HON HAR JU ANLAG...
Kimbah har visat sig uppskatta en fika på altanen lika mycket som Husse och Arek vilket ju är ett stort plus. Hönan har även tydligt visat att hon uppskattar leken på tomten. Den tolkningen har jag gjort eftersom det är ett helvete att få in henne samt att hon bryr sig noll om Husse lämnar och går in i huset. Hönan myser bara vidare på tomten och då oftast i sällskap med jamaren, Arek och grannens barn. När man upptäcker våren så gör man ju även små erfarenheter. Dom dåliga tar man med sig och försöker att aldrig göra om medans dom goda erfarenheterna oftast kan vara värda att upprepa.
Kimbah har gjort en upptäckt där jaktinstinkten tydligen överväger det obehag vinsten innebär. Att se detta flygfä styra runt i cyberrymden på ett minst sagt vobblande vis gör att jaktinstinkten kopplar ur närminnet och kopplingen till erfarenhetsbanken. Eftersom den fyrbenta arvtagerskan rör sig bra mer smidigt än den AIK färgade retstickan så hägrar ju jaktvinsten i stort sett varje gång. När så leksaken är ifångad så slår minnet åter till och man kan tydligt se på prinsessan att hon åter minns... Den roliga, men ack så otrevliga leksaken, tituleras i fablernas värld för Humla. Så fin, så rolig att jaga - men fy vad den bränns....
När Kimbah har fått tag i Humlan, smakat på den så spottas den snabbt ut. Ögonen rullar runt när hon sitter där och åter stirrar på den numera blöta humlan som vinglar iväg med ett ilkset och förnärmat surrande...
Skrev ju tidigare att vi skulle börja med att träna in passiv markering på lilla tiken. Det innebär att hon skall lägga sig fint när hon anträffar ett föremål som luktar människa. Föremålet skall då helst ligga mellan hennes framben. Började ju lite lätt för någon månad sedan, men gick ju kraftigt in i väggen. Den taktiken jag använde då gick ju käpprätt åt helvete och dom som tittade på måste ju ha fått kraftiga skratt-anfall av att se den cirkus som pågick...
Fick tips av uppfödaren på hur man kunde göra på ett enklare sätt. Borde ha gjort som hon sa eftersom det är en mycket vis kvinna, men tyvärr har jag fått med mig följande handikapp från födseln:
Jag är man!
Jag är envis!
Vill klara allt själv!
Bakar du ihop en tårta av dom tre ingredienserna så kan du ge dig f-n på att du får en hel del problem i livet. Bestämde mig så klart för att köra en alldeles egen inlärning av passiv markering eftersom jag lider av just dom tre sakerna. Men trot eller ej. Det går kanoooooonbraaaa. Inlärningen går så himla bra och Kimbah verkar ta till sig alla mina goda knep... High-five Kimbah!
Det gick så himla bra att jag bestämde mig för att visa grannens små skitungar hur fantastisk Husse är på att träna hund. Dom små trollbarnen radade upp sig för att bedöma resultatet och då vet ju alla så klart hur det gick. Pajashunden klarade inte pressen utan det slutade ju med att K9 valpens vassaste jävla tänder satt klockrent i mjukdelarna på Husses fot. Fråga mig inte hur det gick till, men barnen älskade smärtdansen som bjöds på tomtområdet. Tror kanske inte att barnens mödrar uppskattar Husses svordomar, men gjort är gjort. Gatans barn fick väl öron stora som elefanter när dom hörde Husse rabla haranger om hur in i hel-te ont det gjorde att bli biten av en varg...
Nåja! Förr eller senare hade dom ju fått höra dom orden ändå...
Må gott!
Husse
Hittade hit igen av en slump, och upptäckte att det faktiskt inte var slut på bloggandet som sades tidigare. Tjoho, alltid kul läsning och Kimbah verkar vara en härlig hund! Lycka till med hennes träning!
Det låter ju som att Kimbah är alldeles lovande som polishund. Hon är ju ung än. Men man vet ju också hur polisen gärna kasserar hundar utan att ge dem en chans att träna in saker och förstå vad som förväntas av dem. De ska vara råa när de kommer men de ska ändå kunna allt? Det är ju inga maskiner.
Kämpa på med Kimbah och tänk till före innan du gör något, fundera igenom vilka konsekventer det och det kan och analysera om det är värt det eller så listar du ut något annat. Om ett halvt år eller ett år kan du ta med Kimbah, köra upp henne och visa fingret åt dem som sa att hon inte skulle duga som polishund. =) Alla hundar har brister, den perfekta hunden finns inte.
Stort lycka till!
Du är grym husse kör hårt;)
fin blogg :)
Nä men va kul! Ännu ett uppträdande inför grannarnas barn. Tänk vilka historier dom kommer att dra för sina barnbarn. "Jo du lille Kalle, när jag var liten grabb som du, då fanns det en polis..." asg
Du kommer garanterat att öka på nationalskatten av berättande i generationer.