POLISHUNDEN AREK

Husse tidsförskjuten för att vittna i ett ärende iscensatt av min gode vän Arek. Inte alltid helt lätt att förklara Getens beteende på ett förståerligt sätt inför människor som knappt ibland ens klappat en hund. Lättast vore väl om Schakalen själv fick berätta, men om Herr/Fru ordförande i rätten ser den tandlöse, med huvudet på sned, försöka förklara hur i skogarnas namn det just blev så här.... Det vore något det! Att vittna är en konst i sig kan jag säga. Även om du är hjälten i dramat så kan miljön, den bistra nämnden och den sluge advokaten få dig att känna det som om det var just DU som var banditen.... Har nu vittnat så många gånger att det blivit en vana, men jag minns fortfarande mitt första vittnesmål.

Det kändes som om själva rummet var trängre än ett badkar och att både åklagare, målsägande, rätt och misstänkt satt så djävla nära att dom kunnat vrida om min näsa om dom funnit skäl att jag ljugit. När jag skulle rabla vittneseden så var det som om jag blev förlamad. Orden grötade sig i munnen och det kändes som om ljuden som kom ut ej var läsbara.... Fick nästan cellskräck av att banditen och dennes sluge advokat satt så nära att dom måste hört mina hjärtslag slå.... Minns inte om jag sa något eller om jag bara satt och såg ut som jag kvävdes, men till slut släppte dom ut mig därifrån i alla fall.... Hur f-n det gick för den skyldige har jag ingen aning om, men det känns inte som om mitt s.k vittnesmål var det som avgjorde saken till åklagarens fördel i alla fall....

Numera går vittnesmålen som en dans så det är väl tur att man lär sig något med åren. Tack vare dagens vittnesmål så fick jag ändra pass och göra dag i stället. Detta fick ju till följd att Husse och hans fyrbente vän fick ytterligare en alldeles underbar dag i rikets tjänst. Alltså en lekdag!!! Geten fick börja med att leka med pinnar. Därefter lite mer allvar i form av ett grässpår som vilat i ca 30 minuter. Här fanns många spetsvinklar och 90 graders svängar så Geten fick fundera lite innan han satte av i galopp. Spåret gick mycket bra och vi drog då vidare för att köra ett saksök. Här var uppgiften att finna en klädnypa, en 2 cm skinnbit samt en liten träbit. Detta på en yta av ca 30x 30 meter. Arek var besatt av uppgiften och skötte sig galant.

Ingen ro och vila utan direkt vidare till ett skogsspår som legat o vilat i ca 1.5 timme. Spåret var lagt så att det följde lite stigar, stenhällar och mellan ett antal hus. Geten skötte även detta galant, men missade till Husses förtvivlan en apport. Tillsammans gick vi tillbaka för att leta efter denna och till slut var även dessa återfunna och därför glädjen stor.... Nu var det fika! Arek fick sitta i bilen och morra och skälla på förbipasserande. Husse klev in i värmen och firade dom lyckade uppdragen med en kopp gott tea samt en god chokladboll. Energipåfyllnad kallas det.....

Som en avslutande bonusövning så hade Husse gömt en tröja i skogen. Geten trodde i sin enfald att han bara skulle få rasta när vi vandrade längs med en stig. Det är så härligt att se när han känner vittringen i nosen. Han lyfter svansen och huvudet, nosar och vädrar och börjar sedan att fara in skogen på jakt efter tröjan. När han sedan hittat den så vet han att det vankas belöning om han skäller an... Efter några skall vid tröjan så hade han ånyo vunnit sin fina boll....

En riktigt enkel övning som är grymt rolig för hundarna. Det har lärt min gode vän att i stort sett alltid ha nosen i "on-läge". Det har jag sedan stor nytta av i jobbet. Under eftermiddagen roade vi oss med lite promenader. Även i morgon har Husse ändrat pass. Detta för att kunna spela hockey igen. Förutom att fånga tjuvar så är nog hockeyn det roligaste som finns. På onsdag är det två matcher. Jippie!!!

Geten fick även beröm häromdagen. Det visade sig att han på ett narkotikasök förra veckan anträffat över 250 gram knark, patroner, många många tusenlappar samt annan vinning till utredningen. Den berömmande tyckte Arek var värd många hundgodisar, men min vän fick i stället nöja sig med ett par köttbullar....

Må nu gott!

Husse