POLISHUNDEN AREK

Dags att bada Arek, klippa klor och smörja tramdynorna. Helgen spikad enligt agendan, men i familjen zoo så är flexibilitet ett adelsord och kasten kan därför lätt bli snabba. När vi klev ut för att påbörja färden mot pysselplatsen så stod DEN där och bara hånade oss. Bilen!!! Skitig, rostig och bara så dj-vla tråkig att se på.... Omfallet var enkelt. I stället för vård av schakalen så började jakten på ny bil. Den ena finare än den andra anträffades och barnen med som ivriga påhejare. Köp den! Köp den! Spelade ingen roll vilken farkost man tittade på så var dom två minisupportrarna klart positiva till bilbyte. Till slut stod valen mellan en Volvo Cross Country alternativt en Mitsubishi Colt. För er som kan era bilar så förstår ni att olikeheterna mellan dessa två  modeller är enorma och det var just det som var det obehagliga i vår hysteri att köpa bil. Vi hade ju för f-n ingen vettig plan.... Som tur var kom vi till sans och det blev som det så ofta blivit på sista tiden. - Vi behöll den rostiga Volvon!!! Ej till barnens glädje, men eftersom vi förklarade att vi nu kunde åka till fjällen och troligen även på solsemester så var dom två falska barnen på vår sida igen....

Under helgen har en god vän även tipsat oss om en kennel med grandiosa Schäfrar av bra kaliber. Han hade hjälpt mig att välja ut just en av modellerna och detta med grundval på dom egenskaper han vet jag vill ha. Kontaktade Kenneln för att om möjlligt smöra in mig och se om Husse möjligtvis var värdig att ta över en sådan uppskriven hund. Ingen lycka i samtalen med kennelägarna förräns i dag. Då ringde han upp och precis som vanligt i min beiga värld så var hunden tingad av Finska polisen. Han passerade just nu förbi Husses träningsanläggning så vi kunde ändå ses och så kunde jag få träffa den utvalde.... Hunden, Gant, visade sig vara 8 månader och PRECIS så som jag ville ha... Underbar kamp, pigg och alert och outröttlig....

Bannade min olycka att jag inte fått tag på kenneln innan helgen för då hade Gant varit min.... Gick och surade ett längre tag, typ 2 minuter, för då mötte jag vår huvudinstruktör. Då visade det sig att han hade en unghund som ägaren hade svårt att klara av. Husse ringde upp ägaren och hon fick beskriva fyrbentingens egenskaper.

Husse blev lyrisk! Hunden var 21 månader gammal och hade alla dom egenskaper som jag söker. Stora motorer, bra kamp, mycket bra spårhund samt bytesintresserad. Jag nästan grät i telefonen och förklarade detta för ägaren med att jag precis hackat lök. Tårarna och snyftningarna hade inget att göra med att Husse var känslosam. Vi hundförare är som maskiner. Hårda och smått psykopatiska så hon skulle inte inbilla sig att Husse blev blöt i ögat av tacksamhet....

Nåja! Vet inte om hon gick på det, men vi kom överrens om att hunden skall mentaltestas i Stora Staden och om allt går vägen så är han min.....

Geten då! Han har fått en dos träning han oxå. Trots att Husse agerat falskspel och letat ny hund. Arek har fått köra ett skogs/grusspår, vindmarkering och lite leklydnad. Den ludne var i toppform och rekordet slog han nog ändå i dressyrhallen. Arek hade vunnit sin fina brandslang som belöning för gott arbete. Han sprang och visade denna för alla då en alldeles underbar liten tik kom in. Bonusen med tiken var att hon löpte.... Tyckte Geten var värd att få umgås med den fina löpande tiken varvid dom fick hälsa....

Tiken visade tydligt att hon var förtjust. Arek luktade lite, viftade på svansen, men vägrade släppa sin brandslang. I stället för att sexuellt våldföra sig på den vackra tiken så drog han iväg med sin belöning mellan tänderna. Arek kände nog en viss oro att han skulle bli av med brandslangen om han valde kärleksinriktningen. Bättre då att inte riskera en sådan kännbar förlust.... Han är för skön....

Må gott!

Husse