PÅ JAKT UTAN HUND!

Då var Husses första pass utan hund avklarat. Den fyrbente hemma med mattis o barn när Husse stängde dörren för att åter träda in i hjälterollen. Dom sorgsna ögonen från schakalen var dock det som etsat sig fast på näthinnan under resan mot nya jobbet. Det var dagen då Husse inte skulle behöva be Arek hålla käften utan i stället föra en sansad och seriös diskussion med en mänsklig kollega. Låtsas vara intresserad av dennes liv istället för att vara egoistisk och bara tänka på sig själv...

Benhölstret borttaget för att då ha ersatts med ett midjehölster. Inget hundkoppel utan bara ett tomrum på den plats där fegsnöret suttit. Hölstret gjorde att jag kände mig som en gammal tjock farbror som dragit upp sina byxor för långt. Kändes som om jag var tvungen att smörja in axlar och armar med liniment bara för att bli så pass mjuk att armen ens skulle kunna nå till den positionen där bössan satt... Fuck! I stället för att träna snabbdrag och snurra puffran runt pekfingret så var det i stället till att om möjligt hinna få upp vapnet innan passet var slut.... Boooooriiiiiing!

Kollegan som tur var både trevlig och duktig i sin yrkesroll vilket fick Husse på något bättre humör. Första jobbet i snöstormen blev till att försöka gripa ett antal klottrare. Packet stod och förstörde en större vägg med sin målarkonst, men hade ingen aning om att dom var observerade. Farbror blå kom till platsen och det blev indiantaktik med målet att smyga sig på, överraska, springa lite och sedan vinna.... Platsen full av sprängsten så varje steg i snön var som rysk roulett. Kommer jag att bryta lårbenet nästa steg eller hur blir det?????

Spänningen steg när vi kom smygande genom skogen och då observerade tre män i sitt utövande. Platsen dock öppen fram till där dom stod vilket försvårade taktiken. Funderade på att bygga en pilbåge, men kollegan meddelade att något sådant ej stod i lagtextens kommentarer vilket skulle utmynna i Husses förflyttning från gatan och in i ett förråd....

Föll tillbaka i den gamla yrkesrollen och tog rollen som galning med polishund. Stormade ut, anropade att packet skulle stanna eller dö inför vargens angrepp. Två av grabbarna trodde på skådespeleriet. Kastade sig handlöst ned i snön och bad för sina liv. Trots att det endast kom en späd uniformprydd polisman med härjat och fårat ansikte så kunde dom inte omsätta fakta.... Tror inte dom fattat än att Husse saknade hund. He! He! He! Den tredje lade på en Ben Jonsson löpning rakt ut i djungeln och i det ögonblicket började Husse fundera på var den mänskliga kollegan tagit vägen....

Blev strax varse när han kom pulsandes i snön, armarna rakt ut och med ett smått begränsat flin i sitt ansikte. Hans löpning hade slutat i en vattentäkt och i stället för att gripa bus fick han göra provet för simborgarmärket. Kollegan såg smått frusen ut när fick äran att vakta dom gripna medans Husse körde tracking efter bandit nummer tre....

Efter en stunds spårande så anträffades bandit nummer tre lika uppgiven som Husses kollega. Detta då även banditen flytt ut i ett kärr. Kamplusten hade svalnat betänkligt och han var till och med beredd att erkänna sina synder....

Det var lite då problemen började! Hade Husse varit hundförare så hade han lämnat packet åt övriga poliser. Snabbt lämnat platsen innan skrivjobb kom på tal. Nu plötsligt var det Husse som skulle redovisa allt som hänt och då på något sätt utelämna det brottsliga han själv gjort och då i stället få med det som enligt lag skall täckas in.... Efter ett antal timmar framför datorerna så hade kollegan guidat Husse genom pappershelvetet och vi kunde ånyo dra oss ut... Tror inte kollegan var helt imponerad av Husses kunskaper, men han höll i alla fall gott humör...

Kvällen fortsatte och vi träffade idiot efter idiot. Den ena galningen efter den andre avlöste varandra. Skillnaden nu var att Husse inte fick använda sin pepparspray hur som helst utan nu var tvungen att redovisa VARFÖR?  Hmmm! När kvällen var slut så var gripandestatistiken uppe i 5 vilket väl får anses vara godkänt. Dock utan den riktiga euforin eftersom sällskapet inte var fyrbent, osocialt och ludet.....

Tycker nästan lite synd om kollegan som fick lida med Husse under 10 timmar. Han var grymt duktig och fick Husse att framstå lite som en dyslektisk analfabet..... But what the fuck! That´s who I am!!!

Må gott!

Husse


Kommentarer
Postat av: Erika

Den berättelsen var rolig, skrattar mig fördärvad. Fundera allvarligt på om Du inte ska omskola Dig till författare istället, asg.

2009-12-20 @ 14:02:40
Postat av: Angelina

Hahaha... Härligt att se en uppdatering fr husses nya arbetsplats!!

Verkar som du klarar dig hyfsat, Arek har iaf lyckats lära sin husse hur man spårar....

Ju mer du skriver ju fler åsikter kommer du få från dina trogna läsare... Sen kan du ta ställning till om nya jobbet var ett smart karriär drag lr inte. ;o) Tack för ännu en underhållande episod!!!!

2009-12-20 @ 14:24:51
Postat av: Fredrik

Fan va kul att du fortsatt skriva även om den ludne fått stanna hemma.



Din blogg har räddat många tråkiga stunder av dötid på jobbet under sommaren. Läste den från början till slut, och därefter tittat in med jämna mellanrum.



Du har en grym talang för att skriva på ett underhållande sätt.



Så länge du tycker det är kul att skriva tycker jag att du definitivt ska fortsätta!



Tack för många timmars underhållning och rolig läsning. Hoppas du fortsätter med bloggen!

2009-12-20 @ 14:29:32
Postat av: Lotta

Kan se Areks blick framför mig! När min pappa slutade som hundförare (på 70-talet) och hunden fick stanna hemma när han gick iväg iförd uniform (3 minuters promenadväg till stationen)... den blicken, och sorgen, glömmer jag aldrig.



Men se... det går ju att blogga utan hundkollega också. Det var väl det jag visste. :)

Postat av: Christian

Wiee! Superkul med fortsatt bloggande trots ny tjänst utan vovve!

2009-12-20 @ 16:09:02
Postat av: Klimakteriekossan alias Lena

En eloge till både Husse och hans nya kollega för att ha genomlidit första helvetespasset i raden av många! Härligt med entusiasm och kämpaglöd.



Det går säkert att söka tillbaka som hundförare...

2009-12-20 @ 16:31:08
Postat av: Josefine

Lika rolig som alltid, sluta aldrig blogga! Möjligtvis om det är för att du ska avancera som författare eller starta en tidning!



Har du gett jobbet en chans till nu så du kan återgå som hundförare?

Vi saknar Areks inlägg här=)



Ha det så bra

2009-12-20 @ 23:13:23
Postat av: Anita

Först blev jag bara tårögd med tanke på Areks blick när husse sticker till jobb utan honom... riktigt sved i hjärtat. Men resten av historian fick mig - som alltid när jag läser denna blogg - att skratta, TACK !!!!

2009-12-21 @ 11:31:55
URL: http://www.pressan.se
Postat av: Ninnie

Undrar om vi, dina trogna läsare, ska starta en vadhållning om hur lång/kort tid det tar innan du är tillbaka som hundförare igen. Kul i alla fall att du fortsätter skriva så inte skrattmusklerna förtvinar och försvinner i tomma intet.

2009-12-21 @ 16:53:58
Postat av: Jenny

De senaste gångerna jag träffat på dig har ju varit på lokala fiket - de är nog jäääääääätteglada att du är tillbaka på rätt sida av stan och ökar deras omsättning... :)

2009-12-22 @ 10:09:27
Postat av: dh

riktigt roligt att läsa. Du skrev i tidigare inlägg om abstinens. Lite så känner man här på jobbet också efter besked att bloggen lades ner. Kul då att se att den är uppdaterad!

Du skriver riktigt bra!

Ser fram emot mer och hoppas att du på något sätt ändå ramlar tillbaka till hundenheten med ny hund. Det gör min egen hund också för han får nog lite extra träning efter man varit inne här :)

2009-12-22 @ 19:21:02

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback