POLISHUNDEN AREK

Att smyga sig på klottrare är inte världens enklaste sak.... Dom är ofta unga till åldern, snabba som geparder och lika misstänksamma som Skattemyndigheten i deklarationstider. Det brukar inte vara helt populärt heller, varken från ledningen eller föräldragrupperna, att avbryta flyktförsöken genom att hänga fast 40 kg varg i ben eller armar heller.... Alltså gäller det att bli ett med naturen och helt enkelt "bara vara där" helt plötsligt.

I går var en sådan dag när möjligheten dök upp till att pröva om erfarenhet och list kunde slå ungdomlig entusiasm. Tre klottrare målade för fullt enligt en anmälare och team Arek/Husse antog utmaningen och var även först där. Arek började spåra något redan från polisbilen och då var det ju liksom bara att hänga på. Spåret gick i rätt riktning men vek sedan av vänster längs med ett staket... Polisoperatören lät meddela att ett vittne såg hur klottrarna nu gick och då i östlig riktning. Hur jävla lätt är det att veta vart österut är när du saknar kompass eller andra hjälpmedel? Orkade inte bråka om det utan lät hårbollen spåra vidare och då med hopp om att det var rätt personer han följde...

Då.. Från håll... Syntes tre personer intill staketet men tyvärr en bra bit ifrån där vi var nu. Platsen var ju inte idealisk då det gällde att smyga fram varvid det då antingen återstod att krypa typ 100 meter eller helt enkelt flanera fram och hota upp dom med vargen... Kollade in Areks kroppshållnng och det fanns liksom inte i hans värld att vi skulle smyga.... Husse är ju inte heller 12 år vilket gjorde att teamet snabbt enades om att överraskning via kampskall och löpning inte skulle vara helt fel... Sagt och gjort!

Klottrare nummer 1: Lite för tjock för att vara kriminell och välja språngmarch som första alternativ. Han satt följdaktligen kvar och sipprade på sin öl. Ropade även snabbt ut att han minsann gav upp...

Klottrare nummer 2: Hade troligen inhalerat lite för mycket lösningsmedel. Tittade åt mitt håll, såg något hårigt som drog något smalt under okontrollerade former, men hjärnan tog liksom inte in intrycken. Han stod helt enkelt bara still och inväntade det som komma skulle...

Klottrare nummer 3: Valde flyktalternativet. Sprang ca 5 meter innan Arek i stort sett var i fatt, morrandes som om han stod inför en huliganmobb gurglade det oljud från vargens mage. Nummer tre stannade till i luften som om han blev förstenad av skräck. Han ombads sätta sig ned och gjorde så utan vidare protester.

Nice Arek! Tre ingångade banditer och då utan att någon blivit biten eller på annat sätt antastad. Klottrarna dock inga dåliga förlorare utan stämningen var på topp under tiden vi inväntade lite fler poliser. Man berättade om sin fina målning och att man ibland förlorar striden mot polisen och idag var liksom en sån dag...

Husse har ju nu varit hundförare i typ 11 år. Har ju lärt mig en del om hundar men tydligen inte allt. Såg en liten söt Rottweilertik i en bil. Bakluckan var öppen och den var ju så söt att Husse bara var tvungen att stoppa in fingrarna i buren för att gosa lite... Valpen luktade, slickade men sen brakade väl helvetet lös. Valpen visade sig bara vara en något småväxt vuxen tik och helvete vad den slaktade Husses hand.... Dansade regndans och skrek lika ljust som innan jag kom i puberteten. Hur i helvete kunde jag misstolka en valp med en vuxen hund? Efter lite rengöring och plåster så kunde jag ändå med glädje räkna in att jag fortfarande hade 5 fingrar kvar.... Ångra!!!

Må nu gott!

Husse