POLISHUNDEN AREK

Då var Husses första pass utan hund avklarat. Den fyrbente hemma med mattis o barn när Husse stängde dörren för att åter träda in i hjälterollen. Dom sorgsna ögonen från schakalen var dock det som etsat sig fast på näthinnan under resan mot nya jobbet. Det var dagen då Husse inte skulle behöva be Arek hålla käften utan i stället föra en sansad och seriös diskussion med en mänsklig kollega. Låtsas vara intresserad av dennes liv istället för att vara egoistisk och bara tänka på sig själv...

Benhölstret borttaget för att då ha ersatts med ett midjehölster. Inget hundkoppel utan bara ett tomrum på den plats där fegsnöret suttit. Hölstret gjorde att jag kände mig som en gammal tjock farbror som dragit upp sina byxor för långt. Kändes som om jag var tvungen att smörja in axlar och armar med liniment bara för att bli så pass mjuk att armen ens skulle kunna nå till den positionen där bössan satt... Fuck! I stället för att träna snabbdrag och snurra puffran runt pekfingret så var det i stället till att om möjligt hinna få upp vapnet innan passet var slut.... Boooooriiiiiing!

Kollegan som tur var både trevlig och duktig i sin yrkesroll vilket fick Husse på något bättre humör. Första jobbet i snöstormen blev till att försöka gripa ett antal klottrare. Packet stod och förstörde en större vägg med sin målarkonst, men hade ingen aning om att dom var observerade. Farbror blå kom till platsen och det blev indiantaktik med målet att smyga sig på, överraska, springa lite och sedan vinna.... Platsen full av sprängsten så varje steg i snön var som rysk roulett. Kommer jag att bryta lårbenet nästa steg eller hur blir det?????

Spänningen steg när vi kom smygande genom skogen och då observerade tre män i sitt utövande. Platsen dock öppen fram till där dom stod vilket försvårade taktiken. Funderade på att bygga en pilbåge, men kollegan meddelade att något sådant ej stod i lagtextens kommentarer vilket skulle utmynna i Husses förflyttning från gatan och in i ett förråd....

Föll tillbaka i den gamla yrkesrollen och tog rollen som galning med polishund. Stormade ut, anropade att packet skulle stanna eller dö inför vargens angrepp. Två av grabbarna trodde på skådespeleriet. Kastade sig handlöst ned i snön och bad för sina liv. Trots att det endast kom en späd uniformprydd polisman med härjat och fårat ansikte så kunde dom inte omsätta fakta.... Tror inte dom fattat än att Husse saknade hund. He! He! He! Den tredje lade på en Ben Jonsson löpning rakt ut i djungeln och i det ögonblicket började Husse fundera på var den mänskliga kollegan tagit vägen....

Blev strax varse när han kom pulsandes i snön, armarna rakt ut och med ett smått begränsat flin i sitt ansikte. Hans löpning hade slutat i en vattentäkt och i stället för att gripa bus fick han göra provet för simborgarmärket. Kollegan såg smått frusen ut när fick äran att vakta dom gripna medans Husse körde tracking efter bandit nummer tre....

Efter en stunds spårande så anträffades bandit nummer tre lika uppgiven som Husses kollega. Detta då även banditen flytt ut i ett kärr. Kamplusten hade svalnat betänkligt och han var till och med beredd att erkänna sina synder....

Det var lite då problemen började! Hade Husse varit hundförare så hade han lämnat packet åt övriga poliser. Snabbt lämnat platsen innan skrivjobb kom på tal. Nu plötsligt var det Husse som skulle redovisa allt som hänt och då på något sätt utelämna det brottsliga han själv gjort och då i stället få med det som enligt lag skall täckas in.... Efter ett antal timmar framför datorerna så hade kollegan guidat Husse genom pappershelvetet och vi kunde ånyo dra oss ut... Tror inte kollegan var helt imponerad av Husses kunskaper, men han höll i alla fall gott humör...

Kvällen fortsatte och vi träffade idiot efter idiot. Den ena galningen efter den andre avlöste varandra. Skillnaden nu var att Husse inte fick använda sin pepparspray hur som helst utan nu var tvungen att redovisa VARFÖR?  Hmmm! När kvällen var slut så var gripandestatistiken uppe i 5 vilket väl får anses vara godkänt. Dock utan den riktiga euforin eftersom sällskapet inte var fyrbent, osocialt och ludet.....

Tycker nästan lite synd om kollegan som fick lida med Husse under 10 timmar. Han var grymt duktig och fick Husse att framstå lite som en dyslektisk analfabet..... But what the fuck! That´s who I am!!!

Må gott!

Husse