GOD FORTSÄTTNING....

God Jul och ett riktigt gott nytt år önskar vi Er som till och från följer denna sanningssaga hos familjen Zoo. Nu har vi precis klarat av julhelgen och det var ingen lek kan jag säga. Eftersom i stort sett hela släkten är allergisk så haglade ju inte inbjudningarna ned i brevlådan om önskningar att familjen Zoo skulle komma på besök. Dock fanns där en familj inom släktträdet som var immuna mot hundhår samt även saknade inbjudningar de med. Deras skäl var detsamma. Det vill säga: Dom har två hundar också....

Familjen Zoo tog därför emot dessa vänner för ett trevligt julfirande. När släkten anlände så tränades Bus i lydnad. Bus stod i köket och lurade till sig korv genom falskspel. Som god kamrat stod även gammelgeten intill och tog det som föll till marken. Därefter gick startskottet då Bus upptäckte de två hundarna som kommit på besök. Även Arek hade nu upptäckt godsakerna och nu skulle chefsskapet göras upp. Efter flera timmars lek så hängde tungorna på samtliga hundar och vi kunde få lite matro....

Efter julhelgens slappande så kändes det som om man var tvungen att ta tag i hundarna igen. En promenad med Arek till brukshundklubben för lek med boll. Arek älskar all form av aktivitet så det kändes riktigt roligt. Vår kamrat Bus fick vara hemma, men hämtades upp i samband med att Arek lämnades av hemma. Detta var Bus första besök på brukshundsklubben och nu var det bara han och jag.

Hade tagit med mig två bollar för att dra igång Bus i värsta leken. Tanken var att få honom att tycka att bollarna var kanon och då att han skulle vara beredd att träna lite lydnad för att få bollen som belöning. Promenaden till brukshundsklubben var i värsta harmonin. Bus följde mig som om jag fullständigt ägde honom... Minsta rop så kom han springande tillbaka till sin kära husse. Plötsligt! Bakom en buske så stod en hundägare med en stor Båtsmanhund. Shit hann jag tänka innan Bus gick till atack. I full galopp forsade han fram mot den tröga stora hunden och då i fullt skall. Busvisslade och ropade på valpjäveln och tro det eller ej: Bus kom tillbaka!!!! En godis i belöning och sedan snabbt på med kopplet. Tror inte att den stora Båtsmanhunden han fatta vad det var som hände ens....

Väl på lydnadsplanen så tyckte Bus att vi kunde leka med bollen. När han gjort som husse ville så tog han bollen och stack iväg. Tog då fram min back-up plan och ålade fram boll nr 2. Bus tittade frågande på mig och bollen och visade sedan tydligt att boll nr ett var den som gällde.... När jag äntligen fick tag på byrackan så lekte vi ordentligt, men nu i koppel. Då släpper han bollen, tittar på mig med sina glansiga ögon och påbörjar att göra valpar på mitt ben....

Bus måste verkligen tycka att mina ben är snygga för det är bara mig han gör så här med....

Fullt ös hemåt och då med fortsatt lek under promenaden. Kändes trots allt som vi hade haft rätt kul ihop....

Bus brukar ju även få följa med till jobbet. Han får träffa människor, hundar samt även besöka en hel del olika miljöer. Denna dag var det dags för tunnelbanan. Det var ju under annandag jul så det var sparsamt med folk ute. Ned i en lång gång mot spärrvakten. Det gick bra. In genom spärrarna efter samtal med spärrvakten. Det gick bra. Världens längsta hiss ned mot plattformen. Det gick bra. Ut på perrongen och där var helt tomt. Tunnelbanan kom in och Bus såg väl lite fundersam ut, men det gick bra. Längst bort, i första vagnen, så kom det ut en person som började gå emot oss. I övrigt var det helt tomt.

Kvinnan som kom emot oss hade högklackade skor, ljus fin långkjol och en beigé fin kappa. Det enda som bröt av den graciösa kvinnans profil var att hon/han hade ett stort skägg!!!! Bus blev galen! Bus gick till anfall mot transvestiten och jag hade full sjå med att hålla honom tillbaka.... Kvinnan/mannen frågade om hunden uppfattade det som om han/hon såg konstig ut. Visste inte vad jag skulle svara då jag blivit lagom paff av mötet själv.... Promenaden fortsatte sedan utan incidenter.....

Vidare ut mot en skola där vi rastade och pustade ut över det märkliga mötet. Då fanns där en hinderbana som såg rätt kul ut. Klättrade genom fönsterramar, hoppade över hinder och gick på balansmoment. Bus gick intill och rundade alla hinder i stället för att hoppa över.  Som avslutning fanns ett ca 4 meters klätterhinder som var otroligt brant. Man var tvungen att använda ett rep för att komma upp. Jag tog fart och började klättra. Trodde Bus skulle bli nyfiken och springa runt och möta mig på andra sidan. Kunde inte se honom och tittade då snett bakom mig. Det visade sig att den lilla valpen bytt taktik och nu blivit bergsklättrare. Han var nu i jämnhöjd med mig på den branta klättringen så nu var det jag som fick panik....

Ville inte att han skulle ramla ned och för alltid bli skrämd till att pröva nya saker. Fick ta tag i halsbandet och kunde vända på Bus. Därefter en gymnastisk övning i att klättra bakåt med hund i koppel. Han är inte klok den hunden.....

Bus har även miljötränat lite i ett mindre centrum. Här var dock mycket folk, en utomhustunnelbanestation samt några affärer. Här rörde det sig mycket folk, men Bus brydde sig inte nämnvärt. Tills vi mötte en tant i ljus kjol och en lång ljus kappa. Då var det dags igen! Bus tittade efter kvinnan och då hon passerat tog han fart. Bus satsade fullt för att, som jag uppfattade det, försöka bita tag i kvinnans kappa. Kopplet kändes som om det var 10 meter långt då jag började att hala in linan. Då Bus var ca en decimeter från kappan så fick jag kontroll över kopplet. Bus vände direkt och började lukta på annat. Kan det vara så att Bus har fördomar mot ljusa kappor?

Lilla Bus har fått spåra lite i detta underbara väder. Han är mycket intresserad av detta moment och det har gått grymt bra måste jag säga. Har inte gjort det så svårt, men han har i alla fall spårat ca 200 meter och då med flera riktningsförändringar. Spåren är färska och på äng eller skog, men det känns bra tycker jag. Vill ha "hungriga" hundar och det tyckar jag han visar.....

Gammelgeten då? Han och jag är inne i en grymt tung period. Vi uppför oss båda två som nybörjare. Gör misstag efter misstag och griper numera väldigt lite folk. Bland annat så jagade vi efter en bil. Två sprang och två satt kvar. Kunde därför ej skicka hunden utan var tvungen att vakta de andra två tills förstärkning kom. Två minuter senare var vi på väg i ett härligt flyktspår och då på jakt efter föraren. Hundra meter rakt fram, ned på en gångväg och där stod en hundrastare. Samtliga ekipage blev kraftigt överraskade av sammanträffandet då det var mitt i natten. Arek och den lilla hunden "pussades" lite innan vi kopplat loss linor och koppel och kunde ge oss av igen.

Först bakspårade geten hundrastaren. Därefter tillbaka och full galopp i nästa riktning. Efter 300 meter kom vi upp till den plats där polisen varit strax innan denna händelse. Där hade polisen och anmälaren rört sig runt och nu var plötsligt vi där också. Då blev det tillt för geten och vi kom aldrig därifrån. Lika dåligt gick det för den hundförare som spårade efter passagaren. Han ursäkt blev att hunden troligen var förkyld..... Troligt!!!!

Förbannad gav jag mig ut på promenad. Med lite tur så kunde ju föraren ha gömt sig i någon buske eller på en balkong. Plötsligt blir geten intensiv och ger sig in på en baksida till ett hus. Svansen rakt upp och husse började tänka positiva tankar. Då far två kaninjä---lar ut och iväg i galopp. Studsade på gräset som värsta gasellerna på flykt från ett lejon. Fan!!!

Fortsatt promenad och nu var Arek het igen. Försökte som besatt ta sig in i ett stort buskparti. Jag tittade på och kände hoppet stiga igen. Jag tänkte att geten skulle få baxa ut den flyende om han nu var så dum att han inte gav upp. Geten for in i buskarna och det blev livat. Väntade på ett skrik eller skall, men geten kom ånyo ut. Denna gång stolt som en tupp och då bärandes på något.  Under kraftiga protester så kom han in och visade vad han hittat. Det var ett katthalsband!!!!

- Jippie!!!! Dags att ge upp...... Gick tillbaka till dom andra poliserna och medgav att denna hundförare har en tung period och att han som yrkesman "suger".  Men som vi säger i branschen. Efter regn kommer sol!!! Min förhoppning är alltid att det skall vända till nästa arbetspass. Den som lever får se....

Må gott!

Husse

LÅT MIG INTE BLI EN MUMIE....

God Helg! Tjänstehunden Arek tar över farsans bloggande tills vidare. Kan meddela att Husse är klart ambivalent om huruvida han skall fortsätta skriva om våra dagliga hjältedåd blandat med blunders. Han blev dock glad då han såg stödet på kommentarsidan. Speciellt detta om att även män bloggar! Tills han läste kommentaren om att även Jonas Gardell bloggade..... Husse har lite bögskräck så där fick han ytterligare vatten på kvarn....

Min tankspridde husse har dock inte haft det allt för lätt sista dagarna. Han har knappt haft användning av mig i jobbet och detta gör honom grymt frustrerad. Trots detta så ligger han oftast i händelsernas centrum och råkar i bland in i rätt tokiga saker. Låt mig berätta lite.....

Denna dag började med transport till jobbet och då under tidig morgon. Då vi färdades i vår skabbiga Volvo så pustade Husse om att han var lite sen. Detta visade sig rätt tydligt i kurvtagningen. Alla ni som av någon anledning varit placerade i bakluckan och då utan bälte vet väl hur skönt det är att glida igenom en smal t-korsning i 70 km/h.... När vi nästan var framme så hade bengeten kört in nästan all förlorad tid varvid han åter var i harmoni. Då vinkar plötsligt en gammal, gammal farbror på Husse.

Husse stannar till och det visar sig att gubben varit ute och gått i flera timmar. Gubben var helt out of space och kunde inte minnas hur han kommit till platsen. Husse fattade sympati för den förvirrade gubben och kontaktade polisradion för att höra om man möjligtvis letade efter en försvunnen man. Svaret var nej, men det visade sig att farbrorn var väl känd och att detta var femte gången man nu ämnade köra hem honom då han själv saknade kännedom om var han befann sig.

Husse bjöd in honom i bilen och tog med honom upp till Hundenhetens lokaler. Gubben var helt vilse i kolan, men tackade ödmjukast ja till en varm kopp kaffe. Under samtalet med den gamle mannen så framkom det klart att han led av någon form av demens... Vet inte själv vad det är, men gissar på någon form av lös mage... (Vem har inte det?)

Efter en timmes småpratandes om samma saker om och om igen, så bestämde sig Husse för att köra hem farbrorn till bostaden. Där skulle frun befinna sig enligt mannen. Väl där så hörde jag Husse och farbrorn samtala om huruvida mannen kände igen sig eller inte. Svaret blev inte helt oväntat: Bor jag här?

Husse följde med upp och jag hängde med i bakvattnet. Husse öppnade dörren och var livrädd för att skrämma ihjäl den lilla hustrun. Inget svar varvid vi ålade oss in. Husse ropade försiktigt igen, men inget svar. Då, på sängen i sovrummet, upptäckte vi det fasansfulla.... På sängen låg lilla frun och det var uppenbart att hon var stendöd. Såg på Husse att han fick panik. Vet precis vad han tänkte: Vad i helv...te! Har jag dragit hem gubben för att där upptäcka att lilla tanten gått vidare till dom sälla jaktmarkerna.

Gubben verkade inte märka skillnaden utan ropade glatt till lilla tanten att han var hemma och att polisen var med. Inget svar, ingen andning och definitivt ingen rörelse från sängen. Husse väste i mungipan mot mig att det ju var "omöjligt att väcka en mumie..."

Gubben gav dock inte upp utan fortsatte ropa på tanten, ruska henne ett par ryck och då.... Plötsligt var hon tillbaka från den andra sidan.... Det visade sig att hon ej tagit sig vidare utan bara sovit grymt djupt.... Husse drog en suck av lättnad, kollade att allt var okay och lämnade sedan familjen Desorienterad.

Husse sade att han behövde friskluft och åkte därför en bit bort till en äng. Där fick jag och valpen Bus komma ut och springa. Då larmade radion om att det var ett pågående rån på gång. Vi var dårnära och Husse blev helt exalterad. Då började nästa bekymmer: BUS!

Valpen Bus hade precis kommit ut och hade inga planer på att åka bil igen. Husse, numera panikslagen, försökte på 30 olika sätt få tag i Bus. Bus dansade undan och jag skrattade så att det värkte ända in i njurarna. Slutade med att Husse, i uniform, fick lägga sig ned och sprattla inbjudande på marken. Först då tyckte Bus att det var värt att kolla upp varför Husse verkade krampa på gräsmattan. Infångad och snabb jakt till bilen. Väl där så hade ju rånarn hunnit ut ur butiken och dragit iväg i bil. Nu var Husse ej i harmoni.....

Dagen var ju ändå inte slut. Husse kan ju vara en showman och då denna show dragit igång så är den svår att bromsa ned..... Husse har ju tidigare blivit sur på mig för att jag spårat dåligt vid något tillfälle. Husse blev sur och kastade in mig i bilen varvid jag självklart blev sur på honom. Jag hämnades därför vid ett tillfälle och det gick till så här:

Husse skulle spåra efter rånare. Husse hade 4 st specialutbildade poliser med väldigt stora gevär. Dessa ställde upp bakom husse och mig för att täcka oss om vi kom i fatt rånaren. Husse var nervig då han ju inte ville skämmas för mig. Jag tyckte då att det var rätt läge för hämnd. Jag började då att spåra 10 meter rakt fram, vände höger förbi hela gruppen av poliser och hoppade in i polisbilens bur med spårlina och allt. Därefter kom jag ej ut. Husses haka åkte ned typ 20 cm, och han såg klart uppgiven ut. Hämden är ljuv.... Måste dock säga att husse fann sig rätt snart för han lät meddela specialpoliserna att rånaren troligen befann sig i polisbilen.... Annars skulle ju hunden aldrig ha hoppat in där....

Sedan dess har Husse passat sig för att djävlas med mig i spåret. I dag var det dock lite dags igen för hans griniga trams. En kvinna hade krossat ett fönster och hoppat in. Därefter hade hon hoppat ut och sprungit ned för en släng. Detta kunde flera vittnen uppge. Jag kände dock direkt att där fanns inget spår så jag spårade ju inte vidare.

Husses ögon blev smala och käkpartiet sjönk i hop som hos en gammal missbrukare. "Spår" väste bengeten, men där fanns ju inget spår. Husse gick ryckigt och aggressivt, kopplade loss linan och gick på promenad med mig i stället. Hans förhoppning var att hitta tjuven i någon buske en bit ifrån. Efter 40 minuter gav han upp. Tillbaka i bilen så stod vi väldigt dåligt till varvid Husse var tvungen att träna backning.

Då knackar det på fönstret hos husse och jag riktigt ser hur han hoppar till. Där står tjuven och knackar på husses fönster. Jag hör hur Husse säger: "Men vad i helve---te! Är tjuvj---eln tillbaka för att håna mig?" Husse studsar ut och konfronterar tjuven. Vilken väg sprang du? Var gick du sen? Husse var helt ointresserad av brottet utan ville bara veta var tjuven tagit för flyktväg.

Tjuven såg fundersam ut då husse pekade mot baksidan av huset. Hon lät meddela att hon ej hoppat ut på baksidan. Hon hade gått ut genom dörren på framsidan, vidare till sin bil och sedan åkt från platsen..... Husse tittade på mig, skämdes, och gick sedan till baksätet. Sen kom han till mig med sina insjunkna ögon och bad om förlåtelse för sitt uppträdande. Tre Frolic senare var vi kompisar igen..... Innan jag mumsade i mig den andra Frolicen så lät jag meddela honom följande visdomsord: "Lita på hunden"

I övrigt så har det varit rätt lugnt för oss. Husse har gripit lite folk, men ej behövt använda mig. Tyvärr! Jag har fått söka lite narkotika, men i övrigt inga spårjobb.

Valpen Bus då! Han är vidrig! Han biter mig hela tiden. Får inte en lugn stund. I går låtsades han pussa mattis. Då hon böjde sig fram så åt han upp örhänget. Undrar var det kommer ut någonstans?

Ska försöka övertala Husse att skriva mer, men kan inget lova. Tills dess får väl valpen och jag föra dagbok....

Må gott!

Arek


HUSSE BLIR RETAD...

God Jul vänner! Gammelgeten här för att hjälpa den lilla valpen att starta upp datorn. Den lille vill berätta om något som hänt på jobbet. Ha översyn med att lillvalpen bara är 5 månader och stavar som en aphjärna... Varsogod Bus!

heJsam alla lässaRe po huses blog! Vill berRäta att Huse blivit rEtad po jobet! Sant! Någon sade på huses jobb att det var jusst Huse soM bruckade skriva på blogen. DeM skratadde åt huse och fråggade om han satt ned o kissade okså. Huse svettades och BeRättade att han inte vile skriva ock ska sluta....

jAg siter också ned o kisar!!!!


Såja Bus! Nu har du fått berätta varför du är så upprörd. Själv höll jag på att garva läppen av mig när husse blev pressad av dom andra hundförarna i fikarummet. Jag och Bus hade fått följa med in i fikarummet för att Bus skulle få miljöträna lite. Bus for runt och jag tittade avvaktande på. Husse satte sig i en stol och då briserade hemlisen.... "Husse har en blogg" var det någon som sa helt plötsligt.....

Det blev helt tyst i rummet och sen sade någon: VAD SA DU!!!!

Kollade in husse och han blev likblek i ansiktet. Svetten började lacka ut från dom orena porerna i ansiktet och han försökte harklande förklara sig: "Jag blev tvingad när första valpen var liten och sen......."

Husse blev retad och pressad under ca 10 minuter innan vi lämnade lokalen för en promenad. Husse var nu så svettig i ansiktet att han till och med knäppte upp kläderna i stället för att stänga till dom i kylan. Husse var inte nöjd med hur situationen hade utlöpt. Husse vill att det ska vara lite macho att vara hundförare. Vi är ensamma i skogen och mörkret och vår fiende, som skall gripas till varje pris, är oftast en topputbildad yrkesmördare. När det nu framkommit bland dom andra machomännen att husse troligen är mörkrädd, busrädd och troligen även sitter ned när han kissar, har gjort att den bilden troligen flagnat lite... He! He! He!

Från att ha varit en busjägare av rang så får husse i stället sitta och läsa poesi på hundförarnas festkvällar. Därefter plocka bort disken, städa och sedan dansa med alla hundförare.... Looser!!! Husse svettades fortfarande när vi efter långpromenade lämnade området via en bakdörr.... Husse lät även meddela samtliga i lokalen att bloggen varit en tillfällighet, men att det nu är slutskrivet.....

Vi får väl se om han lägger av helt efter detta eller om hans sug efter att berätta fortsätter i ny skepnad. Den som lever får se.

Helt klart är dock att Husse kommer att gå på adrenalin i natt för att visa busarna att bilden om honom varit felaktig. Det kan bara sluta som vanligt! Att jag får rädda honom!!!

Må nu gott!

Arek o Bus


HUNDFÖRARE HJÄLTE!!!!

Sitter febrilt och kollar nyheterna, men ännu har det inte dykt upp.... Kom spårandes med gammelgeten efter en grov brottsling. Efter ca 5 km spårande i skiftande terräng så observeras denne brottsling hoppa in i en bil och sladdande ge sig av från en gårdsplan. Ser han inte de två barnen som leker vid infarten hinner jag tänka, men brottslingen ökar bara farten ännu mer. Kommer att sluta med katastrof om jag inte gör något tänker jag. Platsar ned gammelgeten och hoppar över en å, klättar över ett tak och slänger mig framför barnen och får på så sätt ned dem och undan från bilen. Blir själv troligen träffad för då jag vaknar upp med ambulanspersonalen jobbandes runt om så skriker kroppen av smärta. Armarna och benen är tunga, lungorna känns tomma och halsen gör ont....

Halsen?

Kikar upp och upptäcker att  jag ligger i min egen säng, med svettdrypande sängkläder och en spya långt upp i halsen. Å nej! Jag kommer inte att hitta mitt hjältedåd i tidningen. Det var bara en dröm. Det som hänt, och som gör att ben och kropp känns som bly är att baccillen har gjort entré i min kropp.... Jag har fått influensan!!! Hjältedådet har alltså inte hänt utan det är snarare så att jag är en slagen hjälte.... Skit också! Försöker åla mig upp ur sängen, men som alla vi män vet så slår sjudomar extra hårt mot oss. Funderar på att pissa på mig, men kommer på det i slutändan ändå blir jag som får städa upp det.... Lägger mig igen och tycker synd, synd om mig själv....

Detta ger mig dock tid att reflektera över vad jag, Bus och Arek gjort under veckan. Rent jobbmässigt så var det katastrof. Ett enda spårjobb och där visste inte den knivskurne riktigt var brottet skett. Gammelgeten fick aldrig upp något spår och det känns alltid surt.... Mycket jobb på nattpasset var det dock. Dock bara bråk, bråk och ännu mer bråk. Så mycket aggressivitet och då i kombination med alkhol och droger gör ju att man blir lite uppgiven. Grova misshandlar, knivskärningar och en och annan skottlossning är numera vardagsmat. Har kommit på mig själv med att knappt reagera längre....

Då känns det bra att kunna falla tillbaka på annat. Till exempel träningen med valpen Bus, familjen samt sin egen idrott. Vinst med 6-5. Husse gjorde fyra mål och en assist, men ändå tycker jag det gick trögt med skridskoåkningen. Hade väl troligen redan då influensan på frammarsch i kroppen....

Bus då? Jo han har fått miljöträna, socialisera och spåra. Allt går mycket bra och jag måste säga att Bus är en tuff krabat. Fyra stora hundförare kom in i fikarummet när Bus var där. Direkt dörren öppnades sprang han dit och ställde upp dom mot väggen. Finns lite pulver i den hunden. Han fick även följa med till en tunnelbana/järnvägsstation och där uppfattade han en man som stod i mörkret med uppfälld luva som fiende. Ställde upp även denna person innan han forstatte ned i tunnlarna. Måste säga att jag hittils är mycket nöjd med Bus. Han är ju bara 17 veckor ännu, så vi går lugnt fram....

Fick även äran att följa med på stora grabbens "julspex i skolan". Det innebär teater och jag var ju självklart nyfiken på vad min son skulle bidra med. Han sade att showen "sög" och att han själv helst inte ville delta på grund av att det var skämmigt. Kröp fram att hans stora roll i uppsättningen var att ställa ut och ta bort en stol från scenen.....

Grabben hade dock rätt! Showen sög verkligen, men det är alltid kul att se modet hos barnen att framträda. En av föräldrarna på showen kom med en rätt träffande kommentar. Jag citerar: "Ungarna borde få gå på lektion i komik"

Nu ska jag krypa ned i sängen igen och bara tycka synd om mig själv. Ska uppföra mig precis så patetiskt såsom bara vi män kan.

Må nu gott!

Husse


UTFLYKT I VÄRLDEN...

Önskar jag hade en kamera för att dokumentera en del av alla saker vi får se. Skulle även vara kul att kunna dokumentera hundarnas framfart och i viss mån även spara något minne av familjen... Detta har dock Bus satt stopp för. Jag hade ju en kamera, som i och för sig inte var världens bästa, men ändock fungerande. Bus utforskade dock kamerans funktioner och har då lagt i "suddig bild" i minnet. Detta genom att slita ned kameran från en höjd och därefter bita i den....

I går var det dressyrdag för oss. Hade storslagna planer för hur spåren skulle läggas ut, hur lydnaden skulle genomföras samt hur jag med min "enorma" erfarenhet även skulle hjälpa de andra hundförarna. Även Bus fick följa med och redan på väg ned mot dressyrplatsen så visade han sitt missnöje med att behöva vara i stillhet bak i bilen. Tog väl 15 minuter så ringde telefonen. Planeraren hånflinade och lät meddela att Husse skulle gå en två veckors utbildning.... Skit! Finns inget värre än att gå utbildning när man har hundar. Dom stackars fyrbentingarna blir liggande i bilen utan att få nödvändig aktivitet.

10 minuter senare ringde telefonen igen. Nu kunde husse glömma dressyrplatsen. Redan när jag fick telefonnumret till den polis som behövde hjälp så förstod jag att det här inte låg inom mitt dagliga arbetsområde. Bara att tanka upp den fina bilen och ge sig av söderut.... Uppdraget bestod i att söka vapen på en tomt och i en villa. Man hade ingen vapensökshund i denna del av Sverige och därför fick husse och en hundförare till hjälpa till. Efter ca en och en halv timmes bilåkande så var vi framme i orten som Gud troligen glömt....

Genomgången med kaffe och macka var dock precis i husses smak. Det visade sig att den plats dit vi skulle låg YTTERLIGARE några mil härifrån. När vi kom dit så blev jag nästan förskräckt av att se hur det såg ut. Grannarna kan inte ha varit helt nöjda med att ha detta skrotupplag i villaområdet. Det såg helt enkelt för djä---igt ut. Ville nästan inte ta ut hunden för att söka. Här stod rostiga bilar, kablar och skräp i överflöd, verkstadsaskiner och vassa verktyg över hela tomten. Inomhus var om möjligt ännu värre. Tre våningar där hunden i stort sett inte kunde vända sig om. Lägg därtill uppborrade golv där man fick gå på utlagda plankor. Kan inte säga att jag var "glödhet" på att få köra igång.... Kom dock på att lilla Bus var med. Tog ut honom för att miljöträna lite och det gick grymt bra. Inga bekymmer där inte...

En av de andra poliserna på plats visade sig även vara en gammal hundförare. Han bjöd på mängder av roliga historier vilket piggade upp dagen rejält.

Den andra hundföraren har en liten Springer Spaniel. Lika liten som en katt och därför klart mycket lättare att hantera. Arek då! Herregud vad han röjde runt! Laddad till tänderna som vanligt. For in och välte allt som om möjligt stod upp. Klättrade och fixade, vände och vred. Den lilla skithunden (ingen avundsjuka) hittade vapnen på en gång. Jag gick dit med Arek för att han skulle få en markering även han. Arek for direkt in i utrymmet, visade tydligt att något fanns där, men vägrade komma till skall. Knuffade till och med bort en filt och då uppenbarades ett automatvapen som nu stod helt synligt. Tror ni geten markerade med skall då? Näe!!! Han verkade inte fatta vad vi gjorde där varvid jag nästan fick tvinga honom att skälla. Kände mig lagom proffsig inför dom andra...

När vi var klara så hade jag ju lite dåligt samvete för att Bus fått vara i stillhet så länge. Den lille fick därför ett par spår i denna lantliga miljö. Bus var laddad och spårade grymt bra. Allt för att hitta lite korv i slutet....

Av denna dag känns det som om det bara blev pannkaka. Nu kan vi bara se fram mot dagens nattpass. En lördag i stora staden kan ju aldrig bli fel....

Må gott!

Husse

PAUS FRÅN HUNDARNA...

Hur tråkigt det än må vara så måste man ju underhålla vänskap och då kanske till och med på så sätt att man måste lämna hundarna i från sig. Nu var det dags för en sådan årlig händelse och då i form av kryssning på stora havet. Sambon skulle själv vara borta så det var till att skaffa hundvakt. Alla som jag brukar använda mig av var ju antingen med på kryssningen eller så hade dom samma planer som sambon. Fanns nu bara ett alternativ kvar och det är så att säga det absolut sista jag hade tänkt mig..... Sambons bror!!!! Sambons bror är som ett barn! Han tänker som ett barn, uppför sig som ett barn, men bor i en vuxen kropp. Till råga på allt så kan han ingenting om hundar. Lägg därtill till att han är grymt allergisk.... Upplagt för problem va?

Kände dock att jag inget kunde göra då jag blivit sjöman och nu skulle inmundiga god mat samt troligen en hel del nedbrytande dryck. Lite konditionsträning i form av dans var inplanerat, men vid avresan så var jag osäker på om det skulle bli diskodunk eller lite mer handlingskraftig dans i form av Vikingarna....

Redan vid incheckningen började jag ana oråd! Snittåldern på dom personer som anlände för att hämta ut biljetterna var ca 87 år. Lägg därtill till ett gäng från SAMHALL som ämnade njuta av samma båtfärd. Dessa var grymt laddade och formligen skrek ut sin iver. Detta innan vi gått ombord... När man väl skulle gå ombord så fick man ej ha för bråttom. Detta då rullatorerna hindrade snabb vandring upp mot båten. Nåväl! Jag hade inte allt för bråttom och dom var ju i alla fall trevliga att samspråka med. Ett tag kanske jag ska tillägga!!!

Viagra tillsammans med alkohol är ingen bra kombination verkar det som. Gubbarna blev rejält buffliga i sin iver att få tag i dans och middagssällskap. Gubbarna förvandlades till värsta aggressionspaketen och nåde den som kom i vägen. Då blev man undanknuffad av en ölmage.... Tanterna vinglade fram lika friskt även dom. Iförda sina leopardtights rörde dom sig som om det var värsta sjögången.... Det var bara för oss "ungdomar" att ge oss upp i discot för att få lite lugn o ro...

Efter dans och nedbrytande dryck så vandrade vi ned för att kolla läget på åldringarnas golv. Visade sig vara tomt och man stod i stället och stampade vid hissarna. Nu var det läggdags för under morgondagen var det höjdpunkten uppgav man. Vad stod då på menyn tänkte man och frågade de salongsberusade mogna damerna vad som skulle ske under morgondagen. De vattniga ögonen sken upp och man lät meddela att det då var dags för: BINGO

Hur kunde jag glömma det?

Hemresan är ju alltid lite tyngre, men jag och en av mina resekamrater hade bestämt oss för att gå upp vid nio. Detta då frukostbuffén öppnade då. Vi var där 09.05 och upptäckte att buffén var rensad!!! Vi hade glömt pensionärerna! Dom är ju uppe i gryningen och nu hade man ju rensat borden totalt.....

Nu började jag sakna hundarna rejält och slog därför en signal till den allergiske hundvakten. Han var panikslagen och förstod inte hur vi orkade med valpen. Han var ju inte lugn en sekund. Den allergiske hundvakten lät meddela att Bus ätit sönder soffan, ätit upp en kudde och troligen även smugit ned en sork i magsäcken. Den allergiske hundvakten, som även saknar någon form av hundvana, hade även råkat ut för en lösspringande stor hund. Den stora hunden hade sprungit lös, kommit fram och börjat slagits med Arek och då medans hundvakten försökte hålla reda på den aggressive lille Bus.

Hundvakten gav nu upp och gick hem. Väl hemma så smet Bus ut genom balkongen och så var jakten igång.

Nu var det dock inte länge kvar innan husse skulle komma hem. Hade dock förmånen att först få åka två stationer med tunnelbanan. Kostade mig 160 kronor att åka två stationer. Man var numera tvungen att köpa åkbiljett för att få njuta av denna miljö. Denna entrébiljett gav mig dock nöjet att bland annat få se:

1 miljon stressade människor på jakt efter rätt t-bana eller buss.
En sjungande man
25 olika hälsningar/handslag vid möten mellan unga män. Numera verkar det inte vara så att man hälsar med ett vanligt handslag.
Här fanns även 6 poliser som bevakade denna uppgång.

Det var som att komma till en annan värld. Skönt att få komma hem till landet igen....

Väl hemma så var allt som vanligt. Jag hade ju varit borta ca 24 timmar, men för Arek var det som om jag varit borta i fyra år. Han ställde upp mig och morrade och skällde ut mig efter noter. Tog ca 15 minuter innan vi var kompisar igen. Bus hade en annan taktik. Han viftade och var glad, men gick sedan över till att hjälpa mig att packa ur väskan.....

I dag var det vanligt verksamhet igen. Vi var lediga, men har varit på dressyrplatsen och tränat lite spår. Både Bus och Arek lyckades med sina spår. Kul! I morgon börjar vi jobba igen. Hoppas något


ETT HÄRLIGT SPÅR.....

Då har vi jobbat igen och det är alltid lika roligt. Fick även denna gång husera på den södra sidan om den stora staden och det är ju aldrig fel. Nattpasset var som vanligt full fart med flera hundjobb. Gammelgeten var i form och visade goda takter i spårarbetet. Jagade en inbrottstjuv, men efter en längre spår längs asfaltsvägar så stog geten plötsligt och såg ut som ett fån... " Leta spår" försökte jag meddela honom, men det var som kört... Vi stod då på baksidan MC Donalds och då geten började att tugga i sig pommes som låg kastad på marken så förstod jag att vi var körda.....

När vi kom tillbaka till startpunkten, utanför ett hotel, så stod den ambitiöse receptionisten och väntade på oss. Han lät meddela att tjuven blivit upphämtad av en kamrat i bil. Detta bakom MC Donalds! Kändes skönt att veta att Arek då spårat rätt. Dock hade tjuven haft en back-up plan som fungerat väl.... Då jag lastat in geten i buren och nu skulle köra i väg med den fina polisbilen, så satt inte nycklarna där dom brukade vara. I bältet alltså! Då brukar jag ju alltid lägga dom i höger sidoficka. Inte där heller! Med vissa panikrörelser så letade jag igenom alla fickorna på uniformen ( 10 st) och det typ 8 gånger... Inga nycklar!!! Letade igenom fickorna ännu en gång, men förstod att jag tappat dom under spårningen. Jippieee!!!! Var kan jag ha tappat dom då?

Ut med geten igen och då spåra om spåret igen. Efter ca 300 meters spårning så anträffade geten min polisradio!!! Hade jag tappat den med???? Efter 50 meter till så var nycklarna bärgade också. En lycklig hundförare dansade tillbaka till polisbilen för att ge sig av på nya äventyr.

Vidare ännu längre söderut där en flicka anmält en våldtäkt. Dock anträffades ingen flicka när vi kom dit så det första uppdraget blev att spåra efter henne. Från telefonkiosken utanför ett centrum hade larmnumret slagits. Geten tog upp ett spår från automaten, vidare över lite parkeringar och in i ett centrum. Fram till en dörr och sedan såg geten ut som ett fån igen... Nästa uppdrag blev att hitta en eventuell brottsplats. Kvinnan hade nämnt en tunnel och en sådan låg faktiskt precis intill. Tog på Arek spårlinan för att han skulle visa om där fanns någon färsk vittring. Vad jag missat var att fyra partyglada gossar precis gått igenom tunneln och fortsatt upp på gångvägen. Detta hade dock inte geten missat och han trodde att uppdraget bestod i att hinna ifatt grabbarna.

Mitt problem var att jag ej var beredd! Linan var tvinnan som en snara runt nedre delen av högerfoten. Då geten satte av i galopp så var det bara att hoppa med på ett ben. Förtvivlat försökte jag hejda geten, men utan resultat. Grabbarna såg lite konfunderade ut då vi kom ikapp dom. Dom verkade väluppfostrade dock eftersom dom inte hånade den infångade, halta och rätt så upprörda hundföraren. Efter denna penibla händelse så blev planen att geten skulle få jobba själv i saksök i stället. Detta tyckte geten var roligt. Han anträffade ett paraply i skogen intill den tunnel där händelsen eventuellt kunde ha utspelat sig. Eftersom det regnat hela natten, men paraplyet var torrt, så var ju fyndet så klart intressant.

Började nästan ge upp nu och då tro att jag skulle missa att gripa någon på spår. Men som nedsänt från himmelen, så sände man mig två yrkeskriminella personer. Dessa dök upp i form av en tandlös kvinna som var ute och vandrade i ett bostadsområde mitt i natten. Hon ljög i hop en historia som borde fått henne själv att rodna av skam, men hon stod fast vid sin historia om att hon varit på fest.... Hon hade anlänt i bil och denna bil försvann som en avlöning när man såg Hundenhetens polisbil.

Det tog 15-20 minuter innan jag hittade bilen igen. Då var den tom, falskskyltad och anmäld stulen. Tog då ut geten för att kolla om han var intresserad. Och det var han!!! Spår över parkeringarna, vidare in på en gård och sedan upp i skogen. Via skog, tomter och skog igen. Där markerade Arek med skall. Det gör han när han anträffat en person som gömmer sig. Bra gubben sade jag geten, men upptäckte då att där bara låg en jacka. Geten försökte para sig med jackan, men efter ett tag lyckades jag övertala honom att spåra vidare.

Nu var det bra drag i linan. Ut på lite gatar, ned i skogen igen och på baksidan av några tomter. Nu var vi nära syntes det på hunden. Fastnade med mössan i ett träd, sumpade radion i skogen, men det gick inte att hindra geten från att dra vidare. Fick låta grejorna ligga kvar och bara hänga med. När vi rundade nästa huskropp så syntes två mörka skuggor som försökte klättra över ett staket... Ett anrop och lite hundskall så hade personerna givit upp. Härligt Arek!!!

Det visade sig vara kvinnan som jag tidigare pratat med samt hennes manliga sällskap. Den manliga tjuven fick handbojor och klagade högljutt på att det gjorde ont. Han uppgav att han brutit handleden och framhävde önskemål om att lätta på bojorna ett hack. Då behöver man ju nycklar tänkte jag! Fan! Dom ligger ju kvar i bilen och jag har inten aning om var jag är.....

Efter lite gap och skrik från den argsinte tjuven så hade vi äntligen tagit oss ned till en stor väg. Där kunde vi få kontakt med polisradion och sedan lite hjälp av andra poliser. Då var det bara att leta efter polisradion och mössan..... Samma procedur som förra gången. Arek fick spåra spåret igen. Alla saker åter! Tack Arek!

Det som är lite intressant med dessa yrkeskriminella individer är att dom aldrig kan tala sanning. Trots att Arek spårat från bilen och under spåret hittat kvinnans jacka, innehållandes hennes hemnycklar, så kunde hon inte erkänna brott. Jag talade om att hon får ont i magen om hon ljuger, men det förnekade hon också... Hon lät meddela att hon ej fick ont i magen utan ont i hjärtat när hon ljög....


Lika intressant var mannens historia. Han förnekade att han åkt med i bilen. Han hade kommit gåendes från en annan ort. Det knepiga i kråksången var ju att mannens jacka och plånbok, innehållande hans id kort, låg kvar i bilen... Förklara det den som kan!

Efter någon timmes skrivjobb så fick vi äntligen åka hem och vila lite.....


SNART DAGS FÖR JULSAGORNA IGEN...

Gammelgeten Arek här igen! Hoppas ni har det bra. Har precis kommit tillbaka från en kvällspromenad tillsammans med Husse och Bus. Bus har väl hängt i min nacke under två och en halv km vilket i och för sig är bra för att träna min nackmuskulatur.

Husse och jag har ju hållit ihop ett tag nu och vi har haft det grymt kul. Har ju räddat skinnet på denna lilla räka ett antal gånger och det ingår ju liksom i mitt jobb. Att försvara husse kan ju i bland vara lite kul. Han verkar i bland tro att jag är som en tiger till styrka och lynne. Man kan i alla fall tro det då han har en förmåga att överskatta oddsen lite under sina ingripanden. Har ju gått bra hittils och husse säger att det har att göra med att ingen vågar tjafsa med mig då jag ser så otäck ut..... Vi satt och summerade hur många gånger vi hade behövt använda våld sedan han fick mig och det var nog mindre än ett 10 tal gånger. Vi har väl egentligen bara hamnat ordentligt i trubbel en gång och det var under en insats i Stora Staden.

Efter ett slagsmål i en korsning så försvann våra kamrater för att rätta till felbeteendet. Kvar blev jag, husse och en hundförare till. Överraskningen denna gång var att ett 30 tal supportrar kom från nästa korsning och där bestämde sig för att anfalla oss..... Anfall är bästa försvar tänkte de två dårarna till hundförare varvid dom slog som besatta med batongerna samtidigt som jag och min hundkollega bet för fullt. Första ronden till oss, men banditerna återsamlades för en andra atack. Samma procedur, vinst till oss igen. Nu bestämde sig packet för att ändra taktik varvid man valde kommando "fly".

Tidigare jular så har husse i bland tittat djupt i glaset med många bubblor i. Detta har gjort att han och sina kamrater ska bräcka varandra i vem som råkat ut för värsta sakerna under sina krokiga karriärer. Lite roligt att höra "grabbarna skrävla" med samtidigt så måste man säga att det ingår en del i paketet att bli polis. Innan husse träffade mig så lät han meddela att bland annat följande hänt:

Husse och mattis fick åka till en väg söder om stora staden. Där hade en av Kungens grisar rymt och uppgiften för Kling och Klang blev att fånga in den 300 kg tunga grisen och placera den i en hästtransport. Enligt sägen så gick det sådär. Grisen var aggressiv varvid husse skulle klippa på grisen med Statens batong. Resultatet blev att grisen bet i husses batong, tog över batongen för att sedan tvinga Kling och Klang att fly. Till slut vann polisen genom att locka in grisen i vagnen med hjälp av After-Eight choklad. Husse har batongen kvar och jag kan intyga att där finns märken efter grisens tänder.

Husse observerade hur några ungdomar stal en bil. Husse, alias Stålmannen, ställde sig i vägen för bilen och uppvisade ett myndigt stopptecken med hjälp av sina smala armar och fingrar. Tjuvarna noterade, men agerade ej genom att bromsa, utan ökade i stället farten. Husse och hans späda kropp gjorde gymnastikövningar i världsklass och lyckades bara bli påkörd på så sätt att radioapparaten krossades i bitar. Bilen träffade radiofästet vid höften, men husse klarade sig utan skador. Därefter försvann bilen och husse hade ju lite svårt att rapportera vidare vad som hänt eftersom hans radio nu låg i 1000 delar. Kan dock tillägga att husse känt igen tjuvarna och tog dom ca 30 minuter senare.....

Husse arbetade civilt, det vill säga i vanliga kläder. Banditen vägrade tro att husse var polis varvid banditen slog yxan mot husses huvud. Husse tränade ur och insteg ur bilen och rekordet slogs när yxan träffade bilens tak i stället för husses huvud. Den aggressive banditens kompis intygade att husse var polis och yxmannen ångrade sig och bad om ursäkt....

Husse stoppade två misstänkta tjuvar. Tjuvarna visade sig vara elaka. Den ena jagade husse med kniv och den andre försökte skjuta husse med pistol. Husse tränade sick-sack löpning och gjorde det lika bra som en förvirrade hare. Husse kom undan och så även tjuvarna. Husse retad på jobbet....

Man med motorsåg ville såga i människor i stället för i ved. Husse tyckte ärendet lät intressant varvid han ålade sig fram för att överrumpla skogshuggaren. Skogshuggaren dock väldigt snabb med sin motorsåg varvid husse snabbt fick ångra sig och träna baklängeshopp. Husse hotade upp skogshuggaren med pistol varvid denne gav upp.

Kvinna tände eld på lägenhet, låste dörren och tvingade sina barn att vara kvar och brinna inne. Husse och kamrat lyckades öppna dörren, slå sönder säkerhetskedjan och slita ut barnen. I bakrunden syntes lågorna slå ut... Kvinnan skrattade bara och gick rakt in i lågorna.... Brandmannen förstörde planen genom att ta stora brandslangen och släcka elden.... Kvinnan transporterad in för vård.....

Även jag har ju sett faran i vitögat kom jag på!!! Under ett sök efter en självmordsbenägen kvinna så var ju jag så duktig att jag spårade upp henne i skogen. Som tack försökte ju hon hugga kniven i mig och husse. När inte det gick så högg hon sig själv.... Otäck historia! Tur att husse hade pepparspray!

Jag lovar att det finns fler berättelser att skriva om, men dom spar jag en stund. Kanske får jag höra någon ny nu under julaftonsfesten detta år....

Må gott!

Arek


DAGENS UNGDOM!!!!

Ännu ett par dagar i rikets tjänst för gammelgeten, dennes husse samt arvtagaren Bus. Sista dagarna har ju varit kanon vad gäller vädret! Har inte sett sol eller blå himmel på flera veckor. Däremot så har det regnat och regnat och regnat! Lite trist är det att vakna och då höra de förbannade dropparna slå mot fönstren. Då vet man att man har ytterligare en dag med blöta och smutsiga hundar. Glöm för all del då inte heller den genomblöta husse....

Om vi ska vara med i matchen så gäller det dock att även träna hund dessa dagar och det har vi gjort. Som mysiga avbrott har husse även fått fysa en hel del och det är ännu bättre. Fotboll, innebandy och hockey-bockey har stått på programmet. Enligt publik på sista matchen så såg husse mycket het ut på skridskorna, men han uppvisade även en form av dåligt uppförande. När domsluten gick emot så sägs det att jag anfallit domaren verbalt, men fått tillbaka fysiskt. Domarn knuffade faktiskt mig!!! Och detta bara för att jag lät meddela honom att han "sög".

Inte bara husse har uppfört sig dåligt utan även husses lekkamrat "The Legend". Denne heders sport man uppvisade om möljligt ett ännu sämre uppförande och framförallt ett ordbruk som ej lämpar sig på denna sida. Om jag ogillar att förlora så framstår jag ändå som ett helgon jämfört med honom.....

Eftersom vi båda uppför oss dåligt i lagsport så har vi ju dåligt med kompisar. Desto bättre då att man har hundarna att lägga krut på. Sista nattpasset så började jag med att ladda upp gammelgeten lite med byteslekar. Märkte att han var rätt så taggad eftersom han kastade sina käftar mot burgallret i sin jakt att sita upp husse. Husse var bara delmålet för att få tag i bytet. När leken var klar och vi fortsatte till polisgaraget, så var geten fortfarande överladdad. Under promenaden upp från garaget till polisbilarna så överföll geten husse och hans väska. Ännu en "juckande" attack och geten hade vunnit väskan med dess innehåll. Bytesdominans är ju bra och när geten håller på så här så ligger banditerna illa till...

Och mycket riktigt!

Två banditer gjorde inbrott i bilar på den södra sidan om den stora staden. Så klart hade man flytt innan farbror blå anlände, men Arek var laddad till tänderna. Tyckte dock att han spårade från platsen, men han kom ändå ingenstans. Tyckte det var konstigt tills jag tände lampan och lyste upp den spralliga hunden. Det visade sig att geten, ännu en gång, slagit knut på sig själv med spårlinan. Efter pyssel o knåp så drog vi i väg med språng...

Och som han spårade. Ut på gångvägar, över tomter, stora vägar, berg och 4-H gårdar. Vidare längs gårdar och ånyo ut på stora och små vägar. Efter ett par kilometers spårande så började geten att se lite tagen ut. Inte så lätt att både spåra och dra runt på en halvblind förare. Vet inte hur många gånger jag kände på geten att vi var nära, men ändå var tvungen att säga "stanna"........ Detta då det var halt så i i hel....te på vissa ställen. Lägg därtill till vassa stenar och kolsvart mörker.

När geten kom ut i en fyrvägskorsning så förstod jag att vi var rökta. Tungan hängde ut ur getens mun som om man hängt en 40 kg tyngd i tungans ytterkant. Jag hade tappat mössan och en handske, var genomsvettig och förbannade att jag haft långkalsonger. Men mest av allt var jag sur över att jag sinkat geten och på så sätt tröttat ut honom. Lät meddela över radion att hundj---ln inte orkade längre, men fick snabbt ta tillbaka det. Bakom några bilar stod två filurer och dessa stämde ju klockrent in på signalementet som vittnet uppgett. Två infångade och en mycket stolt husse....

Geten spårade grymt bra hela vägen. Sett till spårmarkerna så skiftade det hela tiden mellan gräs, asfalt, grus, gegga, sand, stakethopp, trappor upp och trappor ned. Det är inte helt lätt för hundarna att hela tiden skifta underlag, men geten gjorde det riktigt bra....

Under natten fångade vi även in en man med knogjärn. Denne hjälte hade hotat upp en vanlig människa, men sedan ångrat sig och sagt förlåt!!! Är det okay då? Det var även en man som blivit hotad och nästan rånad. Denne man skulle möta upp polisen för att anmäla händelsen och det visade sig då att jag var först där. Då jag frågade honom om han var den som råkat ut för denna traumatiska händelse, så började han att fradga ur munnen och tala osammanhängande. Därefter drog han upp en pistol och riktade den mot den nu smått irriterade hundföraren...

Denna späda lilla hundförare blev inte ens rädd utan lät meddela denna man att detta enligt lag var förbjudet. Därefter togs pistolen ur mannens hand och tillföll sedan staten. Även denna man bad om ursäkt och lade båda sina armar på ryggen som om han nu visste att han skulle få handbojor.... Tror han ser lite för mycket på USA filmer! Pistolen visade sig ej vara riktig, men den var helt identisk våra tjänstevapen. Både i utseende och vikt. Han hade ju kunnat bli skjuten, men som tur var gick det bra....

Vi har även träffat några av dom ungdomar som ska ta över efter oss gamlingar när vi går i pension. Det kändes väl sådär att lämna över världen till dom. Under ett vanligt polisingripande, så kunde dessa ynlingar ej förstå att poliserna ville jobba i fred. Så vad gör man då? Jo man skjuter raketer mot polisen. När raketerna var slut så kastade man sten och brinnande papper! Vart är vi på väg?

Lilla Bus då? Jo valpen Bus var med i detta krig även han. Satt i bilen och skällde på alla som gick förbi. Sen fick han åka hem till tryggheten medans jag och geten jobbade vidare. Detta beslut togs ej emot med tacksamhet av sambon. Hon hade tänkt sig en lugn kväll framför TV ´n. Det blev det inte!

Bus var helt galen enligt uppgift. Till slut fick sambon koppla Bus och hålla honom i kopplet inomhus. På så sätt kunde hon se sitt favoritprogram och Bus kunde inte slakta inredningen i huset. I övrigt så har Bus fått spåra upp sin egen mat, men han blev tydligen inte mätt. För direkt efter detta så snodde han min frukt och på mindre än 5 sekunder hade han ätit upp stora grabbens kräm med mjölk.

Adjö!

Husse

DEN JUCKANDE VALPEN....

Det översexuella väsendet som anlänt hit till familjen har visat sig vara mycket fäst vid just husses ben. Har alltid gillat bytesdominans, men i min värld så borde det ju vara jag som är chef. Miniporrhunden är bara fyra månader, men har redan visat tendenser som gör att även den mest luttrade sexolog borde få gråa hår.

Under inomhussöket när Bus fick vara med så vandrade han ju runt för att träna i denna miljö. Efter lite lek med en bitsak så tittade plötsligt minigeten kärleksfullt på sin husse. Därefter kopplade han grepp i  sin iver att förföra husses klena ben. Till en början var det väl lite gulligt, men efter att jag dragit runt på minigeten inne i lokalen så vart det till slut lite anstränangande. Fick bli extra barsk i tonen för att juckarhunden skulle lägga ned.... Kollegorna tyckte i alla fall det var kul...

Så även hemma. I bland blir Bus så kär i husse att det bara inte går att låta bli....

När minigeten inte försöker utnyttja husses kropp så är han ju också en sakfinnare av klass. Man kan bli lite irriterad över vad folk kastar i naturen. Det skulle ju inte vara så kul om valpen satte något i halsen. Sambon observerade Bus under en promenad. Han verkade snutta på något och visade påtagligt att han var en valp. Det visade sig att han hittat en barnnapp och nu höll den på ett mycket proffessionellt sätt....

Under vår eftermiddagspromenad i går så verkade Bus tugga på tuggummi. Jag fick tag i lillgeten och bände upp käftarna. Fick kämpa ordentligt då Bus tuggade frenetiskt för att få behålla lite av material och smak. Då jag fick ut föremålet och höll upp det så visade det sig vara en..... Kondom!!! Jag kan tillägga att den ej längre var i förpackningen. Barnen undrade vad det var för ballong, men jag kände för tillfället inte för att redogöra för blommor och bin. Och framförallt inte beskriva fyndets verkliga användningsområde och hur i hela världen detta nu kunde anträffas i Bus mun under promenaden. Det blir sambons uppgift.....

I övrigt fortgår Bus anfall mot oss i familjen. Vi är fullkomligt söndertrasade både klädesmässigt och fysiskt. Vargen verkar lida av ADHD för det är ta mig 1000 an inte en lugn sekund vi har.... Under promenade idag så sprang han så fint på gångvägen. Upptäckte till sin förtjusning att bonden vänt upp och ned på geggamojsan ute på sin åker. Tittade på husse. Husse sade NEJ! Bus tittade på stora sonen. Stora sonen sade: Han kommer att sticka ut dit? Jag repeterade ordet NEJ en gång till, men fick bara ett tigerhopp till svar. Bus for ut i geggan och då helt emot husses instruktioner....

Gammelgeten då? Jo vi har jobbat ett nattpass här i helgen och då på södra sidan om den stora staden. Vi hade bara ett spår och det var efter några våldsamma rånare. Dom hade sprungit i väg och en annan hundförare började att spåra. Efter ett tag var denna hund trött och det var Areks tur att ta över. Precis där bytet skulle ske blev det väldigt trångt. En smal gångväg med två hundar och hundföarare, fyra polisbilar som höll på att vända. Arek knep dock i ett spår och vi for iväg i rungande fart. Efter långspår över gångvägar, ängar, tomter etc så orkade gammelgeten inte fullfölja då vi kom in i det tätbebyggda bostadsområdet. Synd!!!! Dock var spåret fram dit mycket roligt och trevligt.

Vi han ändå med att gripa en slyngel. På en ort söder om den stora staden så finns det ett gäng som ställer till problem. Man slår ned vanligt folk och då bara för att dom är på fel plats vid fel tidpunkt. Så även i går. Jag hade dock sådan tur att jag mötte på två av gärningsmännen under fotpatrull i detta centrum. Efter en kort jakt fick jag tag i två späda ynglingar och dessa uppvisade en mycket dålig attityd mot ordningsmakten.

Det tackade man bara för eftersom det innebar att husse kunde ta i lite mer för att transportera dessa våldsmän till polisbilen. En av de två var så våldsam att han fick beläggas med handfängsel. Jag tror att han kände sig stark och flyktsäker. Det kan man göra om man fått för mycket stimulantia i sig. Att koppla grepp på denna hjälte var dock inte svårare än att böja nykokt spaggetti.

Denne lille akrobat hade misshandlat fyra stycken ungdomar som passerat detta centrum. Kändes mycket bra att lägga vantarna på honom.....