DÄR SATT DEN...
Avslutningspass för denna arbetsperiod och då ett kvällspass. Både Svarten och Gammelgeten med på passet och huvudsysslan var att leka och miljöträna unghunden lite. Vill att han ska vakna till liv och börja kampa på allvar för annars går flyttlasset tillbaka till militäranläggningens tråkiga hundgårdsliv. Lade ett spontanspår på packad snö med lite riktningsförändringar, kolsvart mörker och ett glatt litet slut. Spåret var väl ca 200 meter långt och jag ville mest se om han kände vittringen efter Husse och i så fall var sugen på att utforska var jag gått. Den svarte visade direkt intresse och blev mer och mer intensiv i sitt spårande. Klarade riktningsförändringarna och när vi gick in i kolmörkret så visade han inte feghet utan snarare mod. Svansen rakt upp och riktigt intensiv i sitt spårande. Spåret var ju bara någon minut gammalt, men han gjorde det mycket bra. Tror att spåret kan bli riktigt bra på denna lillget, men som sagt... - Då måste han skärpa upp sig i vissa andra bitar.
Även Arek fick ett uppdrag denna kväll. En kvinna lät meddela att hon nu var trött på livet. Hon tog med sig 100 sömntabletter samt lite att dricka till den goda middagen. Därefter vandrade hon ut i mörkret och då med syftet att ta sig av daga. Patrullerna på plats kom på att här kan det va läge med en fyrbenting och dess fina nos varvid uppdraget gick till Stora Stadens hjälte. Den tandlöse gillar dessa uppdrag och så även Husse. Här fanns en hel del skog, en stor sjö samt vackra villor i 100 tal. Den ledsne damen hade nu varit borta i ca 2 timmar och det var nästan 10 grader kallt ute så liiiiiteee press på Teamet var det nu....
Arek knep i ett spår från en sidogata. Spåret ledde vidare ut på en mörk gångväg och sedan rakt ut på en stig i skogen. Vidare ned mot klipporna och sedan runt en stund för att sedan gå ut i skogen igen. Klipporna var så dj-vla isiga så Husse höll på att slå i hjäl sig ett antal gånger. Lite tvärtom var det för den tandlöse eftersom han använde sina klor som broddar. Mer än ofta vände han sig om för att kolla av att den späde spårlinehållaren fortfarande stod upprätt och inte låg i vågrätt läge...
När vi kom ned mot en badplats så hade Arek svårt att lösa spårningen. Han visade dock intresse och jag släppte Schakalen i frihet för att om möjligt vinda in det han spårat. Arek for ned mot vattnet, vek höger och for sedan ut på isen och in i vassen. Därefter for svansen rakt upp och han försvann in bakom ett par klippor och ett stort träd. Väntade på att han skulle skälla och då efter att ha funnit den vi sökte. Inget ljud kom dock varvid jag fick trampa efter för att se var han tog vägen.
Den falske, tandlöse och halte hjälten hade frångått planen något. I stället för att vänta på Husses varma beröm och en puss på nosen, så hade han bestämt sig för att belöna sig själv. När jag tände lampan såg jag hur han kampade och kämpade för att få av kärrningen hennes fina pälsjacka. Hon var ju som tur var halvt medvetslös efter tablettintag varvid hon ej nog riktigt förstod vad rovdjuret idkade för lek med hennes dyra päls.Tur i oturen var väl i alla fall att han inte lekte juckarleken! När jag väl fått kontroll över geten, lagt ned honom och då sett att kvinnan levde och faktiskt gick att prata med, så blev ju Husse rätt så glad.... När förstärkning anlänt och så även ambulans så kändes det ju jäkligt bra att Geten idkat hjältedåd ännu en gång. Skulle krama honom lite, men fick i stället anledning till att skälla på honom igen.
Nu hade han nämligen fått tag i damens tablettcocktail och hade den i sin tandlösa mun. Skällde på honom då jag inte ville att han skulle få i sig det sömnmedel som var kvar och efter en viss kamp så var det uppdraget oxå löst.... Han är grymt bra, men det är ett litet problem att han ALLTID ska ha belöning när han tycker sig ha gjort något bra....
Skit samma! Kan leva med det efter ett lyckat pass som detta....
Må gott!
Husse
Även Arek fick ett uppdrag denna kväll. En kvinna lät meddela att hon nu var trött på livet. Hon tog med sig 100 sömntabletter samt lite att dricka till den goda middagen. Därefter vandrade hon ut i mörkret och då med syftet att ta sig av daga. Patrullerna på plats kom på att här kan det va läge med en fyrbenting och dess fina nos varvid uppdraget gick till Stora Stadens hjälte. Den tandlöse gillar dessa uppdrag och så även Husse. Här fanns en hel del skog, en stor sjö samt vackra villor i 100 tal. Den ledsne damen hade nu varit borta i ca 2 timmar och det var nästan 10 grader kallt ute så liiiiiteee press på Teamet var det nu....
Arek knep i ett spår från en sidogata. Spåret ledde vidare ut på en mörk gångväg och sedan rakt ut på en stig i skogen. Vidare ned mot klipporna och sedan runt en stund för att sedan gå ut i skogen igen. Klipporna var så dj-vla isiga så Husse höll på att slå i hjäl sig ett antal gånger. Lite tvärtom var det för den tandlöse eftersom han använde sina klor som broddar. Mer än ofta vände han sig om för att kolla av att den späde spårlinehållaren fortfarande stod upprätt och inte låg i vågrätt läge...
När vi kom ned mot en badplats så hade Arek svårt att lösa spårningen. Han visade dock intresse och jag släppte Schakalen i frihet för att om möjligt vinda in det han spårat. Arek for ned mot vattnet, vek höger och for sedan ut på isen och in i vassen. Därefter for svansen rakt upp och han försvann in bakom ett par klippor och ett stort träd. Väntade på att han skulle skälla och då efter att ha funnit den vi sökte. Inget ljud kom dock varvid jag fick trampa efter för att se var han tog vägen.
Den falske, tandlöse och halte hjälten hade frångått planen något. I stället för att vänta på Husses varma beröm och en puss på nosen, så hade han bestämt sig för att belöna sig själv. När jag tände lampan såg jag hur han kampade och kämpade för att få av kärrningen hennes fina pälsjacka. Hon var ju som tur var halvt medvetslös efter tablettintag varvid hon ej nog riktigt förstod vad rovdjuret idkade för lek med hennes dyra päls.Tur i oturen var väl i alla fall att han inte lekte juckarleken! När jag väl fått kontroll över geten, lagt ned honom och då sett att kvinnan levde och faktiskt gick att prata med, så blev ju Husse rätt så glad.... När förstärkning anlänt och så även ambulans så kändes det ju jäkligt bra att Geten idkat hjältedåd ännu en gång. Skulle krama honom lite, men fick i stället anledning till att skälla på honom igen.
Nu hade han nämligen fått tag i damens tablettcocktail och hade den i sin tandlösa mun. Skällde på honom då jag inte ville att han skulle få i sig det sömnmedel som var kvar och efter en viss kamp så var det uppdraget oxå löst.... Han är grymt bra, men det är ett litet problem att han ALLTID ska ha belöning när han tycker sig ha gjort något bra....
Skit samma! Kan leva med det efter ett lyckat pass som detta....
Må gott!
Husse
Kommentarer
Postat av: Peter
MÅste vara en otroligt grym känsla att tex. spåra och hitta någon och se att det funkar när det är på riktigt. Jaja vi andra dödliga får nöja oss med att spåra på låtsas........fast det är å andra sidan inte helt tokigt det heller.
Postat av: AnnaCarin
Vilken TUR att ni finns!!
Postat av: Anonym
Du kanske skulle ta kontakt med Boscos husse och fråga om Bosco är likadan som Cruse och isånafall vad han gjort åt kampbiten (och andra ev. problem). Med hans stamtavla borde kamplusten inte var så dålig, det kan ju snarare vara så att han helt enkelt inte blivit uppmuntrad hos fodervärdarna och behöver lite tid på sig nu.
Postat av: Sanna
Ni är fantastiska! Det är så inspirerande att läsa om lyckosamma slut i vardagen. Hoppas att kvinnan får hjälp nu.
Själv är spänningen olidlig, valp och tillika blivande stordådsgörare föds när som helst! Vi har dock inte bestämt oss för var dessa stordåd ska uträttas någonstans :0)
Trackback