POLISHUNDEN AREK

Kan det bli bättre? Sportlov och för en gång skull har grabbarna tillgång till snö! Bad om ursäkt till tonårsasen över att jag var tvungen att jobba, men att dom hade alla förutsättningar för att bränna fett trots att deras mor och far var tvungna att bekämpa brott. Oron över att dom skulle skada sig unden någon vild snölek gnagde hela dagen och vis av erfarenhet (har ju trots allt varit ung och initiativrik) så kartlade jag akutmottagningarnas öppetider och geografiska läge...

Helt i onödan! Ungdomen nu för tiden verkar ju ha lite andra normer och ramar för vad ett sportlov skall utnyttjas till. När Alfahannen efter 10 timmars samhällstjänst anlände till sitt residens så anträffades framtidens stöttepelare liggandes i soffan. Av klädseln och frisyrernas utseende att döma så hade man inte haft dagens tema såsom personlig skötsel. Näe - här var det mer små bleka kroppar i kalsonger och med spretande ostylade hårfrillor....

Ett av idrottsfenomenen lät meddela att han har en stegmätare i sin mobil. Han orkade lyfta upp den tunga teknikprylen och släpade fram att dagens skörd i antal steg var: 118 stycken! Eftersom han för någon dag sedan fick över 1500 steg bara på att besöka den lokala ICA affären så gissar jag att dagens skörd var typ 2 besök till kylskåpet och 1 till toan.... Hoppas jag dör tvärt innan jag blir gammal. Vore väl öken att få behöva bli vårdad av dagens ungdom..... Behövde man ringa på nödklockan och en av dessa släpade sig in för att hjälpa en så kanske man hellre hoppats att det var liemannen....

Nåja! Kanske inte var allt för aktiv själv under gårdagen.... Räknade ihop att jag lagt tre träninsspår till Arek på hela dagen. Lägg till tre promenader i djupsnö samt ett lydnadspass så förstår ni att Husse inte heller varit direkt överaktiv. Resten av träningsdagen gick till hockey, fika samt socialt dravel....

Gör sällan misstag! Gjorde dock ett rejält sådant igår när jag lät mattis köra min bil. En kvinna verkar ju ha hundra saker i huvudet samtidigt, men en av dessa är ju inte bilkörning. Vi kliver ut ur affären (vem bär allt? Utom den tunga bilnyckeln förstås) Husse meddelar att bakom våran bil står troligen grannens stora firmabil. Mattis hoppar in i Husse fina bil, lägger i backen och gasar på.... Alla ni som förstått (inte mattis) att grannens firmabil stod bakom förstår ju nu vad som hände...

Tonårssonens stegmätare fick direkt ett par extra steg trots att han inga gått. Samtliga i familjen uppvisade en minitatyrmodell av hur en whiplasch-skada går till genom att det från håll ser ut som om att vi uppskattar och aktivt deltar i en hårdrockskonsert.... Den enda som håller sig förhållandevis kylig är hårbollen i bakluckan. Alla i bilen tittar på mattis - som nu är mycket blek - och förväntar sig en förklaring. När den väl kommer så är den ej verbal utan det är lilla underläppen som böjrar vibrera....

Trots den nära döden upplevelsen så går det ju inte att bli arg på rallyföraren. Med tunga steg går hon ur bilen för att kontrollera hur många timmar bilarna skall få vara hos bildoktorn. Hon kommer tillbaka och meddelar att bilarna ej har några skador....... vilket ju är fantastiskt bra, men jag vet i f-n om det är trovärdigt.... Föraren i den andra bilen vågade väl inte säga annat när han såg åskmolnet som steg ur och vandrade emot honom med mord i blicken. Har själv inte vågat kolla min egen bil eftersom jag är rädd att den är en halvmeter kortare än igår....

Den charmanta dagen slutade ännu bättre när teamet fick höra att arvtagerskan troligen gått igenom röntgen utan anmärkningar på rygg, höfter och armbågar. Ska turen äntligen ha vänt? Nu skall bara pappersbiten mala, men jag gissar att prinsessan flyttar hem till oss inom två veckor. Då kör hårdträningen igång....

Må gott!

Mr Whiplasch och hans hund K9 Spondylos