POLISHUNDEN AREK

Att vara ett barn kan ju vara alldeles underbart. Att bara leva i världen av att behöva tänka på sig själv och intet annat. Leva efter parollen "mig själv, mig själv, mig själv". Fördelen med barn är ju att dom ofta mognar och får ett nytt perspektiv och tänkande. Vad gäller min fyrbente vän så är han trots sin aktningsvärda ålder fortfarande kvar i barn och lekstadiet. Hade han kunnat snacka så tror jag att vi haft mycket "kiss o bajs prat" i bilen under tråkiga stunder....

Det roliga med Schakalen är ju, trots hans omognad och barnslighet, att han påfallande ofta bjuder på roliga episoder. Under arbetspasset igår visade han sig från sin allra soligaste sida. Husses önskan under passet var ju att fara fram med spänd spårlina, svetten lackandes ur pannan och då på jakt på en kriminell. Slutprodukten skulle ju vara att få förnedra den infångade lite granna för att sedan göra high-five med Arek och då i triumfens tecken....

Gårdagens tema tilltalade nog bara en i vår patrull och det var inte Husse. Det visade sig att varenda jävla knarkspanare stod på fötterna och ville göra årets tillslag. Till sin hjälp ville man ju då sjävklart ha narkotikahund och vem var då den enda, i hela Stora Staden, som var i tjänst? - Jo Arek så klart! Förbannade min otur, men tog fram mitt allra falskaste tonfall då jag lät meddela att stadens stolthet var på väg....

Uppdrag 1: Knarksök i lägenhet. Eller rättare sagt, vad som tidigare varit en lägenhet, men numera var mer lik en sopstation. Den positiva olydnaden verkade fortgå vad gällde lydnaden på Arek. 40 kg hund skenade in i lägenheten och då i sträckt lina. Om tempot då är raskt hos hunden och kopplet är sträckt - ja då förstår ni att även Husse for med tempo in i lokalerna.... Geten älskar ju knarksök och gör sällan någon besviken eftersom han är mycket, mycket engagerad.... Just på denna sopstation bodde en dam som var ruskigt hundrädd. Jag lät meddela henne att Arek var av den köttätande sorten och att han som efterrätt prioriterade just sådan chokladpraliner som tanten höll i handen. Damen skrek skräckfyllt, kastade ifrån sig pralinerna och tryckte sig längre in i soffan. Muttrandes något om att hon blivit biten tidigare och ej önskade bli det igen... Vet inte om damen förstod att jag skämtade om pralinerna, men vadå! Lite humor skadar väl aldrig? He! He!

Efter att min fyrbente vän vänt upp och ned (bokstavligt talat) på lägenheten så for vi vidare ut i natten. Bara för att få ytterligare ett knarksök. Fuck! Jag vill inte ha knarksök! Jag vill fånga tjuvar! Arek verkade likgiltig över mina bittra argument gällande vårat misstag att utbilda Schakalen till knarkhund.

Uppdrag två var mer i Getens stil. Narkotikasök i källare. Geten älskar knarksök i källare. Vi har haft många bra tillslag i källare så stämningen var riktigt bra i bilen på väg fram. Bra musik och peptalk mellan den tandlöse och hans förare. Husse var den som peppade medans Arek mest morrade.... Källaren visade sig vara någons bostad o helvete vad saker det fanns där. Här var ett berg av kläder, stolar, sängar, cyklar, stereos, gitarrer, trummor och allsköns bråte. När Arek började söka av rummen så höll jag på att skratta mig harmynt när jag tittade på hur han försökte ta sig in och söka. Det var som att se en gigantisk jätte som skulle besöka en toalett i ett dockskåp.... Det gick ju sisodär, men Arek kämpade på. Efter ett tag så blev min vän mycket intensiv i sitt sökande. Han markerade med skall att han anträffat knark och detta då i en påse. Jag förberedde ett triumftal till spanarna gällande vårt fina fynd, men då jag öppnade påsen så var det ju för f-n bara bullar däri.... Fuck you Arek! Hur f-n tänkte du nu?

Med fånigt flin försökte jag förklara för spanarn att vi hittat en bullpåse istället för narkotika. Spanarn däremot var lyrisk! Tydligen var det ett vanligt ställe att gömma knark i bullpåsar och då vi lyfte lite på godsakerna så fanns där ett stort antal påsar med knark. Well done Arek! Belönade Arek med en brandslang och då vart ju clownen besatt.  Arek vart helt galen av lycka. For iväg fram till den gripne och började försöka få honom att kampa med brandslangen. Den gamle spinkige, trötte tandlöse mannen vart som paralyserad av skräck. Han var övertygad om att Geten skulle utdöma straffet för brottet på en gång, och att detta då skulle innebära smärta....

Geten sökte vidare och hittade en mycket väl dold gömma i ett förråd. Under en trätrappa skällde han ånyo och när jag lyfte på trappan så låg där en stor stor summa med pengar. Troligen var det besudlat av knark och det var det Arek markerat. Euforin hos Arek gick inte att ta miste på. I stället för att vänta så tog han fram sin brandslang själv ur min vänstra benficka..... Han är inte klok den där hunden. Spanarna däremot var lyriska! Dom ansåg att geten var den bästa knarkhund dom sett och som en bonus drog han upp på en vind och påvisade ännu en gömma av knark. När vi drog vidare så kände vi oss som värsta hjältarna och då självklart fortfarande under så kallad positiv olydnad... Arek drog mig i sträckt koppel upp genom trapphuset och ut i natten..... Tjohooo!!!

Ryktet om vår kapacitet verkade ha spridit sig för telefonen ringde direkt igen. Ännu ett jävla knarksök, men positivt var i alla fall att det var på södra sidan. Väl där så gällde saken ett sök i en lägenhet samt en källarvåning. Lägenheten var fylld med bråte. Eller om man beskriver det så här så stämmer det bättre: Lägenhet på 40 kvadratmeter fylld med saker som egentligen skall få plats på 2000 kvadratmeter. Jag tror Arek rev ned det mesta av värde innan vi blev förvisade till källaren. Min gissning är att Staten nog kommer att få ett litet skadeståndsanspråk gällande vårt besök i lägenheten.... I källaren vaknade min fyrbente vän till liv igen. Han tog över chefsskapet totalt och knuffade undan material och spanare direkt. Den så kallade "German Sheparden" drog längst in i källaren, vindade upp mot taket och skällde ännu en gång. När spanarn tittade upp i taket så såg han en gömma bakom några ventilationsrör.

Här fanns en ansenlig mängd knark och detta gjorde oss ju självklart glada. När jag vände mig om för att kartlägga resten av söket så hörde jag ett hjärtskärande skrik. När jag vänder mig om så ser jag hur Arek har hoppat upp i spanarns famn, tillgripit knarket och nu galopperade iväg med godset i munnen. Efter lite tukt och förmaning så var godset säkrat och spanaren något lugnare.

Nästa etapp i söket var att spanarn skulle prova ett antal nycklar i lokalernas lås. Till sin hjälp hade han de olydige som hela tiden trängde sig före, satte nosen mot låsen samt vid 3-4 tillfällen snodde spanarns nycklar. För att bringa lite ordning så tog jag över ledarskapet och tvingade unghunden att lägga sig på golvet. Så fort jag vände mig om så drog Schakalen i väg på nya äventryr. Denna gång anträffade han en skruvmejsel som låg på golvet. Mejseln tog han i munnen och drog därefter tillbaka till spanararen och inbjöd där till lek. Spanarn var förstenad av skräck varvid Arek blev mer och mer våldsam.

Geten bet hårdare och hårdare på mejseln samtidigt som han morrade och verkade försöka hugga mejseln i spanarns fot. Arek slog den vassa delen av mejseln hårt flera gånger mot hans tår.... Varför gör han så? Nu fick Arek sitt andra gula kort vilket automatiskt innebär utvisning. Geten förpassades till bilen så att spanarn kunde få lite lugn och ro....

Allt som allt en grym insats av Arek. Men nu hoppas vi att vi slipper knarksöken ett tag och kan koncentrera oss på vår hjälteroll i samhället...

Det som är så jävla sjukt med Arek är att allt jag berättar är sant. Jag förstår att det kan va svårt att få en bild i huvudet som beskriver det han gör, men tänk vilka filmer det blivit om man videofilmat alla hans jobb.

Må gott!

Arek o Husse eller Husse o Arek (beror på vem du frågar)