LIVET SOM TONÅRING...
Ett axplock ur vardagen:
Rösten! Plötsligt bär den inte utan bryts av i varannat ljust och varannat mörkt tonläge. Lägg därtill till tonåringens ordval så märker man att man är så kallat "off". Allt suger, är fett coolt, alt fett dåligt, pinsamt etc. Kroppshållningen går inte av för hackor den heller. Under aktivitet, typ idrott, finns inga omöjliga hinder. Man kan springa, kasta sig samt offra klädesplagg för att göra en snygg grej. Och då ska man veta att det inte är helt lätt att göra en svår grej då brallorna ska sitta nedanför skinkorna för att Björn Borg loggan ska synas...
Förändringen blir sedan total då man kommer hem till vardagslivet. Kroppen blir i stort sett omöjlig att hålla upp. Kläderna måste kastas på golvet och hjälpa till med vardagssysslor blir lika jobbigt som att bestiga en bergstopp. Tonåringen har ingen känsla för när man börjar bli hungrig utan blir, precis som ett spädbarn, akut hungrigt och kraftlöst. Får man inte mat pronto så blir humörsvängningen total.... Tunga steg i trappan och en dörr som slås igen.... När man sedan intar maten så finns ingen gräns för hur mycket man kan få i sig....
Fick med mig tonåringen på fika. Kul tänkte jag! Kan vi ju sitta och snacka lite samtidigt som vi fikar i solen på den vackra uteplatsen. Fel!!! Tonåringens huvud var så tungt så tungt. Gick inte att hålla uppe utan var tvunget att ligga dikt an på bordet. Bullen intogs med huvudet på sned, liggandes mot bordet. Samtalet gick väl så där då tonåringen verkade sakna tillräckligt med luft för att göra mer än enstaviga uttalanden....
Ont! Överallt har dom ont! Kropparna är som gamla pensionärers. Ont i foten! Ont i knät! Smärtan totalt bortblåst under idrott, men ack så påtaglig under ledighet. Haltandes som ett skadeskjutet rådjur vankas det runt....
Att tröttheten ligger djupt råder ingen tvekan om. Exempel på detta är när jag jobbat natt. Kom hem, vandrade upp för trappan för att titta till grabbarna. En saknades! Lätt panik innan jag upptäckte honom liggandes på golvet, rakt på det kalla parkettgolvet. F-n är ha sjuk eller skadad tänkte jag! Ropade till för att kolla läget varvid han öppnade de halvt förlamade ögonen och grymtade ett hallå. Därefter fortsatte han sova..... Någon dag senare så anträffades han i böneställning på sin säng. Huvud och axlar på sängen, överkropp vid sidan av sängen och resterande kropp på golvet. Hur fan kan dom sova så?
Tro nu inte att han på något sätt är en obstinat o trött tonåring. Näe! Han är en grymt härlig kille med glimten i ögat och ett härligt go. Han är bara på väg in i tonåren... - Minns det själv som i går nu när man får återuppleva det från håll....
Må gott!
Husse
Lugn bara det blir värre :D
ASG
Jag ahr en tonårsdotter! Hon klär sig konstigt. Hon har bland annat inköpt ett par svindyra men billiga platåstövlar från USA! Att dom är billiga beror på att dom hade satt ner priset samt att dollarn var så låg.... Mycket bra köp enligt henne för nu är hon nästan lika lång som sin pappa. det där med trötthet känner jag igen. jag har plötsligt fått sovmorgnar! Ngt ska ju vara bra med dom där konstiga tonåringarna. dom rä som levande UFON biland. Och ibland undrar jag också om dom inte är flera olika personligheter?
Har läst ikapp din blogg lite och ser att du är nöjd med den norrländksa Geten. Självkart ska du vara det! Våra norrländksa hundar är dom bästa! Så du kan rekomendera dom till dina poliskumpaner. Jag vet nog en till norrlänning som skulle kunna passa... Men inte ännu. Han ska bli lite större först. ;O)
Detta läste jag för min tonåring igår och hon skrattade så tårarna rann. Hon kände igen sig....
Sedan på kvällen klagade hon att hon hade ont i foten, det var väl nåt jag ville att hon skulle göra. Då påminde jag bara om det du skrivit och då skrattade hon och vips så var smärtan borta...haha.
I värsta fall så har det inte gått över när killen kommer upp över 20. Lillebror är 21 och är exakt likadan fortfarande....