POLISHUNDEN AREK

Vinna är inte allt! Så säger alla pedagogiska mödrar och eftersom jag är dokumenterat konflikträdd och kappvändare så håller jag ju alltid med face to face. Så fort dom asen lämnat arenan så är dock tävlingsmänniskan tillbaka och jag är tyvärr beredd att gå över lik för att vinna.

Eftersom vi är på fotbollscup så kan man ju inte påverka allt som coach vilket innebär att vi kommer att spela match om typ 12 plats i stället för att spela om pokaler, ära och berömmelse. För att få utlopp för frustrationen så bestämde jag mig för att ställa upp i den årliga ledarmatchen. Där får alla tränare och ledare med vinnarambitioner ställa upp och omsätta sitt teoretiska tänk till reality. Så även jag...

Självklart en fortsättning på det pedagogiska skitsnacket om att man ska bygga broar och lära känna varandra. Varför i hel-te då? Jag ville peka ut dom som skulle vara i mitt lag och då företrädesvis atleterna från Brasilien, Uganda och Mexico. I stället hade någon vän av världen lottat in lagen och när "mitt" gäng anlände så höll jag på att börja gråta...

Här var en karikatyr av Långben, iklädd en sverigetröja. Här fanns 6 överviktiga och minst sagt överåriga män från bergen i Sydamerika. Med en cig i käften posterade dom ut var man skulle spela och på något jävla sätt hamnade stjärnan, typ jag, posterad som vänsterback..... När man sedan såg indelningen i dom andra lagen så visade det sig att vi troligen stod i begrepp att möta:

1 Ugandas landslag förstärkt med en världsmålvakt. Snittåldern var typ 40 år mindre än vårat lag.
2 Ett svenskt lag där alla kände varandra och hade spelat boll tillsammans i minst 10 år.
3 Ett lag där snittlängden låg på 2.05 meter.

Alla lag hade riktiga målvakter och så även vi. Skillnaden var att vår målvakt vägrade stå. Han tyckte det var roligare att spela ute. På bred dalmål lät han meddela att vi bara behövde sparka långa bollar så fixade han resten. Det gjorde han inte....

När så turneringen var slut så stod man ju inte direkt på vinnarpodiet och tog emot pokalen. Näe. Däremot lite längre bak, vid bajamajorna, för att mottaga sin frees-bee och svettband. Hatar att förlora!

En av dagarna bestämdes det ju även att vi skulle socialisera inom de två lag som åkt på cupen. Här blandade man upp i lagen för att köra Laserdome. Ett sorts krigsspel där man skall skjuta laser mot motståndarnas blinkade västar. Blir man träffad är man "död" i 3 sekunder och västjäveln blinkar så att man nästan får epilepsianfall. 13 åringarna och 15 åringarna verkar vara födda i fuskandets tecken och inte i krigets ädla konst gällande heder och moral. Dom små jävlarna sköt igång blinkfyren, stod intill och väntade tills julgranen släckts och sköt sedan igen. För att komma undan fick man ju löpa gatlopp i mörkret och då bara för att möta en ny 30 kg grabb. Första vändan lyckades jag hålla humöret och kom på en hedrande 3 plats.

Nästa vända gick väl mindre bra eftersom en av 15 åringarna lade till epitetet "fusk" på sitt visitkort. Trots att jag var helt ensam flipprade västjäveln hela jävla tiden. Fattade ingenting förräns jag observerade att aset satt ute i omklädningsrummet och sköt på sin tränare....  Då hade jag väl blivit dödad typ 20 gånger och stod väl på - 1000 poäng. När adrenalinet gått ned lite så fungerade väl automatvapnet sisodär. När Husse, likt en panter, smög sig på ett av dom små asen bakifrån och matade 400 skott i ryggen på honom så hände ingenting. När 130 cm pojken vänder sig om och ser att Husse matar skott mot honom så rättar han bara till dom små glasögonen och lägger av ett skott... Blink! Blink! Blink! Husse död. Hur i helvete går det till?

Började tappa fattningen, skrika könsord och uppföra mig allmänt illa. Blev skjuten igen och då gick propparna helt. Skenade genom lokalen för att "döda" allt och alla och när tiden tog slut så sprutade svetten ur pannan... Gick ut mot resultattavlan för att se vilken topposition jag hamnat på denna gång.....

15:e plats! Fan vad jag hatar att förlora. Fick vandra ut ur lokalen samtidigt som dom små asen uttalade följande arroganta mening: " Det luktar torsk" Lägg därtill till deras spruckna pubertetsskratt när dom förnöjt spatserade förbi coach Husse....

Efter att, ännu en gång, bett om ursäkt för det olämpliga uppträdandet så berättade jag för grabbarna att vi bara ser framåt - aldrig bakåt....

Må gott!

Husse