TENDENS TILL HEMLÄNGTAN?
Alla dar kanske inte är lika roliga och då ens i fall du befinner dig i paradiset. Att som vi dragit i väg för att sola och bada i det så solsäkra Thailand borde ju innebära enbart glädje och vattenlek. Att då drabbas av lite moln och regn är väl inget att haka upp sig på, men när det nu varit EN riktig soldag av 13 - ja då börjar ju det positiva hänga lite på en skör tråd...
Varje dag är ju ändå en ny dag och hoppet är ju det sista som överger en. När vi då vaknade till spöregn så kändes det ju lite surt, men vi tänkte ju ändå att "efter regn kommer ju sol". Men se där hade vi ju fel. I stort sett hela jävla dan bestod av regn och är du på en sol och badort så finns det ju sparsamt med saker att göra om solen uteblir och monsunregnet öser ned. Stämningen blir ju då lite mer spänd och hemlängtan kanske ökar lite mer...
Att sedan båda grabbarna drabbades av öroninfektion/inflammation som gjorde att värken var konstant och att bada då var helt uteslutet gjorde ju inte saken bättre. Efter besök hos den lokale medicinmannen så kom vi ju i alla fall hem med en ICA kasse full med medicin och då även med ett växande hopp om bättring...
Äldsta grabben dock inte helt nöjd med resultatet. Detta då smärtan i örat var outhärdlig och det redan så prövade tålamodet nu noll. Efter missbruk av Iprentabletter så var han ju i alla fall kontaktbar och nästan lika retlig som vanligt... Yngsta grabben klarade smärtan bättre, men medicinen sämre. Resultatet blev att hans längsta promenad från en toalett var begränsad till typ 20 meter. Detta eftersom magen inte riktigt samarbetade med penicillinet... Efter två dagars samtal med toaletten som enda sällskap så bar det sig ju inte bättre än att grabben fått en babianröv... Röd och så där härligt öm efter all kontakt med det ack så nödvändiga toalettpapperet...
Tur då att Husse höll humöret på topp. Som hotellets pingiskung hade han ju lite att leva upp till men inga hinder verkade för svåra. Då dök Dalarnas Kling och Klang upp och frågade på bred dialekt om man fick va med... Som dom dryga invånarna från Stora Staden så var ju första impulsen misstänksamhet i kombination med arga ögon. Men eftersom båda såg helt jävla värdelösa ut så bjöds dom in för att förnedras. Det slutade inte bättre än att blekfisens farsa nådde ända fram till final mot Husse. Trots att Husse bollade ut rookien så slutade det inte bättre än att aset vann på ren tur... FUCK!!!
Dagen efter var den lika käcke nykomlingen vid poolen och då sådär lagom retlig över gårdagens debakel...
Slutade inte bättre än att det blev ytterligare en utmaning och nu i vattenbasket. Husse är ju som bekant impulsiv och tackade ju självklart ja till denna inbjudan. Med bakåtvolt hoppade den så vinstsäkre hundföraren ned i poolen och då till dom andra tjurarna... Då insåg Husse att det dykt upp ett litet problem. Vattnet nådde över brösthöjd på Husse och UNDER magen på dom andra männen.... HELVETE! Förbannade min mor och far för att dom fött upp en halv dvärg med tävlingsinstinkt och i stället för att låtsas bli skadad och gå upp så var matchen liksom igång...
Reglerna mycket enkla: Inga regler fanns.
När en timmes vattenslagsmål var avklarat så stod i alla fall Husses lag som segrare. Matchen hade ingredienser såsom omvända livtag, nacksving, trycka huvud under vatten samt väldigt lite basket. Efter denna timme kändes det som om man varit med om ett riktigt jävla gatuslagsmål men om jag vetat hur jag skulle känna mig dagen efter så hade jag garanterat skippat vattenleken...
Vaknade med nackspärr, ont i halsen och träningsvärk i hela jävla överkroppen. På vissa ställen såg det ut som om man blivit knivskuren och morgonpromenaden in på toaletten påminde nog mer om hur det ser ut när en 100 åring blivit utan sina dagliga mediciner... Helvete vad ont det gjorde....
Fick ställa in dagens pass i gymet och i stället återhämta mig med solande vid poo... Nä visst ja! Det regnade ju i dag oxå...
Som sagt! Hemlängtan börjar så smått göra sig påmint...
Må nu gott!
Husse
Tråkigt med vädret och sjukdomar...
Men ni har ju snart genomfört er underbara sem..
Borta bra men hemma bäst..( där är ju Arek...)
Vilken tur att jag inte vill åka till Thailand. Alla sagt att det är sååååååå fantastiskt men äntligen en som säger sanningen.
Stackars sönerna, hoppas dom snart blir bättre så ni får avsluta semestern på ett bra sätt=)
Du får väl börja knata runt i platådojor om du villl växa några centimeter;)
Ni är såååååååååå välkomna hem. Kallt och mörkt - men idag har man ju iallafall kunnat fika mest hela dagen på arbetstid, man får vara glad över det lilla.
Haha förlåt... Men här ligger jag i influensa o tycker livet suger men fan vet om inte du har d värre haha...tack för att jag ialla fall får träna smilbanden just nu. Du e bäst!
Längta tillbax varför då...till kylan o vintern o självmordbombare som försöker ta död på alla köpglada julfirare mitt i S-holm nä du har det nog bättre där nere då...Fast Arek i förhoppning arvtagerskan saknar er nog...
Mycket förståligt att Du saknar hundarna, och dom saknar Dig säkerligen nått alldeles förskräckligt.