POLISHUNDEN AREK

Årets första inlägg går blodets tecken.... Hörde först hur Gammelgeten och valpen Bus kämpade om samma leksak. Morr från den gamle och som vanligt helt tyst från den lille. Han står bara still, med öronen bakåt och tittar åt ett annat håll än mot han med trasiga tänder. Geten morrar, skäller och försöker dra lös bollen från den lille. Dock helt utan resultat! Den lille bara står still, envis som synden och formligen nöter ut Gammeletens tålamod. Till slut släpper den gamle till förmån för den unge.....

Det blir tyst och jag går ut i köket. Under tavlan där vi brukar hänga upp räkningar med hjälp av nålar så står den lille. På golvet är det blodigt och man ser hur den lille tuggar i sig ett litet föremål. Uppfattar det som om han fått i sig en av nålarna varvid husses reflexer övergår från nyårsdagens naturliga rörelseschema till att explodera som en hungrig tiger. Får tag i käkarna, men det är för sent. Händerna helt blodiga och jag förbannar den lilla genom att se en valp woododocka framför mig med svärd i. Upptäcker att nålarna sitter kvar i tavlan!!! Varför blöder då den lille? Då faller poletten ned och jag förstår vad som hänt... Det var ju så klart en av valpens tänder som dragits ut i kampen. Därefter går det ju inte att låta tanden ligga på golvet. Näe! Man måste ju äta upp den...... Skönt att det inte var något värre....

Fick ej titta in i munnen på det lilla aset. Han gjorde kraftigt motstånd och efter ett tag såg mina händer ut som blodig köttfärs. 1-0 till Bus!

På nyårsafton så roade vi oss med att långspåra med Gammelgeten och kortspåra med Bus. Båda spåren gick bra. Till Arek så gick jag ut i vilda skogen. Använde GPS för att få uppleva det nya året i tätort i stället för att vara ensam i skogen. Spåret blev ca 1.5 km i väldigt skiftande terräng. Berättade för barnen att jag sett grymt med älgpruttar och att det troligen finns en som smyger runt kring mitt spår.... Efter någon timme var det dags att spåra. Arek sprattlade ur bilen, skällde och sprang runt som en galning. Han trodde vi skulle rasta och leka. Då vi tittar upp så står en älgko och kalv bara 100 meter ifrån oss. Arek tystnar, stänger ,munnen och försöker stirra ut familjen Älg. Familjen Älg ger upp leken och vandrar upp i skogen. Precis där vårt spår går.

Geten har ju lurat mig på älgspår tidigare. Detta i vildmarken i Forsmark. Geten skiftade spår och jag sprang som en vettvilling rakt ut i vilda skogen. Efter ca 40 minuter ringde telefonen och man undrade var hundförare Husse och hans parkamrat tagit vägen.... Panik!! Var fan var jag nu då? Mitt ute i vilda skogen. Alla ni som varit i höjd med Forsmark/Östhammar kan nog inthyga att bebyggelse inte är det dominerande inslaget där... Då som nedskänkt från himlen - syntes de två kärnkraftsreaktorerna långt bort i fjärran. Då visste jag att jag skulle hitta hem, men att det skulle ta tid.... Två timmar senare var jag och geten tillbaka...

Nåja! Nu hade jag ju gått spåret med GPS så nu skulle jag ju kunna korrigera geten om han drog ut på äventyr. Vi drog i väg och efter ca 200 meter så hör man älgarna strax framför oss. Geten är dock het och koncentrerar sig på husses spår......

Därefter var det Bus tur. Han skulle få spåra upp sin mat. Spåret mätte hela 150 meter och hade tre riktningsförändringar. Bus fick mat även i dag vilket innebar att vi nådde fram till slutet. Han är grymt het och verkar älska att spåra.... På eftermiddagen drog vi till Brukshundsklubben för att leka. Vi hade roligt, busade och körde lite lätt lydnad. Typ: Sitt! Stanna! Var olydig! Det sista kommandot gick bäst.... Det var även första gången Bus lät bli att jucka med mig på träningsområdet. Yeahhh!!!

Bus tog dock igen det senare på kvällen. Var ju lite osäker på hur han skulle reagera på nyårsfirandet. Det blev därför en mycket nykter tillställning ifall vi skulle vara tvungna att åka i väg en sväng med bilen. Kvällen gick bra och i stort sett även hela nyårsfirandet. Vid 12 slaget så drog ju kriget igång. Bus blev lite orolig under det värsta smällandet, men jag uppfattar det som om det är alla färgerna som var värst. Bus vankade lite av och an och hade lite svårt att komma till ro. Vi gick därför in i ett sovrum, stängde dörren och drog ned rullgardinen. Där var det inga problem. Bus lekte en stund, men fick efter några minuter de glansiga ögonen åter och så var det dags igen: Juckardags med husse!!!!

Då smällare o raketer lugnat ned sig så var Bus åter i harmoni. 

Bus har ju fått sitt namn av en anledning. Nu senast så åt han upp en beställningslista på underställ. Dessa underställ beställdes via jobbet och ansvaret låg på mig att se till att beställningen kom in. Bus började med att korrigera listan lite innan han helt bestämde sig för att äta upp den.....

Allt har ju inte gått i moll och mörker. Under nyårsfirandet så var "The Legend" med familj på besök. Han brukar ju skrävla om att han alltid vinner det vi tävlar i. No!! No!! I går var det dags för Nintenod Wii. På schemat stod tennis och golf. Jag ska vara snäll och bara redovisa vem som vann. HUSSE!

The Legend blev fullkomligt krossad. Nu är han ju van att torska mot mig, men det är klart. Känns ju extra skönt att börja året med en vinst....

Ha nu en riktigt god fortsättning!

Husse