgiftad också. Trodde jag hade skorsten för att röken skall stiga uppåt. Inte inåt..... Kanske ska försöka tända brasan med Jamaren? Pälsen borde ju suga upp lite av röken!
Tål att tänkas på....
Må gott!
Husse
HAN SOV JU BARA...
Äntligen är ubildningarna slut för en liten stund! Återigen ute i verkligheten och denna gång i sällskap med en annan hundförare och dennes schahal. Vi åker ju nästan alltid ensamma vilket gör att det är lite ovant att arbeta tillsammans med någon annan. Framförallt kampen om vem som skall ta det uppkomna hundjobbet!!!! Vi vill ju alla använda vår egen fyrbenting så lite kluven blir man ju.....
Vi löste det på bästa sätt. Det vill säga att vi turades om lite som det passade. Beroende på vilket uppdrag vi var på så valde vi hund efter tänkta förutsättningar. Getens första jobb var ju lagom upphetsande. Att spåra i rusningstrafiken på motorvägen.... Förenat med livsfara kan jag väl sammanfatta det med. Geten gjorde sitt bästa och spårade i alla fall en bit på motorvägen, vidare upp på en avfart och över ett staket. Därefter ut på en lokalgata och om E4 var trafikerad så var f-n denna gata inte långt efter..... Vi fick ge upp spårandet för att om möjligt i alla fall överleva, men banditen greps en bit därifrån i alla fall så helt bortkastat var det väl inte....
Därefter vidare till ett inbrott. Vi var rätt nära och när vi kom fram så tog den andra hundföraren ut sin köttätare och for iväg. Jag följde efter och efter ett tag hade vi fått upp ett fint spår som ledde mellan husväggarna i bostadsområdet. Vidare över en väg och sedan ned i ett skogsbryn. Smack! Straffet för tjyven utmättes direkt då hunden satte ett kraftfullt bett i skinkan på den flyende tjyven. Mannen brölade ut någon form av primalskrik blandat med dödsfruktan och ifrågasatte varför han inte fick ligga i buskarna och sova!!!!! Han hävdade sin oskuld och lät meddela att han legat i buskarna och sovit ett par timmar. Något inbrott ville han inte kännas vid.
Mannens problem var dock att han skurit sig på ett fönster och därför följdaktligen blödde. Vad han missat var att hans blod fanns kvar även på den plats där inbrottet skett. Case closed!!!! Till fängelset med honom och två glada hundförare drog vidare på nya uppdrag.
Nu var det Areks tur att få glänsa lite. Knarksök! Getens favoritssysselsättning. Han for runt i lägenheten, letade och röjde och fastnade till slut inne i en stor garderob. Viftade glatt på svansen samtidigt som han blev som förstenad inne i det ena hörnet. Arek har ju skallmarkering då han hittar knark, men nu viftade han bara på svansen. Det brukar han göra när han typ nosar på någon liten katt eller kanin. Nu stod han som ett fån med huvudet i en jacka och jag meddelade patrullen på plats att min falske vän visar intresse, men just nu bara står bland jackorna.
"tipset säger att knarket ska vara i en jacka" - sa polisen! Började leta i höjd med getens nos och javisst! Där fanns en ansenlig mängd narkotika och gissningen blir nog att banditen får ca 5 års fängelse. Sa till geten att han f-n får skärpa sig och i alla fall skälla om han hittar något. Geten belönade sitt fynd själv genom att sno en sko från garderoben.... Efter att vi återlämnat en neddrägglad damsko så drog vi vidare ut i kvällen.....
En förmån som polis är ju att man kan smita in på diverse roliga evenemang. Denna kväll var det stor hockeymatch i Stora Staden och många kända spelare skulle vara med. Gratis är gott är ju en polisslogan och denna tänkte vi utnyttja i dag. Efter att ha passerat in på arenan så hittade vi grymt bra platser i höjd med VIP läktarna. Spelarna visade sig vara skitdåliga och vi hade svårt att fatta hur dom kunde tjäna typ 50 miljoner per år för att vara på korpnivå. Nåja! Vi fick ju komma in och känna atmosfären + att vi fick gratis dajmgodis. Tjohoo!! Fick höra att biljetterna till denna match kostade ca 1400 kr för att sitta på lånsidan. Rätt dyrt va?
Efter en period så drog vi ut för att skydda allmänheten igen. Direkt fick vi larm om att en man ofredade sin gamla flickvän genom att banka och slå på fönster o dörrar. Mannen hade besöksförbud vilket innebar att han skulle gripas om han anträffades där. Vi drog dit med planen att någon av våra hundar skulle få smaka människokött igen. Mannen brukade nämligen springa då polisen kom och sista gången man var där så hade han lyckats dra iväg....
Planen var enkel. Vi stannar en bit ifrån, går fram och sen ska vi se hur långt tuffingen hinner springa. Vi parkerade längst ned på gatan och började gå uppåt. Arek var den hund som skulle få kött. Det visade sig att gatan var grymt lång och det tog f-n evigheter innan vi började närma oss rätt adress. Hela den långa vägen var även i uppförsbacke vilket gjorde att det kändes som om vi besteg berget K 2.
Precis när vi kom fram mot den stora tomten och det fina huset så hör vi hur en polisbil till kommer körandes i 100 km i timmen. Dom var inte lika smarta som oss utan körde ända fram till huset. Banditen hörde ju polisbilen på långt håll och lade därför benen på ryggen igen. Nu var ju jag och geten väldigt nära och efter ett anrop om att polishunden var hungrig så stannadde mannen och gav upp. Eftersom han gav upp så fick ju Arek inte bita honom, men då bytte min vän taktik. Geten vände och försökt bita kollegan som var med. Tänderna smällde ihop en liten bit från hans arm vilket ju gjorde att även kollegan blev rätt passiv.... He! He! Arek! Your the man!
Till fängelset med denna buse också..... Gillar inte när dom inte kan lämna sina fruar ifred.... Ungefär som om damerna skulle ta killen tillbaka bara för att han kommer och hotar upp henne en mörk kväll. Hur tänker dom?
Allt som allt ett roligt arbetspass.
Må gott!
Husse
NYA ARBETSTIDER....
Har ju levt ett rasande bra liv vad gäller arbete i kombination till ledighet. Har haft hur mycket ledigt som helst, men har tyckt att det inte är mer än rättvist då vi sliter ut vår kropp med tuff skiftestjänsgöring. Nu är glamourdagarna dock över för från och med denna månad så börjar vi köra lite hårdare kan man väl säga.... Det som strular till det är inte att vi skall göra lite extra timmar. Näe! Det som förstör det hela är att det är så lång vilotid mellan passen. Det gör att vi måste jobba fler dagar, fler pass, men ändå med skiftestjänsgöring. Denna vecka till exempel jobbar jag 7 dagar i rad. Nästa vecka jobbar jag fem dagar i rad och så där verkar det rulla på...... Helt okay om man bara hade jobbet att bry sig om, men har man familj och fritidsintressen så blir det struligt.....
Man ska väl inte klaga ändå! Har ju faktiskt ändå ett jobb!!! Fast å andra sidan vet man ju inte hur länge man har det kvar heller. bonusen i polisens tjänst är ju att du oftas skall fatta viktiga och avgörande beslut under tidspress. Något som vi måste besluta om på två sekunder skall sedan redas ut i domstolen under flera dagar.... Ofta blir det så att om vi gör fel och döms för felet så är risken för att få sparken klart överhängande.... Men nu har jag ju faktisk jobbet kvar och får väl njuta så länge det varar....
I dag har vi haft dressyrdag. Jag och min gode vän, Arek, har tränat på munkorsstötarna. Det var ju det vi hade kvar efter tjänstbarhetsprovet. Geten var het idag och stötte faktiskt riktigt bra. Däremellan har han bjudit mig på ett långspår också. Spåret var enligt uppgift en km långt, men när jag kom i mål så visade GPS på 2.5 km. Det var lite struligt ett tag så det är väl inte omöjligt att min fyrbente vän drog iväg på ett litet "utökat" spårsök. Till slutet kom vi alla fall så helt galet blev det nog inte...
I övrigt så har Arek fått beteendet av en unghund. I dag har han skuttat hej vilt, jagat fåglar över stora ängar, lekt med leksaker, inbjudit andra att delta i hans lek samt ställt upp till 100 procent då vi gjort lite övningar. Arek har även gjort omprov i hårda spår. Det vill säga att han skulle klara ett spår på asfalt eller grus som var ca 200 meter långt. Geten var het! Spårade grymt bra och fick betyget 10 i upptaget av spåret samt 9 på själva utförandet. Det kallas också "mycket väl godkänt".
Vi har ju inte bara lekt själva utan har faktiskt hjälpt andra lite också. Bland annat hjälpte Husse en annan hundförare med ett civilsändande. Det går till så att föraren skall anropa en figurant med skyddsarm att stanna. Därefter skickar han sin hund, men Husse gjorde som föraren sade och stannade i god tid. Hundens uppgift blir då att stanna intill och skälla där tills föraren kommer fram.
Problembild: Hunden hyser sedan tidigare agg mot Husse. Typ hatar Husse!
Eftersom hunden ändå sedan tidigare är godkänd i momentet så tog jag för givet att fyrbentingen skulle fullfölja Rikspolisstyrelsen föreskrifter och då stanna i god tid. Därav intog Husse en något nonchalant hållning med blicken mot fjärran. Hunden, ca 42 kg tung, satte av och kom väl uppskattningsvis upp i ca 50 km i timmen. På grund av krångel i hjärnstammen så intog fyrbentingen ej bromsläge utan fullföljde bettet i samma hastighet som innan. Det enda jag minns från det att ligamenten i ryggen och höger arm förlängdes med ca 20 cm är ett dovt morrande....
Hundjäveln gjorde inte en tendens till att bromsa utan for med full kraft in i Husse. Rygg och arm töjdes ut och vilken kotknäckare som helst hade slickat sig om munnen för att få en sån kund på sin brits. Fuck vad ont det gjorde.... Ägaren till hunden, tillika maktlös för tillfället, skrattade skrockandes till en början, men föll sedan in i vad som kan beskrivas som skrattkramp..... Han verkade uppskatta den halvfeta hundens tilltag....
Förväntar mig en viss träningsvärk i morgon, men är fortfarande glad att jag överlevde.....
Må gott!
Husse