MÄSTERBYGGET FÄRDIGT...

I dag var dagen D! Dagen då Areks mysperiod var att anses som över.... I dag var dagen då vi skulle dra igång träningen på allvar för den gamle stelbente schakalen. Varje år så har Arek kunnat glömma semester utan har fått träna för fullt även under den påtvingande årliga ledigheten. Detta år har dock varit speciellt då jag dels satsat på den nya hunden samt att vi varit på resande fot en del. Då Zeb fick åka hem så fanns inga ursäkter för geten, men då dök ju denna enorma värmebölja upp. Geten verkade ju opåverkad, men en annan har ju legat lite och kippat efter luft.....

Sen har ju familjen en del projekt där man önskar biträde av Husse. Bland annat bygga staket samt förbereda för vår nya gäst. Kaninen! Så klart måste ju barnen ha en kaninjävel att leka med också. Som om det inte räckte med hundar, katter, fyrhjulingar, fotbollsträningar samt övrigt smått och gott. Saken gjordes upp under en frågesport där Husse knäcktes av familjens 11 åring. Vinnaren fick välja pris och det lilla aset valde ju så klart en kanin.....

Har man kanin så måste man ju ha kaninbur. Ville köpa en färdig, men snålheten gjorde att jag bestämde mig för att bygga skiten istället. 30 graders värme, tummen mitt i handen samt oförmågan att tänka logiskt gjorde att den där jävla buren tog 3 dagar att bygga. Förutom buren så lyckades jag såga i altanen, hamra mig på tummen, tappa verktyg på smalben och tår samt få sågspån i ögonen. F-n! Jag har verkligen inget tålamod eller handlag för snickeri. Tur att lilla sambon har förmågan att tänka logiskt. Så i slutändan så blev det faktiskt en rätt hyfsad bur....

Förutom alla plikter så vill ju barn även bada när det är varmt. Alltså måste Husse även följa med dit. För vem skall annars bära alla saker och ta med glasspengar? Ska inte klaga! Det är ju faktiskt rätt behagligt att glida ned på fina stranden, montera upp solstolen och sedan surpla på en god liten kaffekopp....

När man väl kommit hem - ja då står den fyrbente, tandlöse geten och väntar på att vi ska spela fotboll. Går man sedan ut på promenad så tror han ofrånkomligt att vi skall gå och bada. Så vad att göra? Jo självklart en liten promenad ned till badet för att blidka den gamle....

När man då äntligen blidkat alla så kom nästa överraskning. Lilla sonens kamrat skulle sova över... Nämen! Vilken överraskning! Helt okay om det inte vore för att den lilla skitungen vaknade innan ens tuppen gått upp. Grabben stod påklädd och hade bäddat sängen innan tuppen ens funderat på att gå upp... Vad får då Husse göra? Jo ta hand om den lilla gästen eftersom man inte önskar sina egna barn att gå upp innan dom ens gått och lagt sig..... Jippie!!!

Men idag! I dag var det Areks dag. Vi skulle gå upp tidigt för att åka och träna dressyr, sök och skydd. Kanske till och med ett litet spår. Vaknade och var lite förbannat på några hantverkare som förde ett j-vla liv. Kan dom inte vänta tills 08.00 i alla fall innan dom kör igång tänkte jag argsint. Kollade på klockan och blev varse om att Husse försovit sig. Rejält!!! Klockan var nu 10 och SMS et blippade till om att en kamrat ville fika... Stressa till hundträningen eller fika???? Blev fikat.

Därefter inbjuden till en fotbollsmatch i värmen och det kan man ju inte tacka nej till. Tog med mig mina skitungar och drog dit. Familjen Husse kom i samma lag och vi dominerade stort. Den minsta Husse, ca 35 kg tung, tunnlade en 90 kg kille, tacklade en 85 kg kille och dominerade sin kant totalt. Tills han fick skavsår... Då var han väldigt liten och ropade efter mamma som var publik. Mellanhusse var målvakt och trots att han är kusligt skotträdd så lyckades han bli träffad av bollen flera gånger vilket ju är att anses som en räddning.

Husse själv då? Jo jag nöjer mig med att säga att det känns som om musklerna på baksidan av låren har kortats av med typ 20 cm. Skit samma! Vi vann ju!

Efter det så han samvetet ifatt mig. Tog geten och drog till dressyrplatsen. Där fick min fyrbente vän träna på sina svagheter. Han verkade njuta och levde upp som värsta unghunden. Nu är det bara några få dagar kvar tills vi får börja jobba igen. Vi längtar båda två...

Kolla in våra proffsfotografier som vi lagt in också.

Må gott!

Husse

FOTBOLLSNÖRDEN...


SNACKA OM SNYGGT BYGGE!


NYA TILLSKOTTET I FAMILJEN ZOO


BETRAKTAREN AREK


BROTTNING PÅ GOLVET


VILKEN DAG!!!

Hallo vänner! Gammelgeten har åter hittat till tangenterna och det händer i stort sett bara när Husse lämnat ifrån sig en av sina prövohundar. Husse tror att han skall hitta en jämbördig hund som skall axla min mantel då jag går i pension. Kul kille! Hur ska han hitta en sådan hund. Det finns bara en Fantomen, en Stålmannen, en Batman etc. Lika bra Husse går i pension när jag stupat. Husse har ju pratat om det eftersom han har så förbent svårt att hitta en jämlike till lilla mig.... Husse har pratat om att starta eget företag, vara sin egen och då självklart ha mig med som assistent.

Finns bara ett problem! Husse är född till att vara polis. Han älskar jakten, pulsen och känslan att aldrig veta när DET ska ske... Husse älskar att köra fort, ofreda youngsters samt rädda försvunna personer. Husse har haft grymt kul med mig och jag känner honom väl... - Han pratar om att starta eget och då menar han verkligen det. MEN! DET FINNS ETT LITET HINDER... Husse kan ingenting. Husse är kass på i stort sett allting. Han har byggt en sketen kaninbur nu under ledigheten. Mattis står för hjärnan och Husse för musklerna. Men oj oj vad han gör sig illa...,. Sågar snett, tappar stora brädor på smalbenen, spikar sig på tummen och har sågat i altanen ett antal gånger..... Han är en pajas och blir tokig när det blir fel. Och fel blir det!

Vi får väl hoppas på att han hittar en fyrbenting som duger som arvtagare för annars tycker jag väldigt synd om dom människor som skall anlita Husse när han startat sitt nya företag. Hoppas vid gud att det inte blir något där han måste tänka och sedan omsätta tanken till handling. Shit! Vilka skadestånd han kan få mot sig....

Jag själv då! Jo Arek lever livet igen. Husse är snäll och pysslar bara om mig nu. Spelar fotboll, brottas och leker. Bjuder på en köttbulle då och då samt en fruktbit som efterrätt. I dag har varit en mycket bra dag. Har varit på promenad, men framförallt lekt på tomten. Spelat fotboll med Husse och barnen, lekt kurragömma med barnens kamrater, sprungit motionsspåret samt kampat och tränat släppanden med Husse.

Det roligaste har dock varit när barnen lekt slagsmål och då använt skyddarmen som tillhygge. Dom små glinen blir griniga när jag dominerar skyddsarmen trots att det finns ett litet barn däri... Vänta Husse verkar vilja tillägga något!

Arek! Du är en sjuk hund! Berätta om hur du dominerar skyddsarmen så visar det vilken knepig hund du är. Berätta att du välter omkull barnet med skyddsarmen, biter i skyddsarmen samtidigt som du juckar med den. Berätta även att du morrar åt Husse när jag berättar hur ofrisk du är och ber dig släppa skyddsarmen. Berätta även att du juckandes hänger kvar i armen, morrandes och fräsandes när jag bär armen till bilen.......

Arek! Du är tung!

He! He! Husse har rätt! Jag gjorde faktiskt allt det där, men mest för att visa ungjävlarna att armen tillhör mig...

I morgon är en ny dag och då hoppas jag Husse tar med mig och badar. Jag älskar att bada och gärna i sällskap med Husse. Vänta! Nu verkar bengeten vilja något igen.

Simma! Ha! Ha! Trots att du är så gammal så kan du ju för f-n knappt simma. Du ser ju ut som om du ska drunkna när du sprattlar runt och sväljer vatten. Ingen vill ju bada med dig heller för du använder ju tassarna som om du var en björn på jakt efter fisk i vattnet. Ungarna ser ju ut som dom blivit rivna av ett lejon efter att dom har simman med dig.... Du sväljer ju så förbannat med vatten under simturen att övriga badgäster tror det bivit ebb och flod i insjön... För att inte säga hur mycket du pinkar efteråt... Näe! Vill du bada får du göra det själv.... - Jag vill fika!

Visst Husse! Vi får se vem som vinner....

Må nu gott!

Arek


TOMT I HUSET....

Lugnet råder tyvärr i huset igen. Ingen som direkt påkallar ens uppmärksamhet, ingen som smågnager i fingrarna, ingen som jagar livet ur jamaren eller lemlästar humlorna i buskarna på tomten. Vår gode vän Zeb har lämnat vår familj och ska vända åter mot sin hemort i Norrland. För tillfället räckte inte Zeb riktigt till för att bli polishund vilket jag tycker är mycket, mycket sorgligt. Det är sällan jag hittar en hund som jag verkligen gillar. Då tänker jag på lynnet, utseendet och det allmänna beteendet.

Zeb var helt underbar i familjen. Han älskade oss och framförallt barnen. Så fort han fick chansen så sökte han upp dom för ett brottningsmatch på mattan i vardagsrummet. När altandörren sedan öppnades ja då for han ut på tomten i jakt på jamaren, flugor och andra flygväsen....

Zebbe var otroligt nyfiken. Har bara sett honom backa undan för en sak och det var ju faktiskt en livsfarlig stubbe som låg i diket.... Tog lång tid innan Nicke Nyfiken lyckades bearbeta den! Annars var han verkligen härlig. Bland annat var han manisk att hoppa upp i vårat släp, tyckte det var mycket roligt att klättra i berg samt var en hårsmån från att hoppa ut ur fönstret på ruinen i Brahe hus. (Tur vi hade koppel annars hade han nog inte landat än...)

Ville verkligen ha Zeb som tjänstehund, men på det sista testet så räckte han inte riktigt till. Synd tycker jag då min gissning är att det inte finns något roligare än att vara polishund. Äventyr och träning hela dagarna. Varför kunde inte Zeb förstå det???? Troligen kommer inte jag att hitta någon ny hund efter Arek heller. Jag har otroliga krav och det verkar vara svårt att hitta just en sådan hund som lilla Husse söker.... När Arek stupar - då kanske Husse slutar också....

Vi vill på detta enkla sätt önska vår vän Zeb all lycka i sitt framtida liv. Han får till en början åka tillbaka till sin kennelmamma och det är inte fy skam det heller. Kennelmamman har verkligen varit schysst mot oss. Ett mycket förmånligt avtal för farbror Blå samt ett suveränt bemötande mot den aviga lilla hundföraren. Tack!

Husse


VAD BETYDER NÅD?

Är ju på semester! Passar därför på att upptäcka landet, träffa vänner o bekanta samt njuta av den tillvaro som bjuds. Bland dom vi träffat så är det en familj som tidigare arbetat i Stora Staden, men som flyttat iväg för att njuta lite av en annan miljö än den som Stora Staden har att erbjuda. Även dom jobbar inom samma bransch som Husse och är mycket duktiga samhällsbärare. Herr och fru Hundförare kan hantera bus och är väl vana med deras lögner och fantasihistorier då dom tas på bar gärning. Man kan läsa en lögn och vet att hantera den.....

Platsen dom bor på ligger utanför den lilla byn. Här är en fin gård med stall o inhägnad gård. Man har fleratalet djur förutom de bestar man använder i tjänsten. Här finns elstaket för att förhindra att djur eller barn försöker fly. Historien jag fick berättad är därför helt underbar. Husse låg dubbelvikt då jag fick den berättad och det har mycket att göra med hur Fru hundförare är som person. Fru hundförare är ingen stor kvinna, men hon är klart ettrig och vet att hantera en situation.

Herr hundförare var denna mörka decemberkväll på jobbet i jakt på hjältedåd. Fru hundförare var hemma och spelade spel med lilla dottern då hunden plötsligt började skälla. Då gården ligger ödsligt så är det inte vardagsmat att hunden börjar skälla. Det var mörkt och bistert ute varvid det ej gick att se ut. Fru hundförare tog då sin hund och vandrade ut mot tomten. På baksidan och då vid entrén anträffade hon en missbrukartyp smygandes. Fru hundförare fick spelet och hamnade om möjligt i lite affekt över att hitta en tjuv på sin altan som då troligen var ute efter att stjäla lite gods. Fru hundförare frågade vad i helv-te han gjorde på deras tomt.

Tjyven ljög så klart och meddelade att han var jagad och skulle bli mördad.....

Fru hundförare lät meddela att det sket hon högaktningsfullt i och att tjyven gjorde bäst i att springa ut från tomten och snabbt som ögat ge sig av. Om inte så skulle hon skicka hunden efter honom. Husse har ju träffat hunden och kan meddela att här finns goda skäl att ge sig av om man inte vill bli slaktad. Även tjyven verkade kunna sin hundhistoria för han lämnade platsen i galopp. Vad han inte kartlagt var att familjen hundförare hade elstängsel.

Då tjyven hoppade över staketet så tog både armar och pung i eltråden vilket fick till följd att man i mörkret såg blåa eldsflammor som stod ut från tjyvens kropp. Hans avgrundsskrik ekade över gårdsplanen då han satte av åt vänster längs med vägen... INTE ÅT DET HÅLLET! ANDRA HÅLLET! Skrek fru hundförare samtidigt som tjänstehunden skällde som besatt.

Tjyven vände i luften och sprang som en galning i den riktning han nu fått utpekad.

Händelsen föll i glömska hos Fru hundförare, men efter några dagar så frågade lilla dottern: - Vad betyder nåd mamma?

Fru hundförare trodde dottern menade julhögtiden som nu närmade sig med stormsteg. Började prata om Guds nåd och annat julsvammel. Näe sa den lilla dottern. Jag menar han som gick ned på knä på våran gårdsplan, knäppte sina händer och bad om nåd?

Ha! Ha! Vad svarar man på det? En helt underbar historia som blir 10 gånger bättre om man känner Fru hundförare. Efter denna händelse så har man i alla fall ej haft mer ovälkommet besök på gården....

Må gott!

Husse

MIN TUR....

Tjobrei! Dags för mig att ta lite plats i etern! Mi name is Zeb och jag har anlänt från stora skogen i norr till en helt annan värld south-side om Stora Staden. Jag är så att säga en "yuong-gangster" och uppskattningsvis 16 månader. Måste säga att jag har det fett bra här i byn och jag stortrivs med den tandlöse gamle köttbullen Arek.

Språkbruket här på södra sidan är lite annorlunda än vad jag är van med. Arek säger att det kallas "slang" och används av youngsters kring staden. Arek har sagt till mig att ju mer "slang" dom använder under flykten - desto mer skriker dom när dom fångas in med ett bett.... - He! He! Gammelgeten är en vis gammal man.....

Har en fett grym familj med småhussar, en mattis samt en padre som är som hämtad ur en skämtserie. Värsta feta kraven på lilla gangstern Zeb. Har sagt till honom att chilla, typ ge mig en chans att landa i byn.... Mi padre är rätt så het och impulsiv så vi får dämpa hans attacker ibland. Tror jag är värsta gammelgeten när typ min grej just nu är att sätta mig i respekt hos kissen....

Jamaren är grymt chill ass´å. Ligger platt som en avlivad igelkott när jag står med huggtänderna precis ovanför. Husse fick värsta freakbrytet när jag kom bärandes på jamaren mellan mina tänder... He! He! He! Har fett stora tonsiller i halsen just nu. Fick värsta väsande ljudet - som värsta gangstern när det var som värst. Hängde med mi padre till IL Doktore för att checka strupen.... IL Doktore måste ha missförstått symptomen för hon drog upp svansen och försökte cutta mig med en termometer... Gjorde värsta motståndet, men mi padre, alias Husse, tog parti för fienden.... Shit!!!

Går nu på värsta medicineringen. Typ helfeta rosa tabletter....

Men seriöst! Efter medicineringen tänker jag axla gammelgetens mantel. Han verkar leva värsta feta livet. Grymt träning, hota upp young gangsters o åka fett fort med bilen... Vill ha lika trasiga gaddar i käften som Arek också! Han ser grym ut....

Chilla vänner!

Zeb


EN ANNAN VÄRLD...

Livet på topp! Allting bara flyter på om än för lite avbrott för småstrul. Det kan vara något som går sönder, något man inte kan köpa, hund som inte duger till eller bara någonting annat man retar sig lite på. I min egoistiska värld kan jag tänka att all olycka då verkar ha drabbat mig, men under sista veckan så har jag nog fått backa lite där....

Under utflykten till Borlänge så blev ena sonen skadad. Vi trodde det var allmänt slitage i kombination med en sträckning. Smärtan och febern bara tilltog och till slut skrek den lille mer än vi klarade av att höra. Besök på stora sjukhuset, men ingen diagnos gick att finna trots fina undersökningar. Transport mot Stora Staden med förhoppningen att det endast var ett litet virus som skulle läka ut. Lilla sonen fortsatt sjuk och tillståndet verkade försämras. Ny transport till Stora sjukhuset på södra sidan om Stora Staden. Nya undersökningar och nu var man nästan säker på att det var blindtarmen som var problemet. Konstigt nog kunde man inte ordna problemet nattetid varvid vi ånyo fick åka hem för att sedan på morgonen återkomma till stora sjukhuset på norra sidan om Stora Staden.

Ingen förbättring i hälsan hos sonen utan snarare tvärtom. Blodprover i massor, ultraljud, magnetröntgen, lungröntgen, EKG blandat med smärtlindring och chansmedicinering. Expertisen kunde inte finna vad som var fel, men man kunde tydligt se att hälsan försämrades hela tiden. Ännu mer exptertis, mer prover, odlingar m.m. Överläkare, vanliga läkare, sköterskor och undersköterskor. Ett helt fotbollslag involverat för att lösa problematiken....

Husse är ju polis. Husse är bra på att slåss, avväpna våldsmän, köra fort samt hantera hund. Husse är proffs på att koppla bort känslor, tål att se blod, brutna ben och huvuden skilda från kroppar. Detta när det gäller andra människor. När det gäller egen familj blir Husse klen..... Husse ynklig, rädd och aggressiv. Inget får hända familjen, men nu skenade tankarna iväg ordentligt kan jag säga... Ska man hitta vad som är fel? Kan man åtgärda felet? Ja tankarna bara for runt i huvudet.... Orkade inte ta tag i någonting utan gick bara runt som i dvala.

Som en extra krydda blev unghunden Zeb sjuk så även han fick medicineras. Så ska man ju även rasta och underhålla dom små fyrbenta liven. Man kan ju inte låta dem ligga overksamma i bilen. Många goda vänner hörde av sig och erbjöd hjälp, men jag är av uppfattningen att Husse skall klara allt själv....

Att se sonen må så dåligt och ej veta hur resultatet ska bli är fruktansvärt. Att sedan se alla andra på avdelning får en ju kraftigt att uppskatta det man har. Förmånen att få vara frisk väger tungt kan jag säga. Under stunder då sonen var nedrogad och sov så fanns ju möjigheten att blicka ut på övriga verksamheten på sjukhuset. Vi hade utsikt över helikopterplattan, förlossningen och vuxenakuten. Herregud vad folk det är som körs in till sjukhus kan jag säga? Inte många stunder det inte kom en helikopter eller ambulans till intaget...

Efter 5 tuffa dagar så kom så äntligen svaret. En äcklig bacill i blodet var det som ställt till allting. När man väl odlat fram svaret så kunde man medicinera rätt sak. Ganska snabbt märkte man förändringen och nu har vi till och med fått komma hem. Sonen skrattar, busar och sjunger igen och det finns inget som slår den känslan.

Skulle vilja hylla den personal som jobbar på sjukhus. Dom är fantastiska och har ett otroligt engagemang. Dels att sköta sjuklingarna, men framförallt för att ta hand om oroliga obstinata föräldrar. Otroligt proffsiga! Det sägs ju att vårdpersonal tjänar dåligt. Dom är värda alla pengar i världen, men i min egoistiska värld är jag inte säker på att jag vill att dom skall tjäna bra.... Varför? Jo! Jag är rädd att det då blir fel människor som söker sig dit. Här krävs ju människor med stort hjärta och engagemang. Inte folk som är där för pengarna.....

Det här blev ju en liten deppig historia med ett gott slut. Tyvärr slutade inte historien gott för alla på sjukhuset, men för oss gick det bra.

Dessa rader är för att hylla den svenska sjukvården. Den är grym....

Husse

HUR TÄNKTE HAN NU?

Arek. Alias gammelgeten, myten, legenden, klassens clown alternativt surgubben. Ja namnen är många, men samtliga stämmer överens med lynnet på detta träben till hund. Under promenaden idag så vet jag inte riktigt hur han tänkte. Tänkte han såhär:

Husse söker något med bytesdrift, jaktintresse, lite aggressivitet samt ett bra bett.

Eller tänkte han såhär:

Husse gillar motion och vi har haft några lugna dagar nu utan aktivitet.

Vet inte hur f-n Nicke Nyfiken tänkte, men en kombination av allt blev det i alla fall. Nicke Nyfiken, alias gammelgeten, observerar någonting spännande under promenadstråket. Visar tydligt för husse att han ämnar undersöka sitt fynd och för därför nosen över platsen. Nicke Nyfikens husse, Alias Hundföraren, som ju är polis. Blir ju så klart även han nyfiken och hänger med. Allt för att undvika att träbenet ännu en gång skall finna och undersöka människobajset. När Nicke Nyfiken och dess ägare blir nyfikna - ja då måste ju även den unge fyrbentingen, alias Zeb, hänga med i upptäckartåget.

För att få bästa vy så vill ju alla ha nosen/näsan närmast fyndet varvid här pågår en kamp för att vara närmast. Då gammelgeten upptäcker att även Husse är nyfiken så stiger ju även värdet i att undersöka godset för Arek. Vår gode vän Arek vänder därför upp och ned på fyndet/håligheten och det är då fyndet bjuder på en överraskning.....

Gammelgeten upptäcker överraskningen först. Detta genom att hastigt vända sig om och stirra storögt på sin högra höft. Därefter några panikrörelser i sidled innan Husse upptäcker varför gammelgeten börjar att skena från platsen. JORDGETINGAR!!!!

Shit i hel-te! Fyndet visade sig vara ett jordgetingsbo så nu var goda råd dyra. Full galopp från platsen och då med syftet att slippa bli stungna. Det gick väl så där kan jag väl säga. Det visade sig att jordgetingar är:

1 snabba
2 Ilskna
3 Envisa

Kombinationen gjorde att vi nog kan anses ha förlorat kampen om godset, men det positiva var att vi endast blev stungna ett par gånger. Lill Zeb klarade sig nog helt, Husse ganska bra och Arek vann sitt pris med ett par extra stick. Vi är ändå nöjda med resultatet för det kunde blivit värre.... Nu hoppas vi att Nicke Nyfiken, alias gammelgeten, har lärt sig att undvika även detta i framtiden. " No pain - no gain" heter det va?

Må gott!

Husse


HUR GÅR DET FÖR ZEB???

Unghunden Zeb har ju som sagt fått förmånen att besöka stora staden med avsikt att bära Areks mantel. Detta i jakten på tjyvar o banditer samt biträda folk i nöd. Första tiden så myste vi, socialiserade och miljötränade. Under tiden var tanken att jag skulle smyga in lite byteslekar samt enkel dressyr. Zeb visade sig vara mer en kattunge i lynnet vilket ju innebar ett antal problem om man ska vakta den lilla polismannen i den stora elaka staden. Zeb visade tydligt att han ej var intresserad av att leka utan ville hellre jaga katten och tugga på sin boll. Zeb uppvisade även ett grymt tunt bett och inte en allt för bra kampvilja heller....

Husse ledsen, men konsulterade lite duktigt hundfolk. Zeb fick träffa en blivande instruktör och då med huvudsyftet att kolla av lite om det fanns något krut i vår lilla hund. Till en början var vår vän lite lam, men ju mer instruktören retade upp honom desto argare blev han.... Visade upp rätt mycket allvar och bet ihop och kampade rätt bra.

För att ytterligare kolla upp om kattungen kunde bli ett lejon så bjöds den unge in till ett skyddspass med ett antal duktiga instruktörer. Målet var egentligen att kolla av Zebbe för att sedan kunna se om han höjdes något efter ett antal pass. Husse vill ju ha en hund med mycket tryck i. Zebbe har ju inte riktigt levt upp till detta, men nu hoppades jag verkligen på en höjning och på så sätt få hopp om framtiden. - Så vad hände?

Jo! Zeb var inte alls i form utan vek undan och verkade ha ont. Han gjorde sina försök, men stannade plötsligt av och bjöd på någon form av kräkreflex. Vek sedan undan och ville inte vara med... Kände mig lite uppgiven, men folket intill använde hjärnan mer än Husse. Man misstänkte tok i halsen och då troligen tonsillerna. Husse avbröt så klart träningen och under kvällen och morgonen efter så visade Zebbe tydligt att han inte mådde bra. Loj och seg, svårt att äta m.m. Så vad att göra? - Jo vi fick besöka lilla veterinären.....

Ovetande klev Zebbe in i det sterila rummet. Lurades att ta en godis och då med syftet att vara avslappnad i avgasröret. Där skulle nämligen lilla veterinären kolla tempen. Godisen gick ned, men Zeb önskade inte få ovälkommet besök analt utan bjöd upp till en lustiger dans. Veterinären vann, men fick slita hårt....

Hjärta o lungor godkände Zeb undersökningsmetoderna, men då det var dags för halsdelen så började han tjura ordentligt. Knep ihop käften stenhårt, vek undan huvudet samt försökte dansa undan våra grepp. Efter en halv grekisk/romersk rond i brottning så var diagnosen ställd med stor säkerhet. Tonsillerna stora som pungkulorna på en häst! Stackars Zeb! Klart att det gör ont....

Vidare in i Stora Staden för att hämta ut lite penicillin. Den rosa fina tabletten visade sig vara enormt stor. Zeb är ju en mycket försiktig ung man och provsmakar saker väldigt väldigt försiktigt. Jag var helt säker på att han aldrig skulle svälja tabletten fastän jag gömde bitarna i korv. FEL! Lillgeten var hungrig och glufsade i sig medicinen på ett nafs.

Nu blir det lugn och ro i 10 dagar sen ska vi på återbesök. Hoppas det läkt så att Zeb får en ny chans att visa upp sina färdigheter. Förutom allt strul så har Zeb även upptäckt fenomenet blixt/åska. Tog ut honom ur buren i bilen, ned på marken och satte på kopplet. Skulle just öppna Gammelgetens bur då man såg en blixt mitt framför ögonen. Innan hjärnan kopplat ihop vad som kommer efter en blixt så small det något så djävligt att jag nästan sket på mig av skräck. Åskan låg precis ovanför oss så det blev en grym smäll. Zeb blev jätterädd och hoppade som en känguru upp på stötfångaren till bilen. Där stod han och balanserade samtidigt som han morrade mot hotet från yttre rymden....

Sen var Zebbe lite spak och var väl inte helt med på noterna om att vi skulle gå på promenad....

Stackars Zeb!!!!

Må gott!

Husse

SEMESTER - NJA!!!

Semester ska ju vara avkopplande och i syfte att ladda upp batterierna för den kommande perioden. Vi gjorde tvärtom och åkte på fotbollscup till Borlänge. En veckas "avkoppling" med ett lag 13-14 åriga testosteronstinna killar. När man läser sportbilagan så får  man ju känslan att tränare kan vara ett rätt glamouröst jobb med sköna hotellvistelser, bra betalt, fin solbränna samt en och annan groupie som väntar in en.... Så kan det nog vara, men på min nivå som tränare ser programmet ut som följer:

Transport till cup: Lasta packet och packningen i bilen. Åk mot destinationen, men glöm att du kommer ända fram innan det skriks om att man måste ha mat pronto.... Efter att ha matat och kissat dom otacksamma asen så återstår ju en bit av resan vilket innebär ett dj-vla kacklande i bilen. Ger man dom INTE mat så grinar dom på sig. GER man dom man så får dom ju energi vilket innebär brottande, kittlandes samt prat i parti och minut. Vet inte vad som är bäst....

När man sedan ser boendet så stiger ju inte entusiasmen till max direkt. Eller vad sägs om föjande hotellvistelse:

Skolsal, 24 personer liggandes på golvet och då förhoppningsvis på fungerande madrasser. Redan första kvällen gjorde omkringliggande butiker en rejäl vinst vad gäller försäljning av madrasser och underlägg. Gissa vilka som får åka och handla detta? Inte f-n är det ungarna i alla fall! Bland annat hade våra ljuva fotbollsungdomar glömt följande viktiga saker:

1 Hela madrassen. (Tur att tränarna hade extra med sig)
2 Skruvar som håller luften kvar i madrassen. (Tur att en förälder tänkt till och tagit med sig skruv o verktyg)

Min plats blev unikt bra då jag hamnade mitt på golvet bland alla ungomar. Öster om mig fanns ett snarkande gäng, västerut låg en orolig själv som vred och vände på sig i parti och minut. Norrut låg strulputtarna vilket även innebara pruttgänget. Söderut låg ett mycket skötsamt gäng (min egen och tränarkollegans son bland annat).

Utrustning som tränarna tyckte skulle vara bra att ha med: Benskydd, vattenflaska, ombyte samt fotbollsskor.
Utrustning som ungomarna packat ned: Chips, bilpåsar, läsk och chokladkakor.

BONUS: Som en liten extra krydda i tillvaron så fanns även tjejer inkvarterade på skolan. Så även tre finska lag med riktigt kaxiga spelare och ledare samt ett par yngre pojklag från vår egen klubb. Detta gjorde ju att vi ledare hade lite att pyssla med förutom planering och genomförande av matcher. Några av killarna har ju upptäckt att tjejer är fina och allt vad det innebär. Att då tuppfäktas med övriga grabbar om att få flest telefonnummer från flickorna innebär ju en hel del medlande från ledarstaben.

För er som inte sovit och levt en vecka i en kvav, varm sovsal med 20 stycken halvsvettiga ungomar så kommer här ett tips:
- Don´t do I´t! Försök hitta på en vettig ursäkt för att komma undan om kravet om er närvaro uppstår. Här finns smittorisk i form av nedfallande smutsiga kalsonger, halkrisk i form av gammal chips samt risken att hamna i en diskussion med en tonåring. Här är vi chanslösa. Dom har svar på allt - om än ej logiska svar....

Hade tagit med mig en fin, stor madrass. Pumpade upp den till max och lade mig för att sova skönhetssömn. När packet äntligen tystnat så att det fanns läge att sova, så känner jag att kroppen formerar sig mer och mer som en böjd spagetti... - F-n! Min madrass läcker luft....

När jag vaknade dagen efter så värkte kroppen som om att jag blivit påkörd av snabbtåget.... 6 dagar kvar!!!!

Väl ute på fotbollsarenorna så dyker ju ett och annat problem upp även där. Till ex vilka som skall spela. Har man 20 spelare så kan ju självklart alla inte spela samtidigt. Här gäller det att vara pedagogisk och rättvis och då framförallt vid rätt tillfälle. Ett antal fel i den planeringen uppstod vilket ju innebar medling i efterhand. Sen uppkommer ju problemet med stelhet, skador i kombination med att göra uppvärmning inför match. Sedan uppkommer ju skador under match och transport till sjukhus för kontroll av hur många delar på kroppen som skall sågas av alt. få sitta kvar.... Vi var på sjukhuset två gånger vilket ju är ganska så bra för att ha spelat en hel vecka. Tar dock tid och kraft som sagt....

Kaxiga finnar! Ja herregud vad stöddiga dom grabbarna var. Sökte trubbel hela tiden vilket innebar konfrontationer och tuppfäktningar i korridorerna. Vilken tur då att det finska laget fick möta det svenska laget i en viktig match inför slutspelet. Här behövdes inga motivationstal kan jag säga. Herregud! Det såg ut som slakten i Bender när matchen var slut. Det låg finnar och svenskar utslagna överallt. Resultatet blev 1-1 vilket ju var rätt så bra om man tänker till hur det skulle bli när dom möttes i skolsalarna efter matchen.....

Så här är det att åka på cup med ungdomar. Nu har jag bara målat upp det som var jobbigt, men det positiva överväger det onda kan jag säga. Det negativa är ju att vi är många i en trång sovsal. Man sover dåligt och måste anpassa sig till  många andra individer för att det skall fungera. Några behöver mycket uppmärksamhet medans andra vill klara sig helt själva....

Det positiva med vårat lag är att det är så många härliga killar som fungerar grymt bra ute på äventyr. Trevliga, skötsamma och mycket ambitiösa. Det som gör att allt fungerar så bra trots all kamp är en fin föräldragrupp som hjälper till med allt runtomkring laget. Stort tack till Er!

Skulle även på detta enkla sätt vilja tacka mitt lag och ledarna som varit med på detta äventyr. TACK! Ni har gjort ett grymt bra jobb.....

Husse


SHIT VA JOBBIGT ATT VA MAN....

Otroligt härlig väderstart på min semester. Gillar verkligen skarpt när termometern hoppar över + 25 grader och solen steker. Hundarna blir ju något segare, förutom Arek, som ska spela fotboll i alla väder. Våra nya grannar har en liten flicka. Hon har observerat att polishunden alltid spelar fotboll.... Lovade henne att hon skulle få låna geten om jag fick prova hennes studsmatta. - Hon gick med på det, men innan jag kör igång så måste jag kolla mitt försäkringsskydd...

Hatar att springa, men det är ju ett nödvändigt ont. Har fått någon sorts kick av att även glida in i gymvärlden och försöka bygga muskler. Har en tendens att göra det varje vår för att om möjligt slippa solbada i vassen. Man vill ju vara lite musklig och en aning spännig när man glider ned på stranden. Träningen har ju gått rätt bra tycker jag vilket gjorde att jag med tillförsikt såg fram mot strandbesöket som var inbokat idag.

Gled in på den befolkade gräsmattan, vek ned mot strandkanten med ungarna kivandes intill. Drog in rejält med luft och låtsades att handuken var grymt tung att bära. Kände mig stark i ungefär 4 sekunder. Då passerade jag ett kroppsbyggargäng som slagit läger intill badbryggan. Shit! All träning åt helvete! Såg ju ut som en undernärd fågelunge jämfört med dessa bestar. F-n!

Drog upp och spelade tennis i stället. I vår släkt finns ett tennisintresse som är att anses som enormt. Inte i vår del av släkten, men däremot i lilla sambons släktträd. Dom är att anses som fanatiska och självklart då även duktiga. Varje år brukar vi göra upp om vem som är tenniskungar i en så kallad dubbelmatch mellan oss vuxna. Jag och lilla sambon spelar ju aldrig tennis annat än denna gång på året. Segrarna har dock varit jämnt uppdelade. Mest på grund av att lilla sambon har bolltalang och jag är den som hinner upp alla bollar som hon missar. På så sätt har vi nött ut motståndet. Taktiken har fungerat bra, men ju äldre man blir desto större chans att det är just löpningen som går i krasch....

Därför är det lite nervöst inför varje år. Ska snabbheten ha lagt sig till ro så att det bara finns en reaktion i hjärnan. Alltså ingen reaktion när nervtrådarna skickar ut impuls till Husse att springa och slå på bollen. Matchen drog igång och det kändes rätt snart som om vi hade matchen i våra händer. 25 grader varmt, sambons slag satt bra och min löpning var fortfarande okay. Mycket prestige och ära i dessa matcher, men när setet/matchen var över så stod vi som segrare med 6-3. JIPPIE!!! Älskar att vinna.....

Varm o svettig. Lite badsugen, men fortfarande med minnet av de stora valrossarna vid strandkanten. Såg att dom var borta vilket ju ökade min manlighet lite mer. Drog ånyo in syre i lungorna och vandrade segerviss ned mot stranden. Hade i ett svagt ögonblick lovat barnen att jag skulle bada nu. Är att anses som en badkruka. Badar annars bara i Medelhavet. Eftersom jag ändå deffat lite i gymet så spände jag muskulaturen och vandrade ned mot vattnet.

Fullt med folk runtomkring. Massa barn, ungdomar, damer och herrar. Ungarna drog mig ut i vattnet och så sprack ballongen. HELVETE VAD KALLT!!! Skrek som ett skadat litet barn, släppte ut all luft och ville bara fly. Kände hur hela kroppen stelnade till is... Allt utom en sak! Min manlighet. Den drog ihop sig som om någon skjutit bort den med en hagelsvärm. Hade jag tappat brallorna hade folk trott att det vara en liten flicka som stod och skrek i vattenbrynet.

Ville fly, men ungarna brottade ut Husse i vattnet. Mot djupare vatten. Paniken spred sig då kroppen inte lydde mina intentioner. Hade jag varit i en båt, ramlat i och väntat på räddningen - ja då skulle jag uppskatta att jag överlevt i ca 30 sekunder. Därefter hade dom kunnat ta det lugnt och i stället kalla på en likhund. F-N VAD KALLT DET VA!

Från att ha varit en liten spännputte så fick jag lämna stranden längst ut vid staketet. F-n va jobbigt det är att vara man....

Tack för alla kommentarer förresten. Jätteroligt när ni skriver vad ni känner.

Må gott!

Husse

HUR GÖR VI UNDER SOMMAREN?

Plan 1) Husse skall träna upp Zeb till att bli en fullvärdig tjänstehund med motorer liknande en formel 1 bil.
Plan B) Zeb ej mottaglig för träning - Zeb får leka med katten och sedan åka till Råneo.

Planen för Zeb var ju som sagt att han ska ta över efter min gode vän Arek. Självklart kan Zebbe ju inte vara likvärdig med min gammelhund, men lillgeten måste ju i alla fall visa vilja och ambition. Om lillgeten inte visar att han har motorer så kommer han ju inte att räcka till för att bli polishund. Som jag skrivit tidigare så är den lille alltför lam just nu, men jag har fått tipset att vänta lite för att se om han mognar till.

Anledningen till att han måste ha motorer är ju ganska enkel. I mitt jobb så behövs en hund som vill göra allt för att nå fram till sitt byte. Eftersom vi jobbar i tuff milljö, spårning i smittad miljö m.m så krävs det att hunden har bra motorer för att inte vika ned sig när det blir jobbigt. Det är det jag söker hos min nya hund och jag har ju inte riktigt nått dit. Zeb är ju en härlig hund, men han är väldigt lugn. Visar inte alls några motorer vare sig i lek eller träning. Har försökt jobba upp det med byteslekar m.m, men det har inte blivit bättre alls....

Han ska så klart få chansen nu under sommaren, men om det inte fungerar så blir det nog återtransport till Norrland. Så låt oss hålla tummarna. Jag är ju själv en sådan person som vill ha en hund som det är full sprutt i. Mycket kamp, stor vilja att jobba samt gärna lite integritet. Vi får se hur det blir, men håll tummarna.....

Tillbaks till sommaren. Hade funderingar på att lägga ned bloggandet under sommaren. Antar att folk behöver vila upp sig och då även från Husse, Arek och Zebs bloggvärld. Vill ju inte skriva för tomma läktare utan kommer kanske tillbaka efter sommaren och ser om vi har något mer att berätta då....

Ska fundera på det, men tills dess hjälps vi åt att hålla tummarna för att Zeb får i sig lite flygbränlse i stället för taskig diesel..

Har lagt in lite foton också!

Må så gott!

Husse


ZEBBE VILAR...


KATTEN UR ZEB ´S SYNVINKEL...


ZEB JAGAR KATT....


TRASIG 4-HJULING...


SKÄRP DIG!!!

Skärp dig Husse! Mitt lilla inlägg om kattungen Zeb blev nog lite väl negativt va? Inte meningen att vara så himla taskig mot lilla Zeb och då bland annat kalla honom för kitte katt. Har absolut inga planer att ge upp den lille Zeb utan han ska få visa vad han kan. Har ju fått möjligheten att ha honom på prov några månader och meningen är att han skall få vara kvar åtmindstonde fram tills dess. Har fått en del bitska kommentarer, vänliga kommentarer, tips om träning samt förslag på nya hundar. Husse uppskattar er omtanke och har även tagit till sig både negativ och positiv kritik. Tack!

Zeb hänger med på allt som jag, gammelgeten och övriga familjen hittar på. Han är en favorit och vi har inte glömt att han är ny i området samt väldigt ung och omogen. Zebban fick följa med på sista nattpasset innan semestern nu. Gammelgeten och Zeb har någon pakt om att hålla låda i bilen så fort någon kommer nära. Helt omöjligt att hålla ett samtal med någon utan att gå 30 meter från bilen. Exempel på detta var när den förvirrade turisten ville ha guidning. Till råga på allt även på engelska....

Djup tittandes i kartan, med blyga steg fram mot polisbilen och så startkommandot för hundarna: Officer! Can you tell.....

Trodde den lilla turisttanten skulle hoppa ur sandalerna innan hon förstod att bestarna var inlåsta i burarna och inte lösa bakom bilen. När hon sedan hört Husse stamma fram resvägen på skolengelska, ja då var det ju förståerligt att hon ändå åkte vidare åt fel håll.... Zebbe var grymt aktiv detta pass. Spårade fint på kortklippt gräs samt var med på alla upptåg som natten hade att bjuda på. Bland annat fick Zebbe åka bil i 230 km/h, åka hiss samt beträda tuff terräng på ett bygge. Zeb ansåg det mycket orättvist att Arek ibland skulle få göra saker....

Natten var relativt lugn, men en tjyv lyckades vi ta. Zebbe fick hänga med in i Stora Staden. Hela bilen, både förare och hundar, är klart förvirrade inne i dessa katakomber. Vi befann oss dock på en gata i jakt på tjyyyyven då polisradion lät meddela att på just denna gata var det nu inbrott på gång. Man meddelade vilket korsning affären låg i varvid oddsen för att åka åt fel håll var 50/50. Gissa om vi åkte fel eller rätt håll? Så klart åkte vi åt fel håll, men då vi kom på rätt stig ja då mötte vi tjyven i sin bil.

Först såg det ut som han skulle försöka köra ifrån oss, men då vi satsade i full fart front mot front så var det som om han vek ned sig lite. När han sedan blev upphotad från vargen och en stissig hundförare - ja då gav han upp! Till fängelset det blev....

Zebban fick även vara med och rädda en försvunnen dam som ville ta livet av sig. Man lurade ut oss i skogen för att söka rätt på henne, men det visade sig att vi letade på fel ställe. Detta då hon låg avsvimmad på en busshållsplats mitt i fina centrum. Så kan det gå....

Zebban har beträtt en byggarbetsplats också. Riktigt tuff miljö med massa bråte och hinder på vägen. Klättra över stängsel, stenar och järnrör. Inga problem där för Nicke Nyfiken.

Nu har vi som sagt gått på semester. I dag har vi lekt lite byteslekar, tvättat bilar, spelat fotboll och inte minst så har Arek och Zeb badat. Arek är ju värsta badankan, men jag tror mig vara rätt säker på att detta var första gången Zebbe plumsade ut för att simma. Tveksamt till en början, men sedan försiktigt ut för att anfalla Arek. Därefter som en delfinunge på ryggen till Arek då han upptäckte att botten försvann....

I morgon ska vi fortsätta leka lite och om någon dag drar vi iväg på utflykt i världen...

Må så gott!

Husse