GOTT NYTT ÅR....

Sista passet som vanlig polis är nu avslutat och Husse gjorde nog inte något större avtryck i historieböckerna i dag heller. Nästa vecka är det dags att flytta över sakerna till Hundenhetens lokaler och då påbörja jakten på en fyrbenting värdig detta nyutaxaminerade laglexikon som tituleras för Husse. Har redan fått ett erbjudande och det är inte en klassisk polishund. Ska titta på den i veckan och fungerar allt som det ska så ska ni få se på f-n!!! Jag berättar inget mer nu, men hoppas kunna återkomma med mer info vad det lider.

Innan dess så ska familjen zoo få avnjuta nyåret i goda vänners lag. Förhoppningsvis är alla kroppsdelar kvar även under morgondagen, men det vet man ju aldrig när det ska fyras av raketer. Gjorde världens klipp i veckan då grabbarna skulle få välja raketer efter egen smak. Var lite orolig över om kreditkortet skulle börja ryka på grund av övertrassering när en 12 och 14 åring skulle få välja fyrverkerier värdiga att spridas över södra sidan av Stora Staden. Döm om min förvåning när kassakvittot spottade ut att Husse endast var skyldig 88 kr.....

Såg "bomberna" grabbarna valt ut och kom fram till att risken för att dom skulle skada sig själva under avfyrningen skulle vara minimal. 100 raketer av den typ som flyger/vinglar 10 meter för att därefter säga "pop". Ingen större risk för hörselskador kan jag tillägga. Den yngre hade valt någon form av "partypoppers" och det mest skrämmande med dom var nog endast dom vågade färgerna.... Trots Husses kontrollfrågor huruvida vi skulle ha mer bomber o granater så blev svaret nekandes. Dom kunde dock tänka sig att köpa en ask tomtebloss....

Antingen är grabbarna väldigt försiktiga eller så finns det ändå någon form av förlossningsskada....

Nog om detta! Ha nu en riktigt god fortsättning och var rädd om er därute i natten...

Må gott!

Husse


KKKKAAALLTTTT!!!

Klockan är 05.40. En person står utanför carporten och då påpälsad som om orten hade varit Mount Everest topp. Den personen ångrar i samma ögonblick att han tagit en morgondusch eftersom både dom allt för ofräscha näshåren och den ovårdade skäggstubben precis frusit till is. Den personen är även medveten om att morgonpromenaden måste fullföljas eftersom den som skall vallas måste göra både nummer ett och två innan det är dags att åka till jobbet... Den med frusna kroppshår börjar att stappla in mot skogen och då i sällskap med han som måste göra sina behov i buskaget. 13 grader kallt ute och rått så in åt helvete. Den som är fyrbent visar entusiasm i 15 meter för att sedan vända åter mot sitt boningshus. Han stoppas effektivt upp och tvingas ut på en rastrunda trots flera försök att vända åter. Anledningen till detta är att Husse måste bege sig till jobbet och där arbeta som en helt vanlig polis och då utan hund....

Arek såg inte helt obekväm och ledsen ut när han fick hoppa tillbaka in i värmen. Husses ambition att rädda världen sjönk ytterligare lite granna när det denna gång inte räckte med att skrapa rutorna på bilens utsida utan även fick nöjet att stifta bekantskap med isytan på insidan.... När Husse väl nått stationen så var energinivån låg, men byggdes sakta upp med lite frukost och varm choklad....

Denna gång skulle Husse få nöjet att åka polisbil ett dagpass. Arbetetet dagtid brukar inte bjuda på några större prövningar så dom stora målen fick bli att ta en morgonfika på ett mysigt café samt inmundiga en god lunch i goda vänners lag. Planerna satts ju självklart på sniskan eftersom det alltid finns någon jävel som ska hitta på djävulskap precis under den tidsrymd där fika och matpaus enligt arbetsmiljölagen var inlagd. Dom tunga case som satte allt på sned var följande tankebryderier:

1 Man med slägga slog sig in i fastighet för att som vi trodde ta någon av daga. Med facit i hand visade det sig vara en morgonberusad man som vevat lite för vådligt med en sopkvast.

2 Bilister som krockat. Ena parten ville ej göra rätt för sig utan tog apostlahästarna och drog iväg i en Ben Jonsson löpning. När alla var klara stod den gamle hundföraren Husse där med noll gripna, men en jävla hög med papper att reda ut....

3 Trafikolycka. Hästsläp voltat och nu låg hästen och sparkade som en galningi släpet. Sanningen var den att hästen blivit lack på att åka släp. Kickat sig ut och nu stod och mumsade snö. Husses uppdrag blev att köra bil o släp medans polisbilen fick eskortera den energifulla ponnyn under promenaden tillbaka till stallet.

4 Man ofredar kvinna. Mannen kvar och hävdade att nyåret skulle firas tillsammans. Kvinnan, som var hämtat som från en skräckfilm, önskade ej manligt sällskap. Visade i stället Husse att hon var naken under blusen varvid Husse fick kämpa med dom kväljningar som nu akut uppstått. Husse flydde lägenheten och räddade även den ofredande mannen från risken att få se samma sak. Samtliga manliga parter lämnade fastigheten i något som kan liknas vid flyktbeteende.

Ja! Detta var Husses fantastiska dag på jobbet och i morgon är det dags igen... Jippie!

Har nu fått besked om att jag får komma tillbaka till Hundenheten den 11 januari..... Jag tror att min fysiska aproach passar sig bättre där en den verbala judo Husse tvingas använda dagligen nu. Har haft pepparsprayen uppe 4-5 gånger under dessa vanliga pass, men inte en jävel verkar vilja ha en dusch. Hmmmm!

Må nu gott!

Husse


MR HÄLSA!

Ca 75 år gammal i människoår! Så gammal var Arek när han nu vandrade i riktning mot djursjukhuset, lyckligt ovetandes om att det ånyo var dags för chassikontroll. Mr Amnesia hade helt glömt vilken typ av inrättning han nu stolt gjorde entré i och det tolkar jag genom att se hans glada svansföring och föriga stil när han dånade in genom ingångsdörren. Upp på vågen och tack vare att fett väger mindre än muskler så visade det sig att Arek lyckats hålla sin vikt trots att han odlat ett mycket stort matintresse efter sin pension....

Väl i dom sterila lokalerna så smög sig nog minnena över honom och han återgick till att bli den "positiva" killen och då mer som jag kom ihåg honom. Här fanns fiender i form av andra besökanden och trots att Husse bet schakalen i läppet så fortsatte han småmuttra och fräsa åt allt och alla. När vi blev inbjudna att följa med veterinärassistenten så uteblev av någon anledning det första bettförsöket, men under färden i korridoren fram mot undersökningsrummet så hann min gode hårboll med ett par utfall mot förbipasserande undersökningspersonal....

Som vanligt får man ju sitta en stund och vänta och det lugnar ju inte precis ned den fyrbente. Varje steg utanför rummet mottages med ett par skall, morr och färdigställning till anfall. Denna gång hade man valt ut en av de mer rutinerade veterinärerna, men det spelade föga roll. Så fort hon tog i dörrhandtaget så övertog Arek chefsskapet i lokalerna. Veterinären lyckades åla sig in i rummet likt spökplumpen längs med väggen... När jag lyfte Arek upp mot undersökningsbordet så var det som att lyfta en stelopererad tiger. Med uppdragna läppar och blottade tandstumpar välkomnade Arek den nu parkinsonsskakandes veterinärens händer.... När allt var klart sammanfattades Arek på detta sätt:

Hjärta o lungor: Gick ej att lyssna på. Morr och kraftigt motstånd förstörde all möjlighet till att lyssna i stetoskop.

Svalg o mun: Omöjligt att komma nära. Hon såg dock att tandstatusen hade mycket att önska.

Rygg: Gick faktiskt att känna på eftersom vi var tre personer som höll fast min gode vän.

Ben, knän och övriga leder: Arek mycket bångstyrig, men veterinären tyckte ändå att han var mjuk i lederna. Detta trots att det såg ut som hon försökte böja en frusen köttbit när Arek motsrävigt lät sig hanteras.

Avslutningsvis ville veterinären se Arek trava lite i korridorerna. När vi öppnade dörren till rummet och Arek under morr och stor förighet drog Husse ut ur rummet så visade det sig att vi haft publik. Arek hade tilldragit sig så stor uppmärksamhet att övrig personal ( från säkert avstånd ) tittade på huruvida den undersökande veterinären blivit uppäten eller ej....

Arek nu mycket glad över att vara fri vilket tolkades av veterinären såsom att hårbollen var mycket lätt i steget samt rörde sig obehindrat och graciöst....

När vi lämnade inrättningen så var det som att man hörde en lättnadens suck från personalen. F-n va jobbig han är.....

Må så gott!

Husse

GOD FORTSÄTTNING....

Står inte ut längre.... Alla samtal från gamla medarbetare, chefer, media, vänner och groupies har gjort sitt. Husse hade visioner om att erövra ett polisområde, arbeta utan hund och i stället skapa kontakter med samarbetspartners och youngsters med det stora målet att minska brottsligheten och nyrekryteringen till den kriminella världen. På grund av all övertalning från gamla medarbetare och.... Ähh! Vad f-n! lika bra att säga sanningen!!!! Inte en jävel har hört av sig och bett om Husses återkomst till K9.

Arek hade rätt redan från första början. Husse helt oduglig som vanlig snut vilket han blev varse om direkt han kom i kontakt med vanligt polisarbete. Alla år bland fyrbenta och håriga vänner har brutit ned den sociala förmågan till noll vilket ju direkt ställde till problem i nyanställningen. Det visade sig att Husse hade stora problem att anpassa sig till att han nu inte var ensam i bilen. Det visade sig även att ett ännu större problem var konsekvenserna av att lägga en rökare i bilen när man nu inte var ensam om att få njuta av den fruktansvärda odören som en fjärt kan erbjuda.....

Husse bönade och bad om att få komma åter till den verksamhet han föddes till att utföra. Efter att ha hängt och släpat i chefens byxben så kom då beskedet han längtat efter att få höra. "Släpp benet och torka tårarna pojk! Du är välkommen tillbaka!" Husse nu mycket glad, men ändock med ett par små, små problem att lösa.

1 Mattis: Hur skulle hon ställa sig till att Husses långa karriär som vanlig polis nu var till ända?
2 Hur skulle dom nya poliserna klara sig utan Husses närvaro som vanlig polis?
3 Hur skulle ungarna motta nyheten om att Husse vill leka med vargar i stället för människor?

Frågetecken nr 1 löste sig utan problem. Mattis mycket förstående vilket fick Husse att misstänka att mattis druckit lite för mycket ur tetrapacken med vin. Frågetecken nr 2 ännu mindre problem eftersom Husses nya medarbetare knappt visste vad Husse hette trots att vi arbetat tätt ihop under tre hela dagar. Frågetecken nummer tre var det som löste alla knutar. Husses minsta son grät av lycka eftersom Husses beslut om att återinträda som hundförare skulle göra att han slapp få spö i skolan för att Husse var ett pain in the ass mot dom kriminella individerna där.

Allt alltså glass o ballonger. Arek även han mycket glad eftersom Husse direkt drog igång grundträningen för den halte tysken. Målet med övningarna är att Arek ska klara polisens första krav så att vi alla fall kan jobba i två månader. Under den tiden får vi leta efter en lämplig arvtagare....

Denna lilla histioria visar väl ånyo lite av Husses starka och svaga sidor. Typ initiativförmågan och omdömesbiten!!! Vi har inte fått något datum när vi ska börja på hundenheten igen, men förhoppningsvis blir det kring den 10 januari. Jippie!

Under den period Husse nu jobbat som vanlig polis så har han fullgjort hela tre pass ute i verkligheten. Husse har lärt sig väldigt mycket om nya avrapporteringsrutiner vilket har gjort att han somnat mycket skönt på kvällarna. På tre pass har det blivit 10 gripna fångar. 8 av dessa efter att ha lekt indianleken och då smygit sig på banditerna medans dom i god ro trott att man varit på den säkra sidan... Då, som från ingenstans, har farbror blå dykt upp ur en snödriva eller ramlat ned från en grantopp.... Kul att gripa, men inte lika kul att förklara sig med ord som skall få en åklagare eller domstol att riktigt förstå vad som hände där ute i verkligheten....

Ha nu en riktigt god fortsätttning och ett gott nytt år!

Husse o Arek



TRO DET DEN SOM VILL....

Chip Hallo! Nu får jag nog ta till pennan igen eftersom Husse ånyo visat sig lite från sin bästa sida. För alla er som fysiskt verkligen känner honom så vet ni att initiativ är ledord i hans trånga värld. Tyvärr följer inte alltid hans tanke det logiska mönstret vilket gör att vi i hans närhet prövas dagligen i vår flexibilietet. Ta mig som exempel! I mina bästa år, strålande form och sugen på att ånyo göra ett försök att bli årets polishund. Tagen på sängen när Husse meddelar att jag gjort min sista dag och att han lämnat skeppet för att utbilda övriga poliser på södra sidan i sättet att jaga bus....

Jaha! Inte mycket att göra tänkte lilla jag och tog mig friheten att lägga på mig några extrakilon och samtidigt sova ut ordentligt på morgonen. Fann min lilla plats framför öppna spisen, men kände att det var som att sia om framtiden eftersom Husse lovat att min fästingbitna päls och vargalika ansikte, skulle få ligga just på den platsen när jag lämnat jordelivet. Flyttade mig därför till en mjukare matta och då i nära anslutning till matbordet....

Under en vecka kunde jag följa Husses nya liv som vanlig polis. Lika förvirrad som en skolpojke på väg till sin första dag drog han iväg för att om möjligt rädda vilsna själar. Han stod ut en vecka innan propparna i säkringsskåpet gått. Husse lät meddela att själen fanns kvar på hans gamla jobb alternativt att tiden som vanlig polis runnit ifrån honom. Husse sökte tröst hos mattis och barnen och det visade sig att samtliga parter nog tyckte Husse passade bäst när han satt ensam i sin polisbil och då med en morrande best som enda sällskap. När han fick leka med hunden i stället för att plågsamt behöva socialisera med vanliga människor.

När Husse fick detta stöd sprang han som besatt i riktning mot datorerna. Lika lätt i steget som när han lämnade tandläkaren sist efter sin rotfyllning dansade han ned mot tangentbordet och plitade ned sitt ångerbrev till chefen för hundenheten.

Hört ryktesvägen att dom trodde något skämtat, men när sanningen gick upp så tyckte dom väl synd om den medelåders mannen som nu med darrande underläpp och snyftanden bad om att få komma tillbaka... Som ni säkert förstår så är han idiotförklarad på samtliga ställen, men kan nu titulera sig för hundförare igen. Stolt som en tupp vandrar han runt med sitt benhölster och hundkoppel. Det här har ju även vänt upp och ned på min lilla värld av blommor eftersom Husse även bestämt sig för att team Arek/Husse skall återuppstå...

Så från att ha varit en välmående tjockis så har matransonen minskat rejält, vett och etikettkravet stramats åt och så även kravet på lydnad....

Kan sammanfatta veckan såhär:

Fredag: Arek polishund - glad, ambitiös och sergerviss på jakt efter ära och berömmelse.
Lördag: Arek fått tårta och leksak! Meddelas, under protest, att han är satt i pension.
Söndag: Arek i chock! Svårt förstå och inse att karriären kan avslutas av den som inte är Alfahannen.
Måndag: Husses första dag på nya jobbet. Arek bekväm i sin roll som fotbollsspelare och matfreak.
Tisdag: Husses andra dag - Husse kommer hem med sänkta axlar - Arek fett nöjd med sitt nya liv.
Onsdag--Fredag: Husse käkar antidepressiva godisar, rabblar konstigheter och mular sig själv i snön.
Lördag: Husses första arbetspass, 5 gripna, men Husse ändå inte glad. Arek orolig för Husses mentala hälsa.
Söndag: Husse åter hundförare. Husse ånyo glad!

Wow! Vilken uthållighet han visar... Herregud! Ta mig härifrån....

Arek K9 (f.d medlem i PRO)


PÅ JAKT UTAN HUND!

Då var Husses första pass utan hund avklarat. Den fyrbente hemma med mattis o barn när Husse stängde dörren för att åter träda in i hjälterollen. Dom sorgsna ögonen från schakalen var dock det som etsat sig fast på näthinnan under resan mot nya jobbet. Det var dagen då Husse inte skulle behöva be Arek hålla käften utan i stället föra en sansad och seriös diskussion med en mänsklig kollega. Låtsas vara intresserad av dennes liv istället för att vara egoistisk och bara tänka på sig själv...

Benhölstret borttaget för att då ha ersatts med ett midjehölster. Inget hundkoppel utan bara ett tomrum på den plats där fegsnöret suttit. Hölstret gjorde att jag kände mig som en gammal tjock farbror som dragit upp sina byxor för långt. Kändes som om jag var tvungen att smörja in axlar och armar med liniment bara för att bli så pass mjuk att armen ens skulle kunna nå till den positionen där bössan satt... Fuck! I stället för att träna snabbdrag och snurra puffran runt pekfingret så var det i stället till att om möjligt hinna få upp vapnet innan passet var slut.... Boooooriiiiiing!

Kollegan som tur var både trevlig och duktig i sin yrkesroll vilket fick Husse på något bättre humör. Första jobbet i snöstormen blev till att försöka gripa ett antal klottrare. Packet stod och förstörde en större vägg med sin målarkonst, men hade ingen aning om att dom var observerade. Farbror blå kom till platsen och det blev indiantaktik med målet att smyga sig på, överraska, springa lite och sedan vinna.... Platsen full av sprängsten så varje steg i snön var som rysk roulett. Kommer jag att bryta lårbenet nästa steg eller hur blir det?????

Spänningen steg när vi kom smygande genom skogen och då observerade tre män i sitt utövande. Platsen dock öppen fram till där dom stod vilket försvårade taktiken. Funderade på att bygga en pilbåge, men kollegan meddelade att något sådant ej stod i lagtextens kommentarer vilket skulle utmynna i Husses förflyttning från gatan och in i ett förråd....

Föll tillbaka i den gamla yrkesrollen och tog rollen som galning med polishund. Stormade ut, anropade att packet skulle stanna eller dö inför vargens angrepp. Två av grabbarna trodde på skådespeleriet. Kastade sig handlöst ned i snön och bad för sina liv. Trots att det endast kom en späd uniformprydd polisman med härjat och fårat ansikte så kunde dom inte omsätta fakta.... Tror inte dom fattat än att Husse saknade hund. He! He! He! Den tredje lade på en Ben Jonsson löpning rakt ut i djungeln och i det ögonblicket började Husse fundera på var den mänskliga kollegan tagit vägen....

Blev strax varse när han kom pulsandes i snön, armarna rakt ut och med ett smått begränsat flin i sitt ansikte. Hans löpning hade slutat i en vattentäkt och i stället för att gripa bus fick han göra provet för simborgarmärket. Kollegan såg smått frusen ut när fick äran att vakta dom gripna medans Husse körde tracking efter bandit nummer tre....

Efter en stunds spårande så anträffades bandit nummer tre lika uppgiven som Husses kollega. Detta då även banditen flytt ut i ett kärr. Kamplusten hade svalnat betänkligt och han var till och med beredd att erkänna sina synder....

Det var lite då problemen började! Hade Husse varit hundförare så hade han lämnat packet åt övriga poliser. Snabbt lämnat platsen innan skrivjobb kom på tal. Nu plötsligt var det Husse som skulle redovisa allt som hänt och då på något sätt utelämna det brottsliga han själv gjort och då i stället få med det som enligt lag skall täckas in.... Efter ett antal timmar framför datorerna så hade kollegan guidat Husse genom pappershelvetet och vi kunde ånyo dra oss ut... Tror inte kollegan var helt imponerad av Husses kunskaper, men han höll i alla fall gott humör...

Kvällen fortsatte och vi träffade idiot efter idiot. Den ena galningen efter den andre avlöste varandra. Skillnaden nu var att Husse inte fick använda sin pepparspray hur som helst utan nu var tvungen att redovisa VARFÖR?  Hmmm! När kvällen var slut så var gripandestatistiken uppe i 5 vilket väl får anses vara godkänt. Dock utan den riktiga euforin eftersom sällskapet inte var fyrbent, osocialt och ludet.....

Tycker nästan lite synd om kollegan som fick lida med Husse under 10 timmar. Han var grymt duktig och fick Husse att framstå lite som en dyslektisk analfabet..... But what the fuck! That´s who I am!!!

Må gott!

Husse


ABSTINENS....

Helt galet! Har ju varit skadad och borta från hundtjänsten i flera veckor. Arek gick därefter i pension och Husse började sitt nya jobb. Har nu varit där en vecka och har en helt sjuuuuuuk abstinens efter att vara hundförare igen.... Efter så många år på en så speciell enhet så blir man ju även en väldigt egen person. Är ju formad som ett osocialt freak med otrolig energi att träna hund och fånga bus...

Längtar just nu sjukt mycket tillbaka, men får väl ge det nya en rejäl chans....

Husse

AREKS PENSIONSLEKSAK FRÅN MATTIS!


TIGGARKUNGEN...


AREKS FINA BOK!


TEAM HUSSE/AREK


PENSION!

Man skulle ju kunna gissa att ångesten var stor, vemodet som en klump i halsen och en fundering om valet att sluta som hundförare verkligen var det rätta... Efter att ha vräkt i sig avslutningstårtan, debreefat med turens befäl och sedan för sista gången gått ned i garaget för att köra skiten ur Husses fina polisbil så måste jag säga att stegen var något tunga fram mot bilen.... Jobben uteblev fram till middagen som firades med en bättre köttbit, onyttig sås och en mycket god läsk. Som sällskap var i stort sett hela turlaget och Husse kände nog att man kanske inte kan ha ett bättre polisliv än så här.

När klockan närmade sig 22.00 och ett utmanande hundjobb ropades ut i den sprakiga högtalaren så visste jag att det var Areks sista chans att spåra upp och utdela sitt alldeles egna straff för kriminell verksamhet. For ur bilen, tog tag i spårlinan och öppnade bakluckan. Ylandet från vargen avtog när han direkt doppade näsan i marken för att söka spår. Sträckt lina över asfalten, över en korsning och vidare in på en grusväg. Halv språngmarsch ut i mörkret längs den fuktiga grusvägen och så plötsligt en allt för välbekant känsla.....

Linan slackad och i skuggorna kunde jag se att den tandlöse vänt sig om och då stirrandes mot sin Husse. Husse tände sin lampa för att söka svar på varför min ludne vän plötsligt stannat. Eftersom han inte drog något mot mig, juckade mot något på marken,  ej skällde och ej heller hörde någon skrika för sitt liv så förstod jag att vi förmodligen inte gripit någon....

I skenet av lampan kunde jag se hur Areks Alzheimerstomma skal till huvud verkade fråga sin Husse om vad vi gjorde där.... I stället för att fira högvinsten eller åtmindstonde spåra vidare i jakten på den berömmelsen så kunde vi båda konstatera att här i alla fall inte fanns något spår som den tyske schäfern kunde känna. Även om Husse inte är planeten Jordens mest smarte forskare så förstod ju även han att leken var slut....

När jag då gick närmare Arek och lyste upp hans päls så vart man ju inte mer positiv. Det såg ut som Arek rullat sig i en grishage och av det jag kände på spårlinan så var inte den renare heller. Kollade av mina egna skor och klädsel och upptäckte att det ta mig f-n såg ut som om vi rullat ned för ett berg i Amazonas.... Kände mig matt, otroligt smutsig, smått less och kände även att mitt beslut att nu sluta faktiskt var taget i rätt tid.....

Samlade ihop allt material, drog till hundenhetens lokaler och tog ett nödvändigt avslut. Av det jag sett sista dagarna så är inte Arek less för det. Schakalen lever loppan genom att spela fotboll 2-3 gånger i veckan, går mysiga dagliga promenader, tigger vid matbordet och lever ett soft liv utan några större krav....

Arek verkar riktigt glad och pigg vilket gör beslutet än bättre....

Som present hade han fått en fin julfigur i tyg av mattis. Den gillar han verkligen, men den är väl liiiite liiitee läskig när den piper till... Arek försvarar leksaken med sitt liv. Katten tittade mot leksaken vilket fick till följd att Arek for upp och gick till anfall mot jamaren. Jamarens svans lika tjock som en isbjörns benstomme när hon försvann upp för trappan under flykten för sitt liv. Arek dock nöjd eftersom han säkrat upp gosedjuret.

 Som middag på pensionsdagen så var ju även det goda färskfordret försett med goda korvar.....

Nu börjar vi vårt nya liv. Bloggen läggs ned och som avslutning la vi in lite avslutningsbilder. Ni som även undrat hur hela team Arek/Husse sett ut får nu även svar på det. Hoppas ni inte satt och åt så att ni fick kväljningar. Klagomål på Husses utseende lämnas till hans mor och far. Det genetiska kunde inte Husse rå för...

Tack för allt!

Må gott!

Husse och Arek

HUSSE TRÖTT!!!

Ett, tyvärr, allt mer utdöende hederskodex inom polisen är att man skall ha inkilning när man börjar på en ny enhet samt även en utkilning när man slutar. Inkilningen är av sådan art att du bör bjuda på god mat och dryck samt under kvällen lyssna på övriga medlemmars skrönor och historier. Har du lyckats med mat och dryck så är du en i gruppen och då automatiskt inbjuden till övriga evenemang. Utkilningen har samma tema gällande mat och dryck, men skillnaden är att du kanske har en och annan historia att berätta själv....

I går var det Husses tur att ha utkilning och både mat och dryck var av godkänd karaktär. Skillnaden denna gång var att Husse inte fick berätta skrönor utan istället fick dem berättade FÖR sig. Och herregud vad jag verkar ha förträngt en hel del som hänt under åren. Det mesta med glimten i ögat, men ändock föga smickrande.... Gårdagen innehöll glada skratt, goda minnen, tal och presentutdelning. Ju närmare tolvslaget klockan led desto konstigare mimik och rörelsescheman i talarstolen. Husse därför mycket trött idag.......

Allt som allt en kanonkväll och det är med ganska stort vemod som Husse och Arek nu säger att adjö till hundeheten. Det har varit en fantastisk tid med otroligt mycket äventyr, action, skratt och tårar. Nu gör vi det sista passet ikväll och sedan avslutar vi en fantastisk karriär. Den som gjort karriären är inte Husse utan helt och hållet den fyrbente hjälten som under 6 år varit min skyddsängel....

Tror Arek förstått att det är nya tider nu och han verkar inte sorgsam för det heller. Han har fotbollsträningar tre-fyra gånger i veckan och övrig tid tigger han mat. Ingen sorg i hans ögon utan bara små pigga buspupiller....

Vet faktiskt inte hur det blir med bloggen nu, men hur som helst så har det även där varit en fantastisk tid. Får väl se om det finns något att berätta om i mitt "vanliga" liv som börjar nu, men om inte så har Ni ju ordnat så att jag har ett fint minne av allt som hänt inom bloggvärlden.

Tänker då på min bok! Kan ju nu även titulera mig författare av en bloggbok och det känns ju faktiskt bra... Av kommentarerna att döma så verkar ni vara ganska nöjda med innehållet och det gör ju inte saken sämre. Att vi sedan är på kraftig uppgång i försäljningslistorna har nog inte med innehållet att göra utan mer över att utbudet i genrén är riktrigt uselt.... He! He! He! Kul har det varit i alla fall.

Kontaktade Vulkan.se för att se om det gick att köpa lös ett antal böcker till reducerat pris. Av någon anledning verkade dom inte känna igen författaren eller dennes varg vilket gjorde att det subventionerade priset gick upp i rök....

Nu ska vi vila och Husse ska återhämta sig och återställa vätskebalansen efter partyt igår. Sen åker vi till jobbet och avslutar forhoppningsvis med flaggan i topp.

Må gott!


TOPPEN!!!

Sista veckan som hundförare i Stora Staden. Ville ju göra ett bra intryck genom att tömma depåerna av kriminella innan vi drog vidare till nästa enhet. Den målbilden har väl slagits lite på sned eftersom spårjobben och hjältedådenhar uteblivit. Vill tro att det har med höstmörkret och det konstanta regnandet att göra och kommer nog att hålla den ursäkten som nummer ett veckan ut.... Under helgen som varit så har jobben inte haglat in utan vi har endast haft ett jobb som var hundrelaterat. Arek tog mig ut på ett spår runt flertalet kvarter och då på jakt efter en gärningsman som gjort sig skyldig till en skadegörelse.

Åtminstonde trodde jag Geten vallade mig runt på jakt efter denne, men jag blev väl mer och mer avvaktande i min övertygelse eftersom vi i stället anträffade följande ingredienser till spårsoppan:

Kvinna med hund: Areks svans mycket hög och intensiv. Husse helt säker på att banditen var gömd bakom bilarna och släppte därför ut ännu mer av spårlinan. Allt för att Arek skulle få fritt spelrum denna sista vecka och då själv få avgöra om han önskade en brandslang i belöning av Husse eller om han hellre ville smaka beskt människokött...

Som tur var såg Husse "fienden" före Arek och tur var väl det. Här stod en kvinna i mörkret och kramphöll sin lilla boardercollie. Vet inte om hon sett mig eller bara blivit förstenad av skräck då hon såg den mörka Schäfern komma smygandes bakom hennes rygg... Vi hälsade artigt innan jakten på den kriminelle drog vidare. Dröjde inte länge innan vi hann ifatt ett rådjur följt av en hare.... När vi sedan nådde fram till en korsning och Arek drog en piss i en buske så förstod jag att vi inkasserat ännu en förlust i statistikjakten.... Inga sura miner från någon utav oss och framförallt inte den ludne. Han anträffade en yougurtflaska och så var leken igång....

Nu har vi tre pass kvar varav ett av dessa är fys och lekpass, ett städpass och ett sista busjagarpass. Sedan är sagan slut och Arek träder in i pension.

Husse även i stort sett läkt skademässigt oxå. Avslutade förra veckan med slutprovet om axeln skulle hålla. Åkte runt som en rosaklädd prinsessa, livrädd att bli tacklad och helt ärligt så djäääääävla dålig. Föste iväg två skott längs med isen och flydde resten av tiden så långt bort från närkontakt som det bara gick. Så djävla chicken, men oxå så djävla hel fortfarande. He! He! He! Upptäckte till min fasa att konditionen lämnat kroppen under de 5 veckor jag varit skadad. Satt i båset efter ett par ruscher och gjorde allt i min makt för att inhalera syre i pingislungorna samtidigt som jag försökte hålla spyan kvar i strupen....

Fick därför dra igång lite fysisk aktivitet i form av fotboll och hockey med 12 åringarna igen. Syret börjar återkomma, men det känns ändå som Husse har konstant mjölksyra i låren.... I morgon ska Husse ha avslutningsparty med sina arbetskamrater. Troligen bryter Husse då ned den nyfunna konditionen genom ett ohämmat intag av alkoholhaltiga drycker. Tur att mattis lovat att hämta Husse för sist gick inte cykelturen hem så där himla bra.....

Trodde ju även att jag skulle få vara gästskribent på en hemsida för Lida friluftsgård vecka 51. Jag skickade in ett bidrag, men det gjorde även Arek. Gissa vilket bidrag som kom med? Brädad av en hundjäveln igen! Nåja! Man kan ju lägga in kommentarer och då ska den blivande pälsmössan få veta att han lever.... Så håll koll på Lida Gårds hemsida och då blogginlägget vecka 51 så får ni se vad den fyrbente formulerat ned...

Tack alla ni som köpt boken oxå. Har sålt så bra att vi nu ligger etta på boktoppen gällande bloggböcker. Kolla in
www.vulkan.se så får ni se....

Må gott!

Husse


NU FÅR VI SE...

Fyra veckors rehabilitering efter skadan är nu tillryggalagda. Valde att göra tidigare debut i sportvärlden och då genom att köra hockey mot 12 åringar. Förbjöd dom självklart att använda för mycket våld och skjuta höga puckar vilket fick till följd att Husse blev kallad för "pipplis" och "mes". Gav dom arga ögon och ljög om att anledningen till våldsförbudet var för att lärarna stod vid sidan och tittade på. Meddelade pyttefolket på skridskor att det skulle se illa ut om man fick montera ned en smurf från sargen efter att polis Husse mosat upp honom med en perfekt tackling. Tror skitungarna trodde på fantasihistorien för debuten gick ju galant....

Höjde upp nivån genom att ta mig ned till spelplanen bland dom vuxna tjurarna. Morgonmatchen är i vänners lag, men risken för skador är ändock stor på grund av morgontrötthet, ålder och vinnartestosteron. Innan spelet så satt Husse och samtalade med en motståndare. Även motståndaren hade haft en skada och ämnade försöka hålla sig undan kroppskontakt. Husse instämde i försiktighetsplanen eftersom det just nu är 10 spelare som är skadade i laget.....

Upptäckte direkt att Husses kondition i stort sett var intakt. Om det berodde på att nivån redan var låg från början eller att Husse är ett fysfenomen - ja det låter jag vara osagt. Lätt som en fjäder for Husse fram över isen och då med sitt trollspö i ett fast grepp...

Efter 30 sekunder på isen så hade Husse sådan fart längs med sargen att motståndarna stod som fastklistrade i jämförelse. Tyvärr hade jag missuppfattat allt för i ögonvrån såg jag hur något kom framrusande i riktning mot just mig...  Det som kom uppenbarade sig som ett godståg som precis skenat och nu okontrollerat for mot det lilla smala knyttet med boll. Förstod att slutet var nära, men trots paniken så lyckades jag bromsa genom att ploga med skridskorna.... Såg ut som ett rådjur, instängt i en spilta, som nu stod öga mot öga med en skenande flock av tigrar...  Godståget hade väl inte heller justerat grillorna riktigt för han for väl in i sargen i typ 80 km i timmen. Smått vimmelkantig drog 100 kg bjässen iväg i motsatt riktning och då tyvärr även med bollen....

Glad över att ha överlevt tog den lilla hockeyprinsessan ånyo fart över isen. I euforin över att inte ha bollen, och då även inte risken att bli tacklad, så ökades farten i åkningen till så kallad överljudshastighet. Husse öste på, provade översteg och flög fram i vänstervarv. Kom på att det var match och tittade följdaktligen upp från isens fina färger varvid nästa problem dök upp.....

Den skadade killen som jag pratat med innan provade tydligen samma taktik och när vi nu kom i ansenlig hastighet över isen så var kraschen ett faktum. Samma riktning, samma fart och nu ett avstånd av 1 meter. Ingen hann svänga och Husse hann bara tänka att han helst ville åka Mercedesambulans till akuten innan det small....

Men dra på trissor! Den andra killen flög väl som om en jätte kastat honom till marken. Kvar på isen stod väl Husse och då utan en skråma. Det var andra gången under 20 år som jag inte ramlat när jag krockat med något på isen. Snacka om att vilan gjort mig grov.....

Ingen blev skadad så allt var ju bara glass o ballonger. I kväll är det riktig match och då det ultimata testet på om axeln håller. Är lite orolig eftersom jag provade att hoppa upp och fånga ribban på ett fotbollsmål. Det gick inte bra, men när jag vaknade från medvetslösheten som smärtan orsakat så låg jag i alla fall i sidoläge med andningsvägarna fria. Jippie!!!

Kan meddela att det börjat spridas ut att Husse gjort en bok. Överallt i myndigheten börjar det tisslas om Areks fina bok. Kommentarerna har varit snälla och man har faktiskt uppfattat boken som riktigt rolig. Va kul! Husse har även blivit inbjuden att vara gästskribent på en hemsida för Lida friluftsområde. Har skickat in ett verk som skall publiceras vecka 51. Har väl snart inte tid att jobba på grund av alla åliganden man har som författare....

Må gott!

Husse


BÄTTRE ÄN FÖRVÄNTAT...

Mia Madre! Då har vi så att säga gjort återentré i världen av kriminella och andra hjälpsökande. Teamet har ju nu endast 7 pass kvar innan Arek går i pension och Husse drar vidare på äventyr utan sin skyddsmantel Arek. Just nu känns det faktiskt lite vemodigt eftersom Arek är het som en varm kamin.... Har satt som mål att på dom sista passen ha minst 7 gripna för att på så sätt hålla fanan högt och se till att ingen annan på enheten kommer ifatt i gripandestatistiken.... Nu är ju inte att vinna allt, men det är ju alltid trevligt att stå längst upp på prispallen och håva in applåder och diplom.....

Helgen har bjudit på två nattpass och jobben har varit många och Geten ambitiös. Tyvärr har flytet inte riktigt infunnit sig så rent tävlingsmässigt står vi fortfarande kvar på noll gripna, men rent spårmässigt så har resultatet varit mer övertygande.... Däremellan har Geten även bjudit på små överraskningar, men det har vi snackat om och rett ut....

Följande händelser finns noterade i tidsboken:

1  Inbrott i butik. Geten 10 minuter efter redan från start, men bestämde sig ändå för att bjuda sin Husse på en resa att minnas. Innan Husse mentalt förberett sig på startskottet så vek Arek ned för en slänt och rakt in i mörkret. Är det mörkt så syns ju så klart marken dåligt, men det bekom ju inte den fyrbente. Han var plötsligt tacksam för att Husse slarvat med kloklippning eftersom han nu hade som broddar nedför den glashala och geggiga stigen. Bostadsföreningen hade även slarvat med att såga bort rötter och utskjutande grenar från träden vilket fick till följd att Husse ömsom släpades i geggan - ömsom stog upp och mottog vassa kvistar i ansiktet. Efter ett bättre spår stod vi dock som förlorare, men min hårboll till vän verkade inte uppgiven för det utan fann en cykelsadel att förströ sig med....

En tanke som slog mig under spåret var då vi funnit ett tangentbord till en data. Tjuvarna hade tappat detta längs en gångväg och vi lät godset ligga kvar tills vi skulle komma åter. Ett tidningsbud hade funnit det fina tangenbordet och påbörjade nu att gömma detta i sin tidningsvagn. En röst från mörkret, och då från den späda hundföraren, fick effekten att tidningsbudet troligen trodde att Gud nu ämnade straffa honom direkt. Som för att slippa rösterna i huvuden så slängde han tangenbordet till marken och då med följden att någon aldrig mer skulle kunna knappa in sitt verk på den igen... Därefter försvann han i mäktig fart mumlandes om att han aldrig mer skulle bryta mot lagen....

2  Misstänkta personer. Husse mötte tre youngsters varav en bar en ryggsäck. Husse litar inte på youngsters och bestämde sig för att vända upp och ned på grabbarna och då för att utreda när, var och hur man kommit in på brottets bana. Husse dock inte lika snabb i vändningarna längre och då Husse trixat runt sitt slagskepp så var grabbarna som bortblåsta... Självklart hade dom fattat att Husse ämnade fälla dom för brott och därmed lagt sina späda ben på ryggen....

Husse har ju Arek, men visste inte riktigt var grabsén sprungit in någon stans. Problemet överlämnades till Arek och efter lite kämpande så högg han i ett spår och drog iväg. Sträckt lina, tung andhämtning och sedan en jävla spurt längs bostadsområdena. Då - på långt håll syntes packet och vinsten stod för dörren. Husse sprang på tårna för att inte höras och när avståndet till dom, förmodade yrkeskriminella, var ca 20 meter så utstöttes följande primalläte från han med spårlinan:

"Polisen! -Stanna eller jag skickar hunden!"

Grabbarna vände sig om och såg verkligen överraskade ut. Husse hämtade andan och förklarade sedan med så myndig röst han bara kunde att youngsters var infångade och nu stod under utredning. Efter att ha vänt upp och ned på grabbarna så kunde Husse klart konstatera att misstanken var något överdriven eftersom här endast fanns en chipspåse samt lite nötter. Bad killarna lite lätt om ursäkt och vände åter mot bilen... Även denna gång var Arek lika lycklig eftersom han hittat en hel ölburk som pyste ut liiiiite liiiite öl..... Geten dansade runt och njöt verkligen av sitt fynd....

3  Anträffande av fel person: Misstanke om inbrott. Arek och Husse påvisade en plats där en trolig tjuv gått in på en tomt. Arek mycket laddad och for in på tomten. Dock verkade han inte spåra utan verkade mer gå på motivation.... Innen på tomten förändrades allt! Svansen rakt upp och Geten otroligt intensiv. Förstod att banditen var gömd i mycket nära anslutning till den plats där Husse förde hund. Arek skenar då plötsigt tillbaka samma väg - ut på vägen - och runt hela djävla kvarteret. Därefter in på en tomt och fram till ett skjul. Där börjar han att skälla.

Husse omber tjuven att omedelbart ge sig till känna och då med uppmaningen om att våld ej lönar sig. (mest på grund av att Husses axel fortfarande är trasig). En kvinnlig röst ger sig till känna och när lamporna tänds så visar det sig vara en initiativrik polis som nu fångats in... Allt åter glass och ballonger, men en liten frågeställning gnor i huvudet om varför Arek sprang runt hela djävla gatan i stället för att hoppa över ett staket. Då hade vi haft 5 meter fram, men nu fick vi i stället springa 200 meter.... Blir inte klok på hundjäveln...

4  Arek lurar Husse: Misshandel. Man springer från platsen och team Husse/Arek påvisas en plats att börja spåra. Vi var typ 1 minut efter och Arek flööööööög iväg. Efter typ 700 meter i mycket god fart så meddelar som andra poliserna att busen ligger på en gångväg typ 30 meter från den plats där Husse börjat spåra. Dock i en helt annan riktning..... Varför gör han så?

Det är ju inte bara Arek som är en pajas utan ibland även hans Alfahanne. Söndagsnatt och teamet inbjöds till tjänsteskjutning. Allt går bra där förutom långskyttet. Tre jävla kulor som ska sitta i en minimal ruta och då från 25 meters håll. Husses fågelben till armar är inte gjorda för momentet och troligen inte hans syn heller. Efter mycket svett och tårar så släpptes dock Husse ut med godkänt betyg. Räddad för ett år framåt igen... Så! Ett litet tips från Husse: Ser ni att Husse drar vapen och ämnar skjuta ett långskott så behöver ni inte frukta för era liv. Stå bara still så garanterar jag att kulan missar med bred marginal....

För övrigt så fick även Husse sitt exemplar av sin bloggbok. Var ju kraftigt orolig över resultatet, men blev faktiskt positivt överraskad själv. Visst fanns det lite småfel i upplägget, men va f-n. Alla ni som känner Husse vet ju att det är lite så jag lever mitt liv...

Hoppas även ni som köpt boken är nöjda.

Må nu gott!

Husse