POLISHUNDEN AREK

Då hälsar vi oss själva välkomna tillbaka till den fantastiska K9 enheten igen! Frånfället var ju inte allt för länge, men på grund av en så kallad idrottskada så blev det väl i alla fall ett par-tre månader. Husses försök att bli en helt vanlig polis gick väl sisodär. Hade det varit en vanlig skola och Husse skulle få betyg så kan man väl sammanfatta det med att Husse troligen fått kvarsittning och extraundervisning under sommarlovet.

Sista passen förpassades Husse till inomhustjänst och då för att sitta i vakten. Arbetet här innebär att öppna grindar, kolla larm, svara i telefon och ta emot besök. Husses arbetsplats var en dröm för en tekniknörd eftersom här fanns uppskattningsvis 20 videokameror att leka med, ett par övervakningsdatorer, en IT data, polisdata och sist men inte minst en telefon. För alla som känner Husse "live" så beskriver man det väl mer som att här finns en tumme mitt i handen i kombination med ett inte allt för högt IQ värde. Allt djävla tekniktjafs ställde ju till det och inte blev det lättare av att allt skulle skötas med typ 5 olika styrenheter......

Mitt i allt pipande/larmande så kontaktades ju även Husse av den så kallade "allmänheten". Tunga case som Husse fick hantera var:

Felmärkt kött i butik. Husses 20 år i utomhustjänst i kombination med att telefonhanteringen inte var helt idealisk gjorde att Husse råkade trycka bort den stackaren. Fel knapp i rätt läge säger jag själv, men den missnöjd köttköparen fick väl ånyo ringa om. Och alla som vet svarstiderna hos polisen förstår väl att han fortfarande sitter i telefonkön. Press one for english! Press two.... m.m m.m.

Katt som inte vill gå ut i kylan. Klart som f-n att kattjäveln inte vill gå ut när det är 22 grader kallt. I huset hade han ju fått mat, vatten och värme. Hade jag varit mjauaren hade jag inte heller gått ut förräns urinblåsan i stort sett höll på att explodera. Gav anmälaren ett falskt medlidande och hänvisade till djursjukhuset för expertråd...

Tant Nyfiken! Ville veta om hon blivit anmäld för brott. Kollade hennes register och upptäckte att hon gjort lika mycket anmälningar själv som en mellanstor stad gör under ett år. Låtsades att det var störningar i universum genom att göra krashande ljud i telefonen.... Tror jag nötte ut henne för hon lade på.....

Fru djurvän. Babblade om att hennes hundar blivit påhoppade av andra hundar. Allt var redan anmält så varför störde hon mig när det var skidskytte på TV´n? Var ändå otroligt uthållig, lyssnade och hmmmade lite då och då. Efter ett jävla hummande upptäckte jag att luren var tom... Ännu en vinst till vakten! High-five!

Sen kom vändpunkten! Mattis, barnen och hennes bror anlände till Husses arbetsplats. Såg dom i kameran och förberedde värsta överfallet på sönerna. Anfallet lyckades, barnen skrek, men Husse hade glömt på vilken arbetsplats han var. Poliserna i matrummet trodde Husse blivit överfallen varvid dom kastade sin mat och sprang för att rädda stationsvakten... Dom såg inte helt nöjda ut när dom förstod att det var familjen zoo som återförenats.... Familjen hade med sig semla till Alfahannen i familjen så nu var dagen räddad....

När vi lämnade arenan så var Husse karriär helt slut som vanlig polis. Nu inträdde han sig rollen som hundförare och startade detta med att åka för att rasta hårbollen. Under färden observerades en mycket, mycket gammal man som halvsprang hukandes i kylan. Sa till mig själv att gubben verkligen såg ut att frysa.... Fortsatte ändå hem och tog ut geten för en uppfriskande promenad i 18 graders kyla.

Hårbollen hur het som helst. Hittade en ölburk och så var leken igång. Vår vandring gick längs med stigar, gångvägar, vanliga vägar och sedan ut i skogen. En dåligt upptrampad stig en bit ut i djungeln var vår lekplats för tillfället. Då ser man från långt håll hur den mycket gamla farbrorn kommer haltandes mitt i skogen. Han går mer och mer framåtlutat och faller plötsligt rakt ned i snön....

Där blir gubben liggandes utan en tendens till att röra sig. Jag och Arek var då ca 150 meter från gubben och till och med en smått trög Husse förstod allvaret i situtationen. Teamet sprang mot gubben och under hela ruschen fram så tolkade jag gubbens rörelsemönster som om att han dragit vidare till en annan värld.... La ned Arek en bit ifrån och fortsatte fram. Gubben levde, men skakade av kylan som om han körde breakdance med inslag av robotrörelser.....

Ringde mattis och hon kom som en räddande ängel med en varmkörd bil. Vi lyckades åla upp gubben på benen och halvt släpade honom mot bilen. Det var då jag upptäckte att samarbetet med hårbollen var något luggslitet. Geten hade tagit rollen som "busapa". Hämtat sin ölburk och lekte väl fullt ut med den. Sen ändrade min fyrbente vän karaktär då han upptäckte att gubben ignorerade honom. Geten bärjade köra fulspel genom att göra överfall på farbrorn.... Inte genom att bitas, men genom att göra små stötar med ölburken mot gubbens arm och bröst. Den av kölden Parkinsonsskakandes farbrorn tolkade Getens utfall som lekfullhet vilket ju var bra....

Efter samarbete mellan Husse och mattis så baxades mannen in i bilen och kunde köras till sina släktingar. Under hela resan satt Arek och morrade i bakluckan... Tror faktiskt han vill börja jobba igen! Släktingarna mycket glada över att familjen zoo hittat farbrorn. Meningen var att han skulle åka buss, men gubben hade tagit ett eget initiativ och istället tagit apostlahästarna....

Kan säga så här! Om du är 90 år gammal, ramlar ihop i 18 graders kyla mitt ute i skogen, oförmögen att ta dig upp så är väl inte överlevnadschanserna så där skyhöga va? Gubben får skänka en tanke till Arek för att den fyrbente valde just denna rastrunda denna dag.... Sen att hårbollen var smått lekfull är väl något man kan ta när allt ändå gick så bra....

Må gott!

Husse