VÄRDELÖST VETANDE....

Två pass kvar till semester! Känns både bra och dåligt! Självklart ska det bli grymt skönt att vara ledig, mysa med familjen, träna hund och njuta av "det fina vädret". Åh andra sidan så är det ju så himla kul att jaga tjuvar, ofreda ungdomar samt hjälpa människor i nöd. Att få jobba med hund slår allt jag varit med om som polis. Har man en bra hund, är beredd att lägga mycket träningstid - ja då blir detta jobbet grymt kul.... Antar dock att man måste vila upp sig någon månad per år för att inte bli utbränd så jag får väl se semestern som nödvändig rehab....

Arbetspassen har varit lugna sista tiden,men det är ändå kul att gå dit. Har passat på att miljöträna min nya pärla, Zeb, samt öka på bytesdriften hos både honom och gammelgeten. Geten älskar dessa lekar och jag tycker mig märka att även Zeb är mottaglig för mina träningsknep....  Den norrländska oljan i kroppen på lillgeten har börjats bytas ut mot en mer tävlingsbaserad, tunnare och snabbflytande olja. Från början var ju lillgeten manisk att hoppa in i bilen, men se det har ändrats nu... Nu ska den lille inte vara i bilen utan VI SKA VARA UTE OCH HITTA PÅ BUS...

Vi har spårat lite vid sidan om byteslekarna och det går bra tycker jag. Han är ju ungdomligt nyfiken och använder sin nos hela tiden. Tappar spåret vid något tillfälle för att han ser något spännande, men är snart tillbaka på rätt spår igen. Jag uppfattar min lilla arvtagare som mycket omogen och ungdomlig. Därför har jag gott hopp om att han ska växa på sig rejält vad det lider. Skojade lite med Zebbe i går. Han och Arek låg i bilen och sov efter kvällspasset. Gick ned i garaget och hundarna vaknade till. Ställde mig bakom en vägg och bara kikade fram runt hörnet.... Djävlar vad arg den lille blev!!! Dovt skall och attack mot buren. He! He! Det finns lite pulver i den lille....

I hans värld av upptäckter så har han nu även fått möjlighet att prova en av storstadens små egenheter: Den nedpissade hissen! Vet inte om Zeb åkt hiss förut, men nu var det dags. In i fyllornas urinoar för att åka ett par steg uppåt i huset. Han såg lite konfunderad ut den lille Zeb. Dålig lukt och en hackande hiss som färdades sakta uppåt..... Zeb har även stiftat bekantskap med rulltrappan. Den hundtuggande metalltrappan verkade inte locka Zeb att hoppa på, men av nyfikenhet så var han ändå ända fram för att se vad detta var....

Gammelgeten då! Han börjar bli gammal och lufsar sakta med. Dock med en skillnad! JOBBET! När han är på jobbet så blir Arek som ett barn. Han älskar att jobba, visar ingen trötthet och är grymt laddad inför varje moment. Tyvärr har vi inte haft några bra jobb sista passen. Ett spårjobb vi skulle till var ju dock lite roligt. Inte roligt ur spårsynpunkt utan mer roligt för att människor uppfattar saker lite olika. Polispatrullen ville ha biträde av gammelgeten. Detta då man fångat en man som skulle till fängelset. Mannen var listigare än poliserna, men framförallt snabbare. Vips!  så var han borta...... Eftersom mannen sprungit ut i skogen så fanns ju goda möjligheter för polishunden att hitta honom varvid man kallade på oss. Vi var en bit ifrån, men eftersom han sprungit ut i naturen så kände vi ändå förhoppning. När vi kom fram så stod poliskonstaplarna "fångstspillan" där och meddelade riktningen mannen försvunnit i.

Jag var lite fundersam eftersom vi var i en centrummiljö. Var finns det skog här tänkte jag, men blev snabbt varse. Poliserna Piff o Puff smattrade och pekade samtstämmigt in mot en mindre gräsplätt med ett bord. Bakom bordet stod ett höghus och en byggarbetsplats.... Detta var alltså skogen? Geten gjorde ett försök, men efter ett par hundra meter så var vi rökta.... Träffade strax därefter Piff o Puff igen. Nu satt dom i en bil och tyckte gammelgeten såg så söt ut. Han kan väl inte vara farlig frågade dom. Geten plirade med ögonen, luktade på gräset och såg allmänt ointresserad ut. Jag sade till Piff o Puff att han ÄR farlig och frågade om dom ville se. Dom såg klart förundrade ut när Geten på mitt kommando ändrade sig till att bli en vild varg. Arek kastade sig mot bilen och försökte bita föraren genom det öppna fönstret. Föraren, Piff, skrek och passageraren, Puff, försökte kasta sig ut genom bakdörren. Skrattandes tog jag hand om Arek och så gick vi vidare i natten....

Tror dom nu förstår att bara för att man är söt behöver man inte vara ofarlig... He! He! He! Arek är en sån showman!

På tal om det värdelösa vetandet som överskriften handlar om. När jag var liten grabb så hade vi ett paket med sköljmedel på golvet inne på toaletten. Under sega stunder på huset så satt jag och läste några siffror på plastförpackningens sida. Dessa siffror sitter sedan djupt rotade i minnet och då som en påminnelse om det värdelösa vetandet. Här kommer sifforna:
5701017156104. Ni kan fråga mig när som helst. Jag kan dom utantill....

Må gott!

Husse

Kommentarer
Postat av: The Legend

Hr Husse.



Med tanke på det sista stycket så börjar jag bli lite skrämd. Detta kan inte vara normalt. För mycket fikande är orsaken?

2008-06-26 @ 13:12:26

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback