POLISHUNDEN AREK

God Jul och ett riktigt gott nytt år önskar vi Er som till och från följer denna sanningssaga hos familjen Zoo. Nu har vi precis klarat av julhelgen och det var ingen lek kan jag säga. Eftersom i stort sett hela släkten är allergisk så haglade ju inte inbjudningarna ned i brevlådan om önskningar att familjen Zoo skulle komma på besök. Dock fanns där en familj inom släktträdet som var immuna mot hundhår samt även saknade inbjudningar de med. Deras skäl var detsamma. Det vill säga: Dom har två hundar också....

Familjen Zoo tog därför emot dessa vänner för ett trevligt julfirande. När släkten anlände så tränades Bus i lydnad. Bus stod i köket och lurade till sig korv genom falskspel. Som god kamrat stod även gammelgeten intill och tog det som föll till marken. Därefter gick startskottet då Bus upptäckte de två hundarna som kommit på besök. Även Arek hade nu upptäckt godsakerna och nu skulle chefsskapet göras upp. Efter flera timmars lek så hängde tungorna på samtliga hundar och vi kunde få lite matro....

Efter julhelgens slappande så kändes det som om man var tvungen att ta tag i hundarna igen. En promenad med Arek till brukshundklubben för lek med boll. Arek älskar all form av aktivitet så det kändes riktigt roligt. Vår kamrat Bus fick vara hemma, men hämtades upp i samband med att Arek lämnades av hemma. Detta var Bus första besök på brukshundsklubben och nu var det bara han och jag.

Hade tagit med mig två bollar för att dra igång Bus i värsta leken. Tanken var att få honom att tycka att bollarna var kanon och då att han skulle vara beredd att träna lite lydnad för att få bollen som belöning. Promenaden till brukshundsklubben var i värsta harmonin. Bus följde mig som om jag fullständigt ägde honom... Minsta rop så kom han springande tillbaka till sin kära husse. Plötsligt! Bakom en buske så stod en hundägare med en stor Båtsmanhund. Shit hann jag tänka innan Bus gick till atack. I full galopp forsade han fram mot den tröga stora hunden och då i fullt skall. Busvisslade och ropade på valpjäveln och tro det eller ej: Bus kom tillbaka!!!! En godis i belöning och sedan snabbt på med kopplet. Tror inte att den stora Båtsmanhunden han fatta vad det var som hände ens....

Väl på lydnadsplanen så tyckte Bus att vi kunde leka med bollen. När han gjort som husse ville så tog han bollen och stack iväg. Tog då fram min back-up plan och ålade fram boll nr 2. Bus tittade frågande på mig och bollen och visade sedan tydligt att boll nr ett var den som gällde.... När jag äntligen fick tag på byrackan så lekte vi ordentligt, men nu i koppel. Då släpper han bollen, tittar på mig med sina glansiga ögon och påbörjar att göra valpar på mitt ben....

Bus måste verkligen tycka att mina ben är snygga för det är bara mig han gör så här med....

Fullt ös hemåt och då med fortsatt lek under promenaden. Kändes trots allt som vi hade haft rätt kul ihop....

Bus brukar ju även få följa med till jobbet. Han får träffa människor, hundar samt även besöka en hel del olika miljöer. Denna dag var det dags för tunnelbanan. Det var ju under annandag jul så det var sparsamt med folk ute. Ned i en lång gång mot spärrvakten. Det gick bra. In genom spärrarna efter samtal med spärrvakten. Det gick bra. Världens längsta hiss ned mot plattformen. Det gick bra. Ut på perrongen och där var helt tomt. Tunnelbanan kom in och Bus såg väl lite fundersam ut, men det gick bra. Längst bort, i första vagnen, så kom det ut en person som började gå emot oss. I övrigt var det helt tomt.

Kvinnan som kom emot oss hade högklackade skor, ljus fin långkjol och en beigé fin kappa. Det enda som bröt av den graciösa kvinnans profil var att hon/han hade ett stort skägg!!!! Bus blev galen! Bus gick till anfall mot transvestiten och jag hade full sjå med att hålla honom tillbaka.... Kvinnan/mannen frågade om hunden uppfattade det som om han/hon såg konstig ut. Visste inte vad jag skulle svara då jag blivit lagom paff av mötet själv.... Promenaden fortsatte sedan utan incidenter.....

Vidare ut mot en skola där vi rastade och pustade ut över det märkliga mötet. Då fanns där en hinderbana som såg rätt kul ut. Klättrade genom fönsterramar, hoppade över hinder och gick på balansmoment. Bus gick intill och rundade alla hinder i stället för att hoppa över.  Som avslutning fanns ett ca 4 meters klätterhinder som var otroligt brant. Man var tvungen att använda ett rep för att komma upp. Jag tog fart och började klättra. Trodde Bus skulle bli nyfiken och springa runt och möta mig på andra sidan. Kunde inte se honom och tittade då snett bakom mig. Det visade sig att den lilla valpen bytt taktik och nu blivit bergsklättrare. Han var nu i jämnhöjd med mig på den branta klättringen så nu var det jag som fick panik....

Ville inte att han skulle ramla ned och för alltid bli skrämd till att pröva nya saker. Fick ta tag i halsbandet och kunde vända på Bus. Därefter en gymnastisk övning i att klättra bakåt med hund i koppel. Han är inte klok den hunden.....

Bus har även miljötränat lite i ett mindre centrum. Här var dock mycket folk, en utomhustunnelbanestation samt några affärer. Här rörde det sig mycket folk, men Bus brydde sig inte nämnvärt. Tills vi mötte en tant i ljus kjol och en lång ljus kappa. Då var det dags igen! Bus tittade efter kvinnan och då hon passerat tog han fart. Bus satsade fullt för att, som jag uppfattade det, försöka bita tag i kvinnans kappa. Kopplet kändes som om det var 10 meter långt då jag började att hala in linan. Då Bus var ca en decimeter från kappan så fick jag kontroll över kopplet. Bus vände direkt och började lukta på annat. Kan det vara så att Bus har fördomar mot ljusa kappor?

Lilla Bus har fått spåra lite i detta underbara väder. Han är mycket intresserad av detta moment och det har gått grymt bra måste jag säga. Har inte gjort det så svårt, men han har i alla fall spårat ca 200 meter och då med flera riktningsförändringar. Spåren är färska och på äng eller skog, men det känns bra tycker jag. Vill ha "hungriga" hundar och det tyckar jag han visar.....

Gammelgeten då? Han och jag är inne i en grymt tung period. Vi uppför oss båda två som nybörjare. Gör misstag efter misstag och griper numera väldigt lite folk. Bland annat så jagade vi efter en bil. Två sprang och två satt kvar. Kunde därför ej skicka hunden utan var tvungen att vakta de andra två tills förstärkning kom. Två minuter senare var vi på väg i ett härligt flyktspår och då på jakt efter föraren. Hundra meter rakt fram, ned på en gångväg och där stod en hundrastare. Samtliga ekipage blev kraftigt överraskade av sammanträffandet då det var mitt i natten. Arek och den lilla hunden "pussades" lite innan vi kopplat loss linor och koppel och kunde ge oss av igen.

Först bakspårade geten hundrastaren. Därefter tillbaka och full galopp i nästa riktning. Efter 300 meter kom vi upp till den plats där polisen varit strax innan denna händelse. Där hade polisen och anmälaren rört sig runt och nu var plötsligt vi där också. Då blev det tillt för geten och vi kom aldrig därifrån. Lika dåligt gick det för den hundförare som spårade efter passagaren. Han ursäkt blev att hunden troligen var förkyld..... Troligt!!!!

Förbannad gav jag mig ut på promenad. Med lite tur så kunde ju föraren ha gömt sig i någon buske eller på en balkong. Plötsligt blir geten intensiv och ger sig in på en baksida till ett hus. Svansen rakt upp och husse började tänka positiva tankar. Då far två kaninjä---lar ut och iväg i galopp. Studsade på gräset som värsta gasellerna på flykt från ett lejon. Fan!!!

Fortsatt promenad och nu var Arek het igen. Försökte som besatt ta sig in i ett stort buskparti. Jag tittade på och kände hoppet stiga igen. Jag tänkte att geten skulle få baxa ut den flyende om han nu var så dum att han inte gav upp. Geten for in i buskarna och det blev livat. Väntade på ett skrik eller skall, men geten kom ånyo ut. Denna gång stolt som en tupp och då bärandes på något.  Under kraftiga protester så kom han in och visade vad han hittat. Det var ett katthalsband!!!!

- Jippie!!!! Dags att ge upp...... Gick tillbaka till dom andra poliserna och medgav att denna hundförare har en tung period och att han som yrkesman "suger".  Men som vi säger i branschen. Efter regn kommer sol!!! Min förhoppning är alltid att det skall vända till nästa arbetspass. Den som lever får se....

Må gott!

Husse