POLISHUNDEN AREK

Hjärnan tilltalade kroppen att det var dags att sätta fart på apostlahästarna och skena ikapp den flyende motståndaren. Stjäla bollen och sedan i full galopp anfalla mot motståndarnas mål. Visionen var en glidtackling, vinst av boll och därefter ett antal dribblingar enligt Ronaldinios fotbollskola. Därefter en fin breddpass ut mot kanten innan Husse for vidare in mot straffområdet för att avsluta anfallet med en så kallad cykelspark. Att sedan, till publikens jubel, möta lagkamraternas glädje efter ännu ett konstmål var liksom finalen på anfallet....

Allt fanns ju i hjärnan, men kroppen kunde inte omsätta tanken till handling. Då är det dags att lägga fotbollskorna på hyllan och det gjorde jag. Har inte ångrat mig en sekund under de två år som flygit iväg utan har i stället tagit ut aggressionen och passionen genom att agera tränare. Har blivit avsatt även där för dåligt uppträdande, men har liksom smygit mig in i organisationen igen lite så där omärkligt....

Det stora fotbollsförbundet har under en tid haft zonträningar i fotboll och då för 13 åringar. Även våra spelare har blivit inbjudna och nu i helgen var det dags för grabbarna att hantera boll under en känd och bra mycket bättre tränare än vad Husse är. Husse hade dock blivit inbjuden som åskådare och självklart var jag där för att om möjligt kunna vara lite kritisk... Redan när instruktören berättade om vilka lag han tränat och vilka kända spelare han fostrat så stod jag om möjligt närmare honom än vad barnen gjorde. Hade jag haft chips och läsk hade jag tuggat detta frenetisk samtidigt som jag ville vifta med mitt autografblock. Fuck vad orättvist att våra grabbar skulle få köra denna träning och inte JAG. Tror inte grabbarna fattade vilken kultfigur som befann sig som instruktör i just deras grupp. Grabbarna såg så där dumdryga och tröga ut som bara tonåringar kan....

Då hände det! - Kan du va med och köra lite? Moa? Frågade han mig? Det visade sig att det var en kort i gruppen och det skulle vara bra om farbror Husse kunde vara med som någon form av uppsnurrningskon. Innan instruktören han ändra sig så var jag ombytt o klar, redo att köra för fullt för att imponera på denne hjälte. Kämpade som besatt, glidtacklade och knuffade undan dom jävla skitungarna så att tränaren skulle se just MIG. Öste på i två timmar så att svetten fullkomligt rann nedför panna och kinder. Och då ska vi inte nämna hur fuktigt det var längs ryggen och ned i kallingarna.

Bara väntade på att han skulle erbjuda mig ett kontrakt, men han måste fått fel telefonnummer för jag har inte fått något samtal ännu.... När passet var slut så var även Husse det. Det värkte i lår, rygg och mage. Ville bara hem och vila, men hade ju bokat fika med några kompisar. När jag väl dök upp där, kraftigt försenad, så måste dom undrat varför Husse hade massa svallningar och luktade gammal gubbe. Kunde ju inte säga att jag varit bäst på planen i jämförelse med några 13 åringar.....

Skämt åsido! Det var grymt kul att va med och instruktören var grymt bra. Hoppas grabbarna uppskattade möjligheten att träna med en sådan personlighet. Bara inte jag förstörde allt genom att försöka vara bäst på plan i alla lägen och överallt....

He! He! - Vinna är allt!

Må gott!

Husse