HUVUDVÄRK VARJE KVÄLL...

Kopplet! Har inte använt kopplet till Gammegeten under ledig tid på typ 5 år. Han lullar ju runt i sin lilla bubbla och ställer ju inte till några problem alls. Jagar inte vilt, kommer själv tillbaka och går fint vid sidan när man möter folk samt glider mest runt och letar ölburkar att tugga på. Nu är det nya tider..... Sen Svarten dök upp så är den värsta synden att glömma kopplet. Det bångstyriga lilla trollet lever i sin egen bubbla och kan hitta på precis vad som helst och när som helst.

I vår lilla värd av ledarskap, lek, lydnad och spår så har ju framstegen varit mycket bra. Svarten fungerar hur bra som helst tills han vrider sin lilla ärthjärna ett snäpp och försvinner in i sin glasbubbla. I dag var en sån dag! Under leken i dressyrhallen så var vi helt ensamma. Vi körde ingång till fot, inkallning, sitt, ligg, läggande under gång samt hopp över hinder. Den lilla svarta ponnyn var så lyhörd och så även när den andra hunden gjorde entré. Vi delade hallen och Svarten jobbade bra ihop med Husse. För att avsluta ett bra pass så skulle vi köra ett sista hopp över hinder, därefter lek och sedan ut för att göra High-five. Svarten fullföljde hoppet, men sen kortslöts de två trådarna till hans minimala hjärna....

Svarten drog iväg mot det andra ekipaget och då utan att lyssna på den mer och mer upprörda Husse. Svarten for dit, uppmanade till lek, men började sedan att kaxa upp sig. Då Husse med arga steg kom närmare så blev Svarten en liten busapa i stället. Busapan for runt och sökte lek med den andra hunden och när Husse äntligen kom nära och beordrade "ligg", så lade sig faktiskt den nye....

När han såg att Husse hade smala ögon så tog han det säkra före det osäkra och drog en löpning igen..... Förbannade hundjävel!!! När jag till slut fick tag i aset så fick han veta att han levde och herregud så ynklig man blev när Husse tog tag i nackskinnet för att berätta vem som var chef....

I övrigt så har träningen gått mycket bra. Vi har kommit en bra bit på vägen och började idag med att köra lite figurantarbete. Svarten gör det bra och där ser det okay ut. Den gänglige har dock mycket konstigt för sig. I bland blir jag inte klok på honom. Ena sekunden så vägrar han kampa och ser helt ointresserad ut. Nästa minut sitter han i gallertrappor och kampar för fullt..... I Svartens manual beskrevs han som att han kan bitas. Detta i samband med hantering och då exempelvis vid kloklippning. Dom som drabbats har därför använt munkorg för att slippa tappa kött från armar och ben.

I dag bestämde jag mig för att det var dags att klippa Svartens klor. Mest för att kolla hanteringsbitarna och så självklart utan korg. Var förberedd på att syrebristen i hans trånga hjärna kunde göra att han föll tillbaka i gamla vanor, men kunde ändå inte låta bli att prova utan korg. Och det gick så bra. Svarten försökte vid något tillfälle dra undan sina tassar, men när jag vänligt och bestämt förklarade att det var dags för chassivård så godtog han det utan problem. Bra jobbat Cruse!

Arek fick ett spår som gick lite på hårt grus och vidare ut i skogen. När Arek var klar så fick han även göra ett saksök i naturen. När godset var anträffat så hämtades Cruse upp och tanken var då att se om han var intresserad av att se var Arek och jag varit. Och det var han! Svarten spårade som besatt och spårade ut hela spåret... Kul!

Må nu gott!

Husse


CRUSES FÖRSTA NATT....

Då har Svarten kört sitt första nattpass i Statens tjänst och herregud så sliten han var när han anlände hem till sin boning... Först en hel dag på dressyrplatsen, därefter lite vila o mat och sedan vidare ut i natten. Som start på passet så fick den svarte träna lite lydnad i garaget. Därefter åka hiss och gå lite i trappor. Som avslutning körde vi lite kamplekar bland bråten i garaget och då ringde telefonen....

Var beredd att kasta in Svarten i polisbilen och dra iväg för att rädda världen, men då var det ett sådan där förbannat knarksök igen.... Varför tog jag en sådan kompetens på min hund? Vill ju vara ute och fånga tjuvar! Inte låta älgkalven Arek riva lägenheter! Nåja! Hade förberett ett vapensök för den gamle så vi passade på att öva på det innan vi skulle åka iväg. Arek älskar dessa sök och man riktigt hör hur hans ärriga nos jobbar febrilt i jakt på rätt doft... Arek tyckte att även omklädningsrummets stereo skulle sökas av och med sin stora nos lyckades han starta upp CD spelaren och då på rätt hög volym.... Geten såg aningen fundersam då han stod med snedlutat huvud och lyssnade på tonerna som smet ut från högtalarna....

När han vunnit sin belöning så drog vi ut på det "skarpa" söket, men tyvärr då utan att hitta någon gömd narkotika.

Då var det Svartens tur att få miljöträna lite. Svarten fick besöka pendeltåg, garage, vanliga bostadsområden, tunnelbanan och då för att skapa sig lite erfarenheter. Svarten fick direkt utstå den så kallade "apan i bur effekten". Den som blir när man kliver ut i uniform och då blir allmänt ut-tittad och tilltalad av både kreti o pleti. Har man då även med sig en hund - ja då är det ju i stort sett okay att även hälsa på både Husse o hund. I tunnelbanemiljön klev en finklädd man upp och uppvisade ett fåningt flin. Det syntes direkt att han var nedkärad i Svarten och att slutmålet var att få klappa pälsen på den nye. Svarten visade tydligt att det ej var förenligt med hans nya roll som köttätare varvid han spretade upp sin tjocka svans och la den högt upp i skyn. Ståtlig som en tupp gick han hotfullt mot den flinande hundälskaren och Husse fann det för bäst att ta en liten omväg.....

Hundälskaren tog även han en omväg, men då i syfte att söka kontakt med Husse och hund. Då social kompetens saknas i teamet så vek Husse undan blicken och ignorerade skattebetalaren. Denne gav ej upp så lätt utan tilltalade Husse på följande sätt:

May I say hallo to the dog?

Va i helvete! Inte bara påträngande utan nu även på detta främmande språk. Ville svara artigt och då självklart på samma språk som det som mannen guteralt hade uttalat. Det enda jag kunde komma på från skolans engelska var "Shut the fuck up you mother fucker! Get the hell out of here before I bust your as!" Förstod att jag då skulle bli anmäld och förpassad till något förråd långt nere i polishuset varvid jag stammade fram följande i stället: "No Sire! He will bite you then!" Svarten verkade förstå trångmålet och gjorde nu ett vackert utfall mot turisten. Han såg skrämd ut och vek iväg mot bussarna.... Shit va nära att jag hade behövt vara mer social... Tack Svarten för att du löste ditt första hundcase på ett så bra sätt....

Vidare i natten och nu var det Areks tur att söka tjuvar. En misstänkt tjuv lämnade en källare, men fångades in. Tjuven förnekade all kännedom om att ha varit i förrådet och så även fast Arek spårade ända fram till den plats där tjuven fångades. Samt markerade på ett brytjärn som var slängt intill platsen. Varför ljuger dom alltid? Därefter gjorde Arek ett inomhussök i källaren och markerade jättefint o tydligt på den plats där tjuven rört sig.... Well done Arek!

Svartens jakt på erfarenheter fortsatte sedan och då i form av byteslekar för att öka drifterna. I mörkret så fick den svarte busa lite med en annan hundförare och därefter jaga i fatt och bita sig fast i en bitstock. Leken uppskattades av Cruse, men det visade sig även efter detta att Husse har en del kvar att önska i kontaktbitarna med min nye vän.... Arek satt även han och pep avundsjukt på dom roliga lekarna så det var bara att ta ut honom oxå.... Efter lek och bitande så fick han spåra ifatt den flyende hundföraren och där få sig ett fint bett i den roliga bitstocken....

När morgontimmarna började närma sig så började den nye se lite tagen ut. Ögonen himlade och han kunde knappt hålla dom öppna. Visade honom därför mitt favoställe för microsömn och där tog vi en liten paus. Från gallerburarna hörde man tydliga snarkningar från både den gamle och den nye....

När vi kom hem så var det ju lite spännande om Svarten tänkte låta Husse sova ut efter nattpasset. Satte in honom i hans fina, stora bur och sade godnatt. Klockan var då ca 08.00 och Husse gick till sängs för att träffa John Blund. Kl 10.30 vaknade jag av att Cruse gjorde allt för att komma åt sopbilen. När jag äntligen fick tyst på honom så höll det bara in någon timme till. Nu började den Svarte bli uttråkad och visade detta genom att gny, pipa och bita i hundburens galler.

Bara att kliva upp, vika undan påsarna under ögonen och glatt ta tag i dagen. Efter fika drog vi till dressyrplatsen och där lekte vi, spårade och körde byteslekar. Allt gick mycket bra så nu är Husse nöööööööjd....

Må nu gott!

Husse


DOKUMENTERAD PÅ BILD...

Det har tagit en vecka, men nu har Husse slagit till! Kamerna var med och ett par bilder på Statens nya tillskott har producerats. Bildkvaliteten är inte den bästa, men det har lite att göra med att kameran åkte i backen då Cruse undersökte funktionerna. För att Ni ska få fundera lite på vem som är vem på bilderna så la jag även in ett par på den gamle.....

I dag har det ju varit ett alldeles underbart väder. Typ spöregn! Det positiva med regn är att snön försvinner bort och möjligheterna till att öva spår ökar. I dag har Svarten därför fått pröva ett gräsmattespår é 150 meter långt. I spåret dök det upp diverse överraskningar såsom korvbitar. Koncentrationen och tempot var därför därefter varvid Husse nästan gick o småfrös medans Svarten undersökte varenda jävla grässtrå på jakt efter njam-njam.... Bra gick det i alla fall....

Vi har även fortstatt med leklydnad och då inomhus i polisgaraget. Det har gått riktigt bra och Svartens positioner börjar bli riktigt trevliga. Ju bättre Svarten uppför sig desto mer harmonisk blir Husse. Den gamle, Arek, har även han fått aktivitet i dag. Vi har underhållit klickerträningen vilket ju innebär lite korv i magen. För att kolla av om klickern sedan hade effekt så körde vi ett vapensök på polisstationen och då med fyra olika belöningsstationer. Geten var grym och hittade alla vapendelar. Därefter påbörjades klickerträningen för den nye....

Så vitt jag kan se så uppskattas momentet rejält och det har nog att göra med att den svarte gillar korv. Allt som allt en rätt lugn dag, men där Husse är nöjd med resultatet. Nu ska vi ut och motionera lite innan vi gör kväll och inväntar den härliga måndagen... Då jobbar vi natt och målet är att Svarten ska få åka fort och med blåljus. Baktanken, alias delmålet, är att Geten ska få visa hur kul man kan ha det som polishund. Förhoppningsvis lär sig den svarte lite av vad den erfarne har att erbjuda.... Innan nattpasset så ska vi självklart ut till dressyrplatsen för att leka och springa lite....

Måste säga att Svarten fungerar bra i vår fina flock. Han verkar älska barnen, har tillbörlig respekt för Arek samt njuter av den vardag som just nu erbjuds honom. Jag har förhoppningar om att det här ska gå bra vilket är ett fint betyg till den nye. Husse har nämligen grymt höga krav och förhoppningar....

Nu har vi även bokat en fjällsemester. Tror det är första gången Svarten är med på en sådan. Enligt ägaren till stugan så inbjuder terrängen till mycket spring och lek vilket ju torde passa detta ADHD barn....

Passa nu på att njuta av fotona...

Må gott!

Husse


HÄR ÄR HAN...


SVARTEN HAR PAUS...


AREK O HANS CHEF...


FÖRSTA PLATSLIGGNINGEN...


AREK É KÄR....


CRUSE KOLLAR IN SIN ARBETSPLATS...


AREK TVINGAS LIGGA....


CRUSE ÄR PÅ G....

Som en översittare, besserwisser,divig stil med uppåtnäsa och fnysningar har han betett sig i samband med utspisning av mat. Husse har sett det dåliga matintaget som ett dåligt tecken och har haft svårt att slappna av. Den nye har bara provsmakat Areks goda mat, ej tittat åt sin gamla föda och därefter lämnat matpalatset för att lägga sig och fnysa.... Den nye rosade inte heller marknaden när han visade ett visst ointresse i samband med Husses entusiasm och engagemang på dressyrplatsen. Enda gången den svarte riktigt vaknat till liv var när han fick gå på älgjakt....

Prövade att släppa lite på dom hårda tyglar och krav som jag ställde på den allvarsamme och bitglade nykomlingen.Detta genom att vara extra rolig och då utan speciella krav. Intresset ökade, men det kändes som om den nye var djävligt trög.... Fick tipset via Era kommentarer om att prova frystorkad föda. Kände ett visst motstånd, men läste lite fakta om denna mat och fann att det kanske var värt att prova. Hade väl inga större förhoppningar när matvägraren skulle få pröva denna gourmé, men han överraskade mig rejält.... Redan när jag tog fram en av dom frysta korvarna och lät honom lukta, så visade han ett riktigt fint intresse för vad som fanns inbakat där. När maten sedan var förberedd och placerad i hans matskål - ja då dj-vlar small det bara till....

Den svarte kastade i sig maten och verkade även få i sig den plåt som matskålen var tillverkad av. Energin lät inte vänta på sig då vår nye vän helt tog över scenen hemma och blev en pajas... Nu skulle här kampas, hämta saker och juckas på allt och alla. Jucka stående, jucka liggande och jucka från sidan. Jucka på människor och jucka på föremål..... Kungen dominerade hela huset under kvällen och familjen, inklusive Husse, fick inte en lugn stund...

Måltid 2 och tre med samma resultat, men då dök nästa problem upp. Plötsligt stod en ledsen hund och tittade på sina torra Royal Caninisiar. Detta medans den svarta kastade i sig gourmen som fallit ned i hans matskål. Lovade Arek att även han ska få pröva denna festmåltid och då åt han i alla fall upp sin torra föda..... Att den svarte uppskattar sin mat råder det inga tvivel om. När han nu tömmer utgångsröret, där alla slaggprodukter smiter ut, så vänder han sig om - luktar på sin egen produktion - och försöker sedan äta upp den igen.... Kallas det recykling/återvinning?

Förra gången jag släppte unggeten fri så gick han ju på älgjakt. Har märkt att han har ett enormt viltintresse och har därför inte vågat släppa honom fri igen. I dag tog jag ändå chansen och herregud vad han for runt. Jag har ju sprungit med honom i löplina ett par gånger och tack gode Gud att han inte löpte ut i denna fart då.... Den svarte var ta mig f-n helt tokig i sin iver att springa av sig energi. När han kom in på flygrakan i riktning mot bilen så måste han har varit uppe i 70 km i timmen. Eftersom vägbanan, lindrigt sagt, var att anses som glashal så gick ju inbromsningen si so där.... Hade stoppet filmatiserats så hade det varit en uppföljare till "Bambi på hal is".

Min nye vän har ju även tränats lite under sista dagarna. Plötsligt har han vaknat till liv och blivit en roligare kamrat att träna med. Han verkar förstå Husses order om hur grunderna i lydnaden ska gå till. Vi går sakta och noggrant fram och just nu kan Cruse följande moment:

Sitt! (Kunde han även innan)
Ligg (Kunde han även innan)
Hit! (Okänt om han kunde det för han har i alla fall inte lyssnat när jag sagt det)
Fot! (Verkade vara Hebreiska i Cruses öron när jag sa "fot" första gångerna. Nu har vi kontroll under två steg)

Längtar redan tills i morgon då vi ska ut och köra ett par pass igen.... Jag blir dock mer och mer övertygad om att detta kan vara arvtagaren.... JIPPIE!!!!

Må nu gott!
Och jag lovar! I morgon ska kameran med ut....

Husse

HUSSE FÅR SLITA...

Joggingtur med fotbollslaget och självklart får Svarten och Arek hänga med. Svarten fick gå med sambon och då en enkel promenad i samspråk med övriga fotbollsmorsor. Lilla sambon fick dock ingen skön "walk in the park" eftersom Svarten har en egen vilja. Viljan denna gång bestod i att hälsa på den lilla minigreyhounden som vandrade 30 meter bakom. Det sista jag såg innan vi drog i väg på löprundan var hur lilla sambon kämpade med Flexikopplet för att hålla Svarten inom tukt och förmaning. Det gick väl sådar. Trots tvåhandsfattning, högröd ansiktsfärg och så nära könsord man kan komma, så drogs hon med nefdör den hala backen och i riktning mot den andra fyrbentingen. Efter samarbete mellan damerna så kom man i alla fall i väg på promenaden.... När jag nästa gång träffade på dom i spåret så var det fortfarande bogsering av mattis som gällde.....

När löpning o promenad var slut så tog jag över vårdnaden om Svarten. Planen var att springa hem med honom och då med flexlina, sele och hela baletten. Enligt förra ägarens så låg Svarten på bra under löpning så jag kände att jag nog f-n skulle få draghjälp hem i alla fall. Svarten var lite avigt inställd till arrangemanget. Svarten verkade undra:

1 Varför ska vi springa?
2 Varför har jag lina och sele?
3 Varför ska jag dra Husse?

Vi sprang därför till en början intill varandra med undantag för när han observerade något spännande i fronten. Då fick man sträcka ut lite extra på benlängden. När vi kom ut på en lång raksträcka så slackade linan ånyo och då bestämde jag mig för att tävla med han som har fyra ben. Svarten uppskattade en god kamp och drog iväg i god fart. Nu jä-lar sträckte kopplet ut och jag fick slita för att hänga med. När Husses lungor började göra ont så bad jag Svarten att bromsa in lite. Det gjorde han och så småjoggade vi lite i stället. Schack o matt och vinst till Svarten blev det när saltbilen drog förbi. Svarten blev positivt överraskad av dom fina, blinkande varningslamporna som drog förbi i 50 knyck. Jaktinstinkten vaknade på unghyenan och han drog iväg för att infånga Vägverkets nya lastbil.

Nej Svarten! Nej! Stanna! Inget av orden verkade befäst i hans trånga skalle så det var bara att löpa med på bästa sätt. Ljumskarna skrek av smärta i går och idag vill jag ej ens beskriva känslan. Gissar att det är samma känsla som att gå ned i spagat när man är stelopererad.....

I dag har vi varit hela dan på träningsanläggningen. Det handlar ju inte bara om att försöka få kontakt med den nya unghunden. Näe! Det sitter ju en 9 åring unghund i buren intill som kräver ÄNNU mer än Svarten. Arek är eld och lågor över minsta lilla moment han får göra.... Svarten däremot verkar vara född till en elak snuthund och jag är rätt säker på att han kommer att slita kött av både kreti o pleti under sin karriär. Dock är han ju en så dj-vla tjockskalle att dressera vilket gör att Husse får slita ont.....

In och lek med Svarten. Gör det kul (sammanfattas med illaluktande svett). Efter leklydnad ut till bilen under puss och kramkalas. Därefter hans tur, han som låter som om han svalt en visselpipa, att leka o ha kul..... Under sista promenaden vid 15.00 tiden så kände jag att energin var sluuuuuuut. In i bilen, hem o vila och sedan på´t igen i morgon.....

Är nöjd med Svarten, men han är en helt annan hund än Arek. Måste förstå detta och ta till mig dom bra egenskaper som Svarten har. Vore kul om även Svarten tog ett snack med sig själv och då kom fram till vem som är hans nye boss.....

Må nu gott!

Husse


MAGSÅR...

Det blir 15 kronor tack! Servitrisen meddelar den otroligt gamla damen vad bullen för avhämtning kom att kosta. Bullen låg fint nedförpackad i den reklamförsedda påsen och den otroligt gamla damen var så liten att hon knappt syntes framför disken. Blev fascinerad över hur gammal och liten hon var och kunde likt ett nyfiket barn ej sluta stirra. Den gamla damen lade upp en krona på glasdisken, men servitrisen lät meddela att det var 15 kronor som bullen kostade. En krona till dök upp och nu såg servitrisen lite ansträngd ut. Böjde sig ännu längre ut över glasdisken och tittade ned mot den gamla damen på andra sidan. Nu med tydliga läpprörelser där hon ånyo uttalade vad bullen kostade. Nu fick tanten upp en krona till och tyckte totalt att bullen då var värd 3 kronor. Efter ett antal rörelser där hon håvade upp enkronor så var då bakelsen hennes... Stod småskrattandes intill, men kom då på att man själv troligen kommer stå där en dag. Ståendes med högt uppskruvad hörapparat, pacemaker på max antal slag per minut och då ivrig på att få en krona rabatt.... Låt mig aldrig bli så gammal....

Troligen är det ingen risk att man når upp till en sådan aktningsvärd ålder. Så känns det i alla fall när man titt som tätt stupar i backen under dom mörka timmarnas skogsspår på jakt efter tjuvar och banditer. Just nu, som ni säkert vet, så är det ömsom blidväder och någon timme efter så har det blivit glansis.... Har ju provat ett par spår med min nyfunne vän Svarten. Han är ju inte körd i spår, men har näsan med sig av naturen. Spåren går därför galant, men eftersom jag inte velat lägga in några signaler än så har jag spårat med Flexikopplet.

Ingen bra idé i mörker och skogsterräng kan jag säga. Speciellt inte då Svarten helt skiter i sin nya Husse och bara ångar på i sitt spår. Stanna! Vänta! Shit oxå! Detta är ord han ej verkar förstå varvid jag absolut inte kan släppa Flexit för att ta en genväg. Vet inte hur många gånger jag fått teleskoparmar då han dragit omkull mig/alternativt snubblat i mörkret.... Häromdagen förnedrade han mig rejält utanför affären oxå. Upptäckte några glada barn som han ämnade hälsa på. Drog i väg i Flexit varvid vänster arm på Husse flexade ut till ca 2.5 meters längd innan övriga kroppen vreds med av kraften. Då kroppen äntligen funnit balans så överraskade gammelgeten mig genom att plötsligt stå mitt framför knäna.... Efter ett magplask ned i asfalten så kände jag hur jag buksimmade trots att jag ej gjorde några simtag. Svarten drog mig i riktning mot barnen vilket i sig kändes rätt så förnedrande. Som på en plussmeny så blev förnedringen total när stoppet blev ett per meter fram och då med näsan mot lilla sambons vad. Där tog resan slut....

Som sagt! Det händer saker i Svartens värld. Han är helt annorlunda mot min gode Arek. Arek är godmodig, lekfull, matglad och otroligt arbetsvillig. Svarten är som en träbock i jämförelse. Mycket trögare, inte lika lekfull och framförallt med en vilja som ej överrensstämmer med Husses.... Ändå har han så mycket i sig att jag hoppas att allt ska lösa sig.... Det största problemet är att han äter som en fluga. Min svarte vän är inte matglad och Husse har stora bekymmer med att få i honom så mycket som är lämpligt för en kille i den åldern.....

I övrigt så har vi miljötränat en hel del, lekt ännu mer samt spårat på dom platser där det inte är snö. Svarten verkar ha ett otroligt spårintresse, men tyvärr oxå i kombination med viltintresse. I går fick han nog för första gången stifta bekantskap med en häst. Den var spännande, men Svarten skötte sig faktiskt ganska bra.... På eftermiddagen cyklade vi runt i polisgaraget och då måste jag säga att Svarten såg lite konfunderad ut....

Vet att en del undrar varifrån han härstammar. För er som har intresset så heter Svartens pappa Quare Bosco. Bosco är polishund i Skåne.

I kväll ska vi idrotta lite. Har inte bestämt än om den nye ska få springa med Husse eller promenera med mattis. Jag vet i alla fall vad Arek vill. Han vill springa ensam med Husse....

Må nu gott!

Husse

VARNING FÖR ÄLGJAKT...

Slutet av april. Året år 2008 och den stackars nyutaxaminerade hundföraren ropar förgäves in mot skogen. Anledningen till dom förtvivlade ropen ut mot stora skogen var att hans fina tjänstehund gett sig av ut på jakt. Okänt i skrivandets stund om det handlade om vildsvin eller jakt på annat gott. När den färska hundföraren anträffades ståendes på den långa rakan så syntes även två tårfyllda själar i form av kvinnor. Intill dem fanns långa bromsspår och en bil halvt nedkörd i diket. Shit! Hundförarns hundjävel har blivit påkörd!!! Det var dom tankarna som slog en när vi bromsade in för att i första hand håna den nye för hans slarv med sin hund... Nu föll allt och humor verkade inte vara rätt taktik...

Tur i oturen var att där inte var någon påkörd hund utan endast en harpalt som fått sätta livet till på grund av sina oförutsedda hopp. När hunden sedan kom åter och samtliga samlades för lite kvällssamkväm så var temat så klart att reta, håna och besservissa den slarviga hundföraren för att han, trots dåligt ledarskap, tappat bort sin hund.....

Mitten av januari 2009. Mästaren, alias Husse, rastar gammelgeten och sin nya adept Svarten. Svarten får springa lös eftersom Husse tycker sig ha sådan pli efter hela fyra dagars ägande. Svarten är nyfiken, löpvillig, men ändå följsam på vad Husse gör. Svarten frikopplar plötsligt hjärnan och drar ut mot en höjd. Husse ropar tillbaka den nye medlemmen, men ack, här finns ingens respons i vad Husses ord betyder.... Då den svarte är uppe på höjden, fortfarande helt ignorerandes sin allt mer högröda och skrikandes Husse, så finner den svarte plötsligt vad han sökt.... Överraskningen blir nog något stor för den svarte då det visar sig att han spårat upp en stor älg.

Älgen gör ett utfall mot den svarte och gör en karatespark mot huvudet. Den svarte kopplar in flyktreflexen och drar mot Husse igen. Kände att jag ånyo hade kontroll, men tji fick han som nyss skrikit som en förtvivlad. Jaktreflexen slog ånyo in och så drog dom två nyfunna vännerna i väg till skogs......

Busvisslingar, arga rop, glada rop, hjärtskärande rop samt till slut uppgivna rop. Inget hjälpte och jag kände att det nog var sista gången jag sett den svarte. Förbannade min orutin och egotrippade stil när jag vandrade i den riktning parhästarna försvunnit. Efter 5 minuters våndan så dök den svarte ånyo upp. Nu något mer trött och med fradga runt munnen. Ville döda honom, men förstod efter alla visa människors tips, att hundjäveln då aldrig fattat varför han skulle dö just nu.... Kopplade upp min älgintresserade vän och vandrade ändock glatt mot bilen. Glad över att han var tillbaka så att jag får chansen att reparera mina misstag....

Resten av förmiddagen gick åt till att träna enkel lydnad samt välbehövliga kontaktövningar. I like my black dog a lot!

Må gott!

HuSsE

LIKA SOM BÄR....

Ännu en underbar dag som hundförare! Har nu haft den svarte i 3 dagar och jag måste säga att jag nog kan sammanfatta antalet sömntimmar med samma antal.... Den svarte höll hov första dagen så jag inte trodde mina ögon och öron. Dag nummer två hade han landat från yttre rymden och var väl mer att anses som unghund. Dock verkar inte vokabuläret "sova" vara något som han fått inpräntat i sin lilla puck till hjärna. Dag tre var vi tvunga att göra något åt saken varvid vi transformade oss till hemmabyggare á la Martin Timell. Målet med snickeriet var att bygga en hundbur åt vår nye vän. Eftersom han och Arek gillar att brottas med tänderna så kan dom ju inte gosa ihop under nattens timmar. Dom får därför dela hundrum, men den svarte har fått egen box och egen ingång. Måste säga att bygget blev grymt bra så vi bäddade upp och låste in den svarte när det var dags att sova natt....

Efter 30 sekunder möblerade han om. Därefter kom han till ro och det kändes som en befrielse. Påsarna under Husses ögon talade sitt tydliga språk. Husse måste få sova.... Om inte Husse får äta och sova så blir Husse oharmonisk och om möjligt ännu värre att umgås med. Kl 01.00 meddelade den svarte att han hade tråkigt. Pip, gnäll o allmänt missnöje. Så höll han på ungefär var annan timme varvid Husses skönhetssömn mer kom att likna vampyrens levnadssätt. Det vill säga: Vaken hela natten!

I dag har vi haft träningsdag på jobbet och då följdaktligen den svartes första dag på arbetet. Han har fått leka lite i polisgaraget, äta sin frukost i polisburen och därefter fått besöka dressyrplatsen. Den svarte har fått spåra och gjorde det med bravur. Jag måste säga att spåret är det som jag är mest nöjd med för här verkar utvecklingspotentialen vara stor. Den svarte har även fått träna lite leklydnad samt kampa. Han har även visat att han har visst allvar i sig då han hotade upp en av huvudinströktörerna....
Allt som allt en skön dag med mycket spring, leklydnad, koncentrationsövningar och ett spår. Jag är mycket nöjd med den svartes första dag på jobbet och i morgon kommer mer....

Arek då? Jo även han har fått leva ut. Morgonotimmarna gick åt till promenad och personsök i stora skogen. Arek gjorde söket bra och hoppade runt bland bergen som värsta bergsgeten. När han väl var klar så var han inte lika "happy" över att hoppa in i bilen igen.... Min ludne vän har därefter fått köra vissa provmoment i lydnad samt kört lite egen lydnadsträning och lek i dressyrhallen.

Nu på kvällen så har vi haft motion på schemat och det uppskattades av både den svarte och den ludne. Mest av allt tror jag Geten njöt eftersom han fick springa med Husse medans mattis tog promenad med den svarte. Som avslutning på löpträningen med fotbollslaget så har vi alltid ruscher i uppförsbacke. Tuff träning och Arek var med. Eftersom det är ett tävlingsmoment så gäller det ju att slå ungjävlarna och komma först till målet. Min medhjälpare, Arek, bidrog på bästa sätt för att Husse skulle vinna....

Bland annat så låg Husse tvåa i löpningen varvid han skrek av besvikelse när han förstod att loppet var kört. Arek tog skriken på allvar och gick till angrepp mot motståndarens högra armbåge. Precis när han hoppade upp för att bita sig fast så ropade jag "NEJ" och han nöjde sig då med att klappra ihop tänderna intill... PUHH!!! Nästa löpning så kaxade Husse upp sig igen! Meddelade övriga att om någon utav dom slog mig i sista löpet så skulle jag göra en extravända. Fick så klart en usel start i halkan, men arbetade mig upp till andra plats. Såg att en av ungjävlarna skulle vara omöjlig att slå varvid jag gav upp och började gå.... Då klev min ludne vän ånyo in i handlingen....

Arek bjöd grabben på ett bensvep så att den späde gossen for i marken med ett brak. Plötsligt var Husse först och så även i mål. Tack Arek!

Min son, som för övrigt var med och sprang, kom plötsligt med följande utlåtande på vägen hem. Från ingenstans började han mässa om följande:

Pappa! Du och Arek är lika varandra. Båda är gamla, osociala, lika griniga och stela. Ni kan båda äta hur mycket som helst och ni är beredda att göra allt för att vinna....

Vad ska man säga! Vilken analys! Grabben har ju för f-n helt rätt.....

Har försökt ta lite bilder idag, men kameran lever ett eget liv. Den svarte såg ut som en inoljad låtsashund när man tittade på hur fotot blev. Det andra fotot blev inte heller bra. Då låg den svarte i en mörk soffa. Det enda man såg på kortet var ett par lysande ögon....

Må gott!

Husse

SVARTEN É VILD...

Vett o etikett är inte Areks melodi. Den ludne visar ingen hänsyn utan gör mest det som faller honom in för stunden. Det visade han med all önskvärd tydlighet när vi jobbade sist. Ett par poliser hade upptäckt en misstänkt bil som försökte ta sig undan en kontroll. Man misstänkte narkotikabrott och kallade till slut på Team Husse/Arek för en liten undersökning av ett skogsparti samt en bil. Ingen av intresse anträffades där, men teamet ville avsluta på ett fint sätt så vi erbjöd oss att söka av den sträcka som man sett föraren köra sin bil. Kanske, kanske så hade man kastat ut lite förbjudet godis under den tid man försökte smita i från farbror blå....

Arek var intresserad och verkade leta längs med vägsträckan. Här fanns även en industrilokal med ett större antal förråd. När vi var i jämnhöjd med dessa så vaknade schakalen till liv. Svansen åkte rakt upp och intensiteten i hans halta rörelseschema ökade rejält. Så här brukar han uppföra sig när han fått in mänsklig vittring i lilla nosen. Alternativt när han hittar en ölburk eller en handske.... Eftersom området var att anses som öde i övrigt så lät jag honom smita iväg på sitt lilla upptåg. Gissade att han snart skulle komma tillbaka med sitt fynd. När han inte gjorde det så fann Husse behovet av att kolla av vad den lilla upptågsmakaren nu hittat på. Det blev då ett rejält liv från ett av förråden och då jag tittade in där så stod Arek och trampade runt och slet i en sovsäck. I sovsäcken, som var lindad som en fjärilskokong, låg en sovande man. Arek trampade över honom som en uppretad struts, men mannen fortsatte låtsassova. Förstår honom eftersom han säkerligen tjuvkikat och sett att en varg tagit sig in i hans fina boningshus....  När jag trodde jag fått kontroll över den ludne så ändrade han taktik. Någonting skulle han ha med sig som minne från uteliggaren och då blev det hans klädespåse...

Stackars uteliggare! Han hade valt en hyfsad stuga i ett helt öde område. Föga kunde han väl ana att uppvaknandet skulle ske på detta vis.... Tack Arek! Tack för att du inte talade om att du hittat en människa utan i stället försökte sköta väckningen och kontrollen själv....

I övrigt så har Geten fångat en inbrottsjuv på bar gärning. Mannen hade roat sig med att göra källarinbrott, men blev då infångad av den tandlöse. När tjyven säkrats upp så var vi ju tvungna att kolla av resten av huset så att ingen annan tjyv fanns där. Areks entusiasm var stor. I alla fall dom första 8 våningarna.... När vi gick på nästa trapphus med 8 våningar och hade bearbetat alla trappor så var Geten lite mer uppgiven. När vi gick på etapp tre så försökte Arek på alla sätt att vi skulle stanna till och gå in i en lägenhet i stället..... Efter samtliga trappor så var Getens tunga mycket låååååång.....

Min gode vän fick även vara med och fånga en person med allt för stor sexualdrift. Geten fick endast vara med och agera livvakt åt Husse och det gjorde han bra. Genom arga skall så verkade gärningsmannens flyktintresse ha svalnat rejält. Till fängelset det blev....

Hur går det för vår nya pärla då? Här har vi fått för våra synder. Den svarte höll väl igång i går. Från det vi hämtade honom tills det vi gick och lade oss. Rekordet för hur länge han låg still på golvet var 3 minuter och 54 sekunder. Snittet för vilan var mer kring 30 sekunder åt gången. Han hämtade ved, slaktade filtar, juckade med allt och alla och var allmänt ett "pain in the as".

Under natten så har han faktiskt hållt sig hyfsat lugn, med förbehållen att han väckt mig typ 10000 gånger.... Under dagen i dag så har vi aktiverat den svarte rejält. Lite promenader, lite lek, första fotbollsmatchen, lite löpning samt lite lätt allmänlydnad. Han är helt underbar och bjuder verkligen till när vi lattjar.... I like him a lot....

Ska ta några bilder (om jag lyckas få honom still så länge), så ska ni få se hur vacker han är.... Han och Arek går hyfsat i hop. Dom har väl rykt i hop ett par gånger, men inte så farligt att blodet sprutat...

Må nu gott!

Husse


NYA HJÄLTEN HAR ANLÄNT....

I hundvärlden är det snabba bud måste jag säga. För en dag sedan så var det inbokat att Husse skulle hämta en prövohund som verkade lovande. Under eftermiddagen i går så ändrades förutsättningarna och då med ett krav om blixtsnabbt beslut. Anledningen? Jo nu hade det dykt upp ännu en hund och så grymt lovande att man önskade att Husse skulle ha vårdnaden om den i stället.

Hunden ägdes av Försvarsmakten, var 16 månader gammal och hade återlämnats av två stycken fodervärdar. Anledningen till detta var att man helt enkelt inte klarade av monstret. Enligt förtestet så hade hunden mycket motorer, stor dådkraft, mycket kamplust, stort bytesintresse och var social och gladlynt. Dock hade han svarat upp mot sina tidigare ägare och man önskade en hundförare med erfarenhet och fast hand.... Detta skulle tydligen vara jag???? Fick 5 minuter på mig att lämna besked för annars skulle hunden hamna hos polisen i Norge.

Efter 32 sekunder tog jag beslutet att pröva hunden och i dag var det dags att hämta hem honom. Hunden stod hos Försvarsmaktens hundenhet och där rådde militärisk disciplin. Superfina lokaler, kanonbra personal och allt med superkoll och perfekt uppstyrt. Nästan så jag stod i givakt när jag blev tilltalad....

Yrvädret jag blivit förare till visade sig vara svart. Han verkade till en början normal och riktigt härlig. Första promenaden tillsammans med gammelgeten gick hyfsat bra. Arek ignorerade den nyfikne tills den nye bestämde sig för att penetrera Areks anal med sin stora nos.... Efter indelning av rangordningen i kullen så for vi hemåt... Då började han visa sina kunskaper....

Mr ADHD var heeeeelt gaaaalen! Inte stilla en sekund. Svarten vände upp och ned på hela huset, kampade med kuddar, juckade med filtar och ungar. Han varierade detta med att slakta barnens benskydd. Gosedjuret Mr Kanin har numera inga öron, sambons tofflor är historia och all ved till kaminen är undanstuvad. För att få någorlunda lugn och ro så tog vi vår tillflykt till pizzerian för att åtmindstonde få äta i lugn och ro. I bilen är han lugn som ett lamm, men väl ute så förändras allt.....

Det sista han gjorde innan kvällsrundan var att torrjucka med en filt och därefter en stol......

Jag kan redan säga nu att jag fått något att bita i. Längtar redan tills i morgon då han och jag ska ut och leka.... Arek däremot är inte riktigt lika imponerad.....

Må gott!

Husse

TEAM AREK O HUSSE HAR DET SÅ BRA...

Min tandlöse och halte vapendragare Arek är mitt livslexir. Die Alte German Shepard är ju så sjukt arbetsvillig att Husse nästan blir tårögd av glädje. Vi lever helt enkelt ett alldeles underbart liv och jag har svårt att tro att man kan ha det så mycket bättre än vi och då även få betalt.... Träningsdag i går och när vi kom hem och teamet fått lite mat, ja då är det vidare till nästa evenemang som den ludne älskar. Att umgås med Husses fotbollslag! Kvällsuppdraget för Geten var att hålla ordning och valla runt fotbollslaget under deras löprunda. Ca 4 km löpning och då med en yvig svansviftare som hela tiden är i vägen.

Hem och lite vila framför braskaminen innan det var dags att sova natt. Upp tidigt för ännu en träningsdag i Statlig tjänst. Team Arek/Husse dominerade personsöket (nåja!) och utstrålar en sån glädje och entusiasm i sitt utförande. Hade momenten betygsatts så hade vi fått kraftiga neddrag för glädjevrålen pensionären utstötte innan han fick springa ut för att söka. Är man så gammal så har han väl rätt att få njuta och föra lite oljud va?

Direkt vidare till ett härligt skogsspår och den yvige löste alla klurigheter på ett utmärkt sätt. Därefter en härlig promenad innehållande nödvändiga behov, lek med pinne samt tillhörande kamplekar. Husse tyckte att det nu var läge för lunch, men si det tyckte inte den ludne.... Nu hade han ju i snabb takt fått söka, spåra och leka med pinnar. Ändå så stod han med sitt tandlösa grin ut genom evakueringsluckan in till bilens kupé. Med bedjande ögon och ljud som om han svalt en visselpipa vädjade han till Husse om att få göra fler saker.....

Det blev lunch trots Areks protester, men direkt efter det så drog vi för att göra saksök. Temat i saksöket var att söka av en längre sträcka och då om möjligt anträffa dom gömda föremålen. Det gick kanonbra och allt var liksom på topp. Bestämde mig för att spåra efter vanliga vandrare. Stalkersuppdragen är inte prio ett i Areks liv och han har grymt svårt att fatta att vi ska spåra dessa vittringslösa människor. Det slutade precis som vanligt! Team Arek/Husse i oharmoni vilket resulterade i en längre tystnad i bilen.....

Mitt i allt dök ett uppdrag upp. En anmälare hade sett hur en person verkade göra inbrott i en lokal. Han beskrev platsen och teamets uppdrag blev att finna tjyven, helst få spåra lite och därefter överlämna allt skrivande till mer yrkesskickliga poliser. Det tog ett j-vla tag innan vi ens hittade ut i den djungel som anmälaren beskrivit. När vi väl hittat dit så fanns inget brott, men väl två yrkeskriminella individer som slagit läger i sin ensamhet. När Husse knackade på husvagnen så var det tydligt att dessa två individer på något sätt idkade kärlek. Kärlekeksakten kom på sned när en späd hundförare tröck sin uppåtnäsa mot fönstret. Individerna var ej så pass snygga att Husse önskade flukta vidare utan efter ett par hulkningar så bad jag dom stiga ut i stället....

Den kvinnliga delen av ekipaget var väldigt orolig att hon skulle vara efterlyst. Hon var inte villig att medverka i en transport till fängelset och då jag erbjöd henne ett försprång i skogen på 5 minuter så blev hon lyrisk. Hon visste inte att jag hade med mig min trogne vapendragare. Jag ropade mot bilen och Arek svarade genom att kasta sig skällandes mot burdörren. Kvinnan tappade all färg i ansiktet och snyftade att hon ej längre ville fly.....

Nu visade det sig att hon ej var efterlyst så det löste sig ju bra ändå....

Som avslutning på passet så fick den ludne vila lite medans Husse byggde muskler i gymet. Otjänligt försök, men skam den som ger sig. Nu under kvällen så var det ånyo löpning i terräng. Arek vaknade till liv och hade fullt upp med att valla runt alla barnen längs med löparspåret. Sprang vi 3 km så sprang väl den fyrbente det dubbla....

I morgon är det hockey igen. Detta två gånger! Jippie! Medans Husse spelar så får Arek sig en långpromenad med mattis. Sen ska vi jobba natt. Hoppas, hoppas att det blir mycket att göra....

Må gott!

Husse


SNABBA BUD...

Dags att bada Arek, klippa klor och smörja tramdynorna. Helgen spikad enligt agendan, men i familjen zoo så är flexibilitet ett adelsord och kasten kan därför lätt bli snabba. När vi klev ut för att påbörja färden mot pysselplatsen så stod DEN där och bara hånade oss. Bilen!!! Skitig, rostig och bara så dj-vla tråkig att se på.... Omfallet var enkelt. I stället för vård av schakalen så började jakten på ny bil. Den ena finare än den andra anträffades och barnen med som ivriga påhejare. Köp den! Köp den! Spelade ingen roll vilken farkost man tittade på så var dom två minisupportrarna klart positiva till bilbyte. Till slut stod valen mellan en Volvo Cross Country alternativt en Mitsubishi Colt. För er som kan era bilar så förstår ni att olikeheterna mellan dessa två  modeller är enorma och det var just det som var det obehagliga i vår hysteri att köpa bil. Vi hade ju för f-n ingen vettig plan.... Som tur var kom vi till sans och det blev som det så ofta blivit på sista tiden. - Vi behöll den rostiga Volvon!!! Ej till barnens glädje, men eftersom vi förklarade att vi nu kunde åka till fjällen och troligen även på solsemester så var dom två falska barnen på vår sida igen....

Under helgen har en god vän även tipsat oss om en kennel med grandiosa Schäfrar av bra kaliber. Han hade hjälpt mig att välja ut just en av modellerna och detta med grundval på dom egenskaper han vet jag vill ha. Kontaktade Kenneln för att om möjlligt smöra in mig och se om Husse möjligtvis var värdig att ta över en sådan uppskriven hund. Ingen lycka i samtalen med kennelägarna förräns i dag. Då ringde han upp och precis som vanligt i min beiga värld så var hunden tingad av Finska polisen. Han passerade just nu förbi Husses träningsanläggning så vi kunde ändå ses och så kunde jag få träffa den utvalde.... Hunden, Gant, visade sig vara 8 månader och PRECIS så som jag ville ha... Underbar kamp, pigg och alert och outröttlig....

Bannade min olycka att jag inte fått tag på kenneln innan helgen för då hade Gant varit min.... Gick och surade ett längre tag, typ 2 minuter, för då mötte jag vår huvudinstruktör. Då visade det sig att han hade en unghund som ägaren hade svårt att klara av. Husse ringde upp ägaren och hon fick beskriva fyrbentingens egenskaper.

Husse blev lyrisk! Hunden var 21 månader gammal och hade alla dom egenskaper som jag söker. Stora motorer, bra kamp, mycket bra spårhund samt bytesintresserad. Jag nästan grät i telefonen och förklarade detta för ägaren med att jag precis hackat lök. Tårarna och snyftningarna hade inget att göra med att Husse var känslosam. Vi hundförare är som maskiner. Hårda och smått psykopatiska så hon skulle inte inbilla sig att Husse blev blöt i ögat av tacksamhet....

Nåja! Vet inte om hon gick på det, men vi kom överrens om att hunden skall mentaltestas i Stora Staden och om allt går vägen så är han min.....

Geten då! Han har fått en dos träning han oxå. Trots att Husse agerat falskspel och letat ny hund. Arek har fått köra ett skogs/grusspår, vindmarkering och lite leklydnad. Den ludne var i toppform och rekordet slog han nog ändå i dressyrhallen. Arek hade vunnit sin fina brandslang som belöning för gott arbete. Han sprang och visade denna för alla då en alldeles underbar liten tik kom in. Bonusen med tiken var att hon löpte.... Tyckte Geten var värd att få umgås med den fina löpande tiken varvid dom fick hälsa....

Tiken visade tydligt att hon var förtjust. Arek luktade lite, viftade på svansen, men vägrade släppa sin brandslang. I stället för att sexuellt våldföra sig på den vackra tiken så drog han iväg med sin belöning mellan tänderna. Arek kände nog en viss oro att han skulle bli av med brandslangen om han valde kärleksinriktningen. Bättre då att inte riskera en sådan kännbar förlust.... Han är för skön....

Må gott!

Husse

ALLT ÄR INTE SOM MAN TROR...

Flykt längs långsidan, hjälpmedlet hakas upp under bröstkorgen och trycks åt. Luften börjar sippra ur, men musklerna stålsätter sig för ytterligare en ansträngning att fortsätta kampen. Trycket ökar och kroppen trycks närmare den hårda väggen, men viljan och kraften gör att han kommer förbi och då fortfarande med kontroll över den mjölksyretunga kroppen. Dom hårda orden sliter i hjärtat, men tron om att orden ej kommer att omsättas till handling gör att kampen fortsätter. "Kommer du förbi så slår jag av dig fingrarna". Kroppsvikning åt vänster och sedan ett ryck åt höger - på ett ögonblick förbi fienden, men då kommer det utlovade rappet.

Ahhh! Klubban träffar rakt över tummen och smärtan låter inte vänta på sig. Ett par höfttacklingar och punggrepp senare så är dagens match i Ultimate bandy avklarad. 6 stycken svettiga deltagare lämnar "hästboxen" efter ännu ett pass i den gladiatorinfluerade sporten polis-innebandy. Stämningen är härlig eftersom skadorna begränsades till ömma revben, blåslagna smalben och lite rosafärgade fingrar.

Efter 1.5 timmes innebandy i "våldsburen" så har Husse och övriga deltagare fått ut lite av sin aggression. Det kan vanligt folk tacka oss för eftersom vi då kan hantera alla påhopp ute på gatan på ett mycket mer verbalt sätt. En luden kille var dock mycket besviken över att ha blivit övergiven i 2 timmar. Den stackars fyrbentingen, som även har titeln polishund, visade tydligt vad han tyckte om att ha legat i bilen medans Husse haft roligt. Arek tycker det är okay att Husse har roligt, men då vill den ludne vara med....

Nästan direkt fick vi dra på äventyr eftersom ett par banditer tjyvlånat en butiksinnehavares pengar. Rånaren hade sedan löpt en bit för att sedan fuska och hoppa in i en bil. Getens uppdrag blev att leta rånarens tillbehör längs en gångväg. Resutat: 2 bajspåsar och en Red Bull burk. Alltid hittar han något.....

Efter det tvingade dom den stackars hundföraren att skriva ett protokoll över åtgärderna och när datorn slutat att bråka med Husse så fick vi åka på ett två timmar gammalt inbrott. Geten var sugen så jag lät honom prova att spåra lite i alla fall. Nu var det ju lite snö här och där så vi hankade oss fram i bostadsområdet. Det visade sig att tjuvarna varit mycket aktiva och team Arek/Husse kunde följa spåren runt flera hus och tyvärr även då upptäcka flera inbrott. Till slut var vi framme där banditerna haft sin bil och så var det roliga slut.....

Efter att ha trackaserat ett antal vanliga människor som trott sig vara formel ett förare så hade vi med oss ett par rapporter som skulle göra cheferna tacksamma. Rapporter innebär statistik och statistik är själva grunden för att överleva som enhet. Under vår färd mot okända mål så upptäckte vi även en bil som buskörde på en parkering. Husse bedömde situationen som att det var dags för smyg och överraskningstaktik. När vi anlände till den stora parkeringen via gångvägarna så drog precis bilen iväg. Typiskt! Kvar stod dock ytterligare en bil och då med tre personer intill. Då dessa individer såg Husse så började man att springa från platsen. Jippie!!!

Eftersom jag saknade brottsmisstanke, men anade visst mått av dåligt samvete, så ville jag ju fånga dem. Dock ville jag inte förlora jobbet så jag hotade endast med att skicka Arek till att smaka kött. Ingen verkade ta notis om Husses önskan utan man fortsatte galoppera iväg som förvirrade harar. Såg ganska snabbt att jag lätt kommer att fånga minst en. Han rundade ett hörn ca 100 meter framför mig, men hans löpsteg förvarnade om att han var nära att ge upp.... Den lilla knubbsälen försvann runt hörnet och då jag kom dit så var han ej kvar. Dock smög nummer två nedanför bergskanten och då helt omedveten om att jag stod ovanför honom.

Husse smög ned bakom mannen, gick tyst tills jag var ca 1 meter bakom honom. Tilltalade honom med ordet "BU!!!". Mannen blev så d-vla rädd att han föll ihop som en våt fläck på marken. Det visade sig att han ej kunde svenska, vilket ju gav en förklaring till varför han ej stannade när jag hotade skicka Arek. Det grova brottet han och hans kumpaner gjort var att man rotat i ett företags sopcontainer och där samlat på sig kastat mat.... Shit! Fick ju värsta dåliga samvetet. Trodde det var tjuvar, men det var ju bara hungriga typer. Mannens problem var dock att han glömt att man måste ha pass och pengar för att befinna sig i Sverige. Så i stället för en biltjuv så blev det ett brott mot Utlänningslagen.

Så kan det gå! Arek var lite deppig över att han inte fick vara med. Tog ut honom för att ändå leta efter dom andra två. Arek var besatt och drog iväg i 100 km i timmen. Efter en halvtimmes spårande bland fastigheter och gångvägar så stod vi ändå som förlorare..... Den ludne verkade inte ledsen för det eftersom han på vägen tillbaka till bilen upptäckte ett helt hav av goda tikfläckar.... Bon Apetit!!!

Må gott!

Husse

VI ÄR STALKERS....

Två koppar tea, två sunda dubbelmackor och sedan ut för att dressera hund. Strålande sol, 5 grader kallt och min fina polisbil tillbaka från verkstaden. Arek het redan på morgonpromenaden så det fanns definitivt hopp om en bra dag... Marken täckt av ett lager snö och på morgonrundan så visade Arek vilket djur han varit i sitt tidigare liv. - Snösloken! Geten plogade snön framför sig med nosen och varje gång han tittade upp så såg det ut som han hade ett gristryne. En bajspaus och sedan vidare i sin jakt på att plöja snö....

På programmet stod personsök, lydnad, lite skyddsarbete samt spår i tätort.

Geten med kamrater fick börja med personsöket. Förs ut var åldringen Gösta. Redan när jag började som hundförare så uppgavs hans ålder till 10 år. När man frågar om hans ålder nu så uppges samma ålder som då. Alltså 10 år. Tempot var något lågt, men rutinen vägde ju lätt upp det genom att Gösta med säkerhet körde igenom banan. Som belöning stod Husse för att leka med en bit brandslang. Gösta uppskattade leken och kampade gott. När Husse vände bort sitt huvud för att tilltala sina kollegor så visade Gösta även prov på att han uppskattade människokött. Efter ett ombett, från brandslang till Husses kalla hand, så ändrades nojsandet till att bli en dödskamp. När Husse äntligen kommit loss från den blinda hunden så värkte handen något så förjääävligt..... Dels ett skönt bett, lite extra tryck när Husse kved och som la grande finale 5 grader kallt i luften. Shit va ont det gör att bli biten i en kall hand....

Arek fullföljde Husses plan i sitt sök och uppförde sig som vanligt som en valp efter att han fått sin belöning. Livet lekte och Arek for runt för att kampa med alla som erbjöd sig. Innan dess hade nog förmiddagens Kung kört sitt pass. Den gode Folke dominerade fältet helt och gjorde slag ute i skogen som gjorde dennes Husse tårögd. Folke är en riktig snuthund och har motorer och attityd som få. Me Like Him A lot!!! Det roliga är att Folke lyder sin Husse i allt förutom när det gäller att släppa sina saker. Där finns det lite att jobba på.. He! He! Allt kan inte vara gratis....

Sist ut var enhetens clown. Den gode Arrak är en unghund med otroliga motorer. Problemet är att hissen inte går ända upp så att säga.... Arrak är helt hänsynslös mot sig själv och sin Husse. Arrak brukar belöna sig själv med att bita sin Husse i arslet. Föreställ er ett par vassa K9 tänder som nyper sig fast i en saftig skinka. Man kan väl säga att det inte alltid är harmoni mellan Husse och hund....

Alla andra moment som kördes under dagen gick med bravur för Arek. Det som jag är mest nöjd med är ett spår efter en vanlig människa på väg från bussen till sin bostad. En ung kvinna, till en början ovetandes om att en hundförarstalker smyger bakom henne, för att se vilken väg hon går. När sedan ljuset går upp kan man se en oro och obekvämsamhet när polisbilen sakta, sakta åker efter. Här finns inga onda avsikter utan Husse vill endast se hur hon går.... När hon närmade sig sin port så kunde man tydligt se hur störd hon var över att stalkern fortfarande fanns där i bakrunden... Finns väl en risk att man blir anmäld för sådant och jag tror det skulle kunna vara lite svårt att förklara för en Tingsrätt att allt var för hundens skull....

Nu ligger Geten utslagen på golvet efter ännu en snöpromenad. I morgon kör vi kväll och förhoppningsvis med flera uppdrag i Rikets tjänst.

Må gott!

Husse

RING! RING!

Fullt i bilen, laddade plånböcker och alla förväntansfulla över besöket i det nya köpcentrumet. Mini Husses plan var att titta på mobil, Husses plan att köpa sönder en sportaffär och vad övriga i bilen suktade efter var något osäkert. Förväntansfulla ansikten som tittade ut genom dom skitiga fönstren på den allt mer fallfärdiga Volvon. Väl på plats så syntes det verkligen hur nytt centrumet var eftersom allt glänste både på utsidan och insidan. Mini Husse och Husse drog in genom entrén med plånböckerna i varsin hand. Nu j--vlar skulle här spenderas.....

But what the f-ck!!! Ett sprillans nytt köpcentrum i tre våningsplan, men inte en enda vettig butik. Hela centret bestod av inredningsprylar, kök, möbler eller porslin. Lilla sambon verkade inte missnöjd, men av mini Husses blick så förstod vi att detta besök skulle bli både tråkigt och långvarigt.... När vi äntligen nått upp till våning tre och dom sista butikerna - ja då var Husses och mini Husse kroppshållning lika ståtlig som Ringaren i Notre Dame.... Så djävla tråkiga affärer! Inte en enda sport eller teknikpryl så långt ögat räckte.

När vi gick in i sista inredningsbutiken så var våra smileband på läpparna inte i uppåtgående riktning utan helt tvärt om.... Då plötsligt vände vindarna.... I butiken hade man en större uppsättning av äggklockor. Äggklockar alternativt timers med ringsignal. Har man haft tråkigt så lång tid så krävs inte mycket för att man ska bli lite busig... Ett samarbete inleddes mellan de två uttråkade typerna och då genom att äggklockorna placerades ut på lämpliga ställen i butiken. Samtliga klockor, och dom var många, ställdes in på tre minuter.

En mycket nöjd lill Husse var chef över projektet och hans hantlangare, Husse, minst lika road. Efter att alla ringklockar var utplacerade och apterade för att ringa inom tre minuter så lämnade två till synes oskyldiga typer butiken. Om än något rosiga i ansiket och med smilegroparna uppåtpekande.... He! He! He!

Inte moget, troligen inte roligt för dom som jobbar där, men GRYM underhållningt för oss....

P.s Har fått tips om en unghund som skall vara vidrig. Får uppgifterna på hunden under kvällen och ska om möjligt titta på honom i morgon. Håll tummarna!!!!

Må gott!

Husse

SHIT VA KALLT!!!

Ser alltid fram emot den period när vi gör tre stycken helgnätter i rad. Tycker dessa pass är extra roliga eftersom tempot ofta är högre och det händer mer hyss där hund och hundföraren kan vara till nytta. Vädergudarna verkade dock ha följt polismyndighetens önskan om hjälp att bryta brottskurvan. Detta genom att skicka in ett hejdundrandes högtryck och då med kraftig kyla som följd....

15 grader kallt!!! Inte direkt så att man ville kasta sig ur bilen och spontanröra sig ute på stan. Näe! Herregud va kallt det var. Husses kropp domineras ju inte direkt av överskottsfett vilket gör att han skakar sig fram med hackande tänder så fort han beger sig ut.... Var lite nyfiken över hur min ludne vän skulle klara kylan. Kan ju tänka mig själv hur det är att försöka inhalera dofter genom att dra in så mycket syre som möjligt i 15 graders kyla... Min gode vän verkade helt oberörd av det iskalla vädret. Han spårade lika villigt som bra även i denna extrema kyla. Arek var precis lika het som vanligt och verkade vilja befinna sig så mycket som möjligt ute i verkligheten som det bara gick.

Problemet nu var att INGEN verkade vilja bli räddad i detta vinterrusk. Varken tjyvar eller andra hjälpsökande påkallade vår uppmärksamhet vilket ju gjorde att nätterna gick riktigt saaaktaaaa...... Trots detta så hade vi under fredagen i alla fall ett spår. Geten visade sig vara 100 procentig eftersom han drog iväg i en vansinnig fart på jakt efter den misstänkta tjuven. Ut på gångvägar, vägar, villagator och vanliga bostadsgator. Via baksidor, skogspartier och ut på små torg. Efter ett tag så lyckades vi spåra i fatt den berörde personen så spårningen gick ju kanon. Den utpekade nidingsmannen var välvilligt inställd till att hjälpa polisen. Han tog upp sin fina telefon och ämnade ringa tillbaka sin kompanjon för att rätta till det felaktiga påstående om att just han skulle vara en tjuv.

Arek, som ju även han var nöjd med sitt spår, verkade tycka att en belöning var på sin plats. Eftersom inte Husse överlämnade en sådan så har han ju för vana att fixa den själv. Denna gång valde Arek ut en NOKIA N 81 och då tillhörande banditen. Banditen stod för att ringa då han fick besök i sin famn av en modern form av vargen. Arek lyckades dock bara bita tag i kanten på telefonen så ingen större skada var skedd....

Lördagen började inge bra i alla fall. Under mina försök att kolla av Areks förmåga att arbeta i kyla så slog experimentet tillbaka på fel sätt. Husse blev sjuk!!! Ont i kroppen, feber och as-seg.... Inte bra inför ett nattpass. Kroppen lät meddela att man önskade stanna hemma och vila. Husse övermannade kroppens signaler och begav sig till jobbet ändå och då i syfte att idka hjältedåd. Shit va fel det var.... Började passet med att sitta fullt påklädd i uniform och då huttrandes i den uppvärmda bastun. Såg nog inte helt friskt ut om någon tittat förbi och sett mig där....

Ut i verkligheten och ta mej f-n lika dött och kallt igen. Ett enda hundjobb även denna natt och då efter två som sprungit från en krockad bil. Vi var långt efter och platsen var inte idealisk. Typ på motorvägen och smitarna hade sprungit mot en nattöppen bensinmack. Geten tog upp ett spår och vi kom fram till macken. Där analyserade väl Geten varenda jävla spår som fanns. Om jag inte skulle ha frusit ihjäl innan vi kom vidare så var jag tvungen att utvidga cirkeln lite. Geten hittade ånyo ett spår och nu drog vi iväg ut i natten. Efter ca 1 km spårande på gångvägar så lät man meddela att man hittat den ena mannen och att han var i en helt annan riktning än var Husse nu var.

Husse litade som vanligt inte på hunden utan slutade därför spårandet och då med insikten att Arek valt ut ett annat spår. Efter en stund åkte jag tillbaka till samma ställe där vi slutat spåra och fortsatte då med bil längs med vägen. Då stod han plötsligt där! Nummer två! Nu lite mer frusen, men ändock där.... Det visade sig att min gode vän tagit upp rätt spår och om jag fortsatt en stund till så hade vi ju kommit i fatt. Lärdom: Lita alltid på din hund!

Fick vika ned mig efter det och gå hem från jobbet. När jag, vek som en skadad fågelunge, lade mig i sängen så hackade tänderna lika mycket som på en hackspett som misshandlar ett finare träd. Kroppen skrek efter nåd och jag var så veeeek... Somnade vid 05.00 och sov sedan fram till 20.00 sånär som på ett par avbrott för lite vätska och mat. När jag sedan vaknade till liv så var kroppen ånyo redo för ett nattpass. Shit va pigg ja va när natten drog igång.

Det visade sig bli den kallaste natten på hela helgen och hundjobben lyste med sin frånvaro. Allt kan ju inte alltid vara glass o ballonger, men så här tråkigt får det bara inte vara i stora staden. Visst ja! Arek fick ju visa sig från sin fina sida oxå. Efter larm om ett grovt brott så skulle Arek få följa med upp i en lägenhet för att om möjligt gripa gärningsmannen. Transporten dit var ju allt annat än harmonisk eftersom Arek så att säga gick upp lite i varv när han mötte alla skrikande människor. Min ludne vän försökte tränga sig förbi allt och alla, ta sig en smakbit av den som dök upp och var allmänt jobbig.

Fick skarpt tala om vem som var chef och planen blev att jag, min ludne vän och en kollega till skulle åka hiss upp till platsen för dramat. När Arek och jag gått in i hissen så fanns det inte många cm kvar för kollegan som skulle med. Efter Areks uppvisning på vägen dit så verkade kollegans högsta önskan vara att få slippa åka hiss med den tandlöse. När jag väl lockat in honom och vi i stort sett stod i parningsställning, så såg han om möjligt ännu mer obekväm ut....

När vi kom upp till lägenheten så var den misstänkte mannen något motsträvig. Arek talade då om vilket beteende vi förväntade oss och plötsligt dansade mannen den polisiära dansen. Han var livrädd för Arek och gjorde allt vi sa åt honom att göra.... Thank you Arek!

Allt som allt en skithelg med allt för få jobb. Men som sagt! Efter regn kommer sol.... Nu går vi på några dagars vila och då förhoppningsvis med bättre resultat när vi ånyo börjar jobba.

Må gott!

Husse