HUR GÅR DET FÖR PRINSESSAN?
Den tvåbenta 15 åriga arvtagaren anfaller som vanligt sin intet ont anande far. Brottningsmatchen tar denna gång plats i vardagsrummet då våldspiralen tar en oväntad vändning. Prinsessan tar Husses parti och anfaller tonåringen varvid vi plötsligt är två mot en. Husse kittlar och nyper tonåringen medans Kimbah kör en mer våldsam stil. Genom fullbett och små nyp i vänsterarmen håller hon fast den sprattlande människan på golvet. Skridskosnörena som tillfälligt lagts på golvet rör sig då likt en orm varvid även Jamaren kastar sig in i leken... Så fort det vankas brottning på golvet så ser även Arek sin chans till lite pardans och det är alltid tonåringen som är berörd. När nu arvtagerskan håller ned grabben så kan Husse ställa sig från håll och observera hur Kimbah slaktar ungkött, Jamaren ligger intill och sparkar besatt på snöret samtidigt som Stora Stadens hjälte, Arek, försöker bestiga den mänskliga tonåringen med juckrörelser..... Familjen zoo i ett nötskal!
Hur går det då för Kimbah?
Kimbah är en grymt härlig hund. Träningen går mycket bra och jag är sjukt nöjd. Lydnaden går kanonbra och det sista vi körde innan vi tog en vilodag var fritt följ tillsammans med en massa polishundar. Kimbah dominerade med fin kontakt, kanonbra svängar och vändningar så Husse var en mycket stolt Alfa-hanne. Vi håller som bäst även på att lära oss läggande under gång samt hopp över hinder.
I skyddsarbetet har vi kört grunderna tillsammans med en mycket duktig figurant. Kimbah har visat fin vilja, gjort mycket bra angrepp och även förstått att man ej skall slakta en stillastående figur utan då i stället skälla fint. Problembilden har varit att Kimbah anser att det hon bitit - det behåller hon. Här skall fan inte delas med sig av något.... Vi har alltså en liten bit kvar vad gäller släppandena....
Arvtagerskan och dennes Husse håller även på att köra in så kallad passiv markering. Det betyder att när Höna-Pöna anträffar något som luktar männsiska så ska hon lägga sig ned med föremålet mellan frambenen. Vi kan väl säga att vi fortfarande jobbar lite med grundarna... Kimbah anser att det hon finner även är det som absolut skall provas i munnen. Även om det är en liten jävla tygbit så är den till en början mer intressant än Husses glädjedans och fina belöning.... Dagisbarnen som huserar bakom Husses hus tycker det är jätteroligt när Husse leker hundlekar och allt går åt helvete.... Jag ser dock ett ljus i mörkret. Även om just den lilla ljusglimten skickar sin stråle från Månen.....
Vad gäller spåret så har vi precis startat med det. Det är först nu man börjar se lite gräs o skog och då är planen att börja från början. Enligt ägaren och uppfödaren så ska hönan ha ett fint spårbeteende så jag hoppas verkligen att det är så....
Prinsessan har ju även varit med när Husse jobbat skarpt. Först får ju Arek komma ut och göra sin grej, men sedan är det ju även dags för lilla hönan. Hon tar sitt jobb på största allvar och spatserar som en stolt tupp när hon får komma ut. Spårar, undersöker och tar varje tillfälle i akt att skrämma Svensson..... Häromdagen vaktade Höna-Pöna och Husse en avspärrning i samband med ett grovt brott. Då kom två konstaplar på besök för att reta Husse för dennes arbetsuppgift. Den ena retade även Kimbah och sade att hon faktiskt inte fick vara där för hon är inte en godkänd polishund.
Prinsessan började jaga polisen och har man fyra ben så är man snabbare än en tvåbenting. Polismannen skrek och försökte ta sig undan, men hönan bet sig fast i armen och började slita. Polismannen skrek, Husse skrattade och Kimbah morrade. Polismannen försökte fly, men flexikopplet är ju 5 meter så det var som att ha en stor fisk på kroken.... Eftersom släppandena är mycket dåliga så tog det ju sin lilla tid innan skrattanfallet släppt och Husse fick loss sin hund.... He! He! He! Duktig flicka! Polismannen arg - men Husse glad och Kimbah nöjd....
Fröken Hund har ju även fått följa med ut för att springa och cykla. Löpningen gick väl sådär eftersom Kimbah helst vill bita sig fast i en arm. När väl detta löst sig så var det som att löpning inte var hennes favoritgrej. Efter 5 km så hade jag inte en hund framför mig utan snarare en tjurig hundvalp släpandes efter mig.....
Första cyklingsturen innefattade 5 vurpor. Höna fick springa lös, men skar ju in framför framdäcket varje gång hon såg något spännande på sidan. Andra cykelturen bättre för då nöjde hon sig med att försöka sitta i knät under cykelturen... Puhh!
Nu har jag lovat mattis att ta det lugnt med prinsessan några dagar och då låta träningen vara. Vill inte! Vill träna hela tiden....
Må gott!
Husse
Skönt att läsa att "höna pöna" äger, helt och hållet på hennes sida när hon sätter farbror blå på plats :)
Varför blir jag inte förvånad över att läsa att "alfa-hanen" underhåller dagisbarn under hundträning? Kan det vara så att jag läst denna blogg för länge asg
Hej Kimbah med familj.
Träffade Kimbah i samband med höftledsröntgen. Broder Kiito och Kimbah verkar att vara "tvillingsjälar" :-)
Vi känner så väl igen Kiito i din beskrivning av Kimbah.Förutom släppandet !!!!
Här började vi mycket tidigt med att leka in och förklara för Kiito vad loss innebär :-)
Vad vi tror är att hunden VID INLÄRNINGEN är i rätt aktivitetsnivå och att han/hon då finner belöningen/obehaget värt att reagera på :-)
Fast några bovar ska hon väl inte släppa lösa :-)
Kiito har de senaste veckorna börjat att visa på ett ALLVAR vid "hotsituationer" som kan vara riktigt respektingivande. Hmm vid två års ålder ???
Glad Påsk önskar Entrés Kiito med familj
Härligt att höra att de går bra för den lilla, det ser verkligen ljust ut för er=) När du känner att hon är på riktigt och att hon verkligen är en keeper låt henne skriva lite, måste ju höra hur en liten tjej har det i eran mansdominerande värld!
Ps Kan inte även mattis få ett gästinlägg på denna underba blogg, du och arek är underbara men erkänn att en tjejs synvinkel hade varit bra för läsarsiffrorna;) ds
Med tanke på din skadehistoria förslår jag härmed milt att anskaffa en springer till cykeln. Då är hunden där den ska och du är hel och slipper vurpa. Men å andra sidan, låt bli för vad ska du då skriva om? ler