POLISHUNDEN AREK

Åh vad jag vill kunna snacka med hunden och få ett vettigt svar! För det mesta rullar det på utan att det dyker upp allt för mycket frågetecken, men vissa dagar så vill jag bara veta... Tänk att få krypa geten under skinnet, veta vad han tänker, vad han spårar och hur han funderar. Får väl bli i mitt andra liv då, men önska kan man ju....

Anledning till att jag vill veta denna gång är ett jobb vi var på under helgpasset. Tre tjuvar hade lämnat en villa efter inbrott. Två sprang åt ena hållet och den tredje i andra riktningen. En annan hundförare, för övrigt årets polishund, kom till platsen först. Polishunden tog upp ett spår från fönstret där tjuvarna hoppat ut och spårade iväg längs med villagatorna. En stund senare kom jag och Arek till platsen och vår uppgift blev att spåra efter gärningsman nummer 3. Till en början hade Arek ingen spår tyckte jag, men efter en 30 meter så hade han fäst upp i något som han drog iväg på. Och som geten spårade. Vidare in på lokalgatorna i hundra knyck, vinklade och vred bland bilar och tomter innan han helt plötsligt gjorde ett utfall mot en mörk buske!!!!!

Jag trodde först han hittat något gods, men då han kastade sig mot busken en gång till och numera även skällde så förstod jag att någon låg gömd där. Jag tilltalade busken och från andra sidan staketet så reste sig en skugga och började löpa som Susanna Kallur. Jag och geten stod som fån då staketet var dårhögt och vi inte skulle komma över. Intill låg ett helt kvarter med lägeheter som vi nu var tvungna att springa runt.

Då hörnet rundades så syntes den springande tjuven vika in på en annan tomt. Vi var då ca 100 meter bakom och kände att vi nu skulle vinna. Arek vek in på tomten, fortfarande med spårlinan och husse i släptåg, och ut på gräsmattan. Ingen buse syntes till och spårlinan fastnade i en husvagn. Arek gjorde utfall mot husvagnen, men kom ju ingenstans då linan satt fast. Efter att Arek kastat sig under husvagnen en tredje gång så förstod även den tröge hundföraren att något fanns där under.

Det visade sig att tjuven, som var lite stor om magen, kastat sig under husvagnen i sin iver att komma undan från polishunden. Det bar sig inte bättre än att han fastnade och nu hade stora svårigheter att andas. Arek gjorde sitt bästa för att "hjälpa" mannen ut, men som tur var satt han fast i spårlinan. Vi vann och jag kände mig grymt nöjd med att Arek spårat så bra... Frågan visade sig vara vem han egentligen spårat....

Det visade sig att den andra hundföraren kommit samma väg som vi nu kommit, varit inne vid huset där banditen satt gömd och då vid en trappa ca 10 meter från den plats där Arek hittade tjuven. Har Arek spårat den andra hundföraren? Eller har Arek spårat rätt spår och nu kommit ifatt tjuven? Eller vad f-n har hänt? Jag vill verkligen kunna fråga geten hur i tusan detta gick till. Signalementet på den som jag skulle spårat stämde väl in på den som nu var gripen, men stämde även hyfsat på en av de två som den andra hundföraren spårat. Då jag frågade banditen hur han sprungit så uppgav han en tredje väg. En väg som ingen utav oss hade spårat!!!!

Tänk om man kunde få svar....

Vi han även med en insats av större mått då en person observerade en man med pistol. Mannen hade gått in på en villagata och var sedan som försvunnen. Det var vid tillfället mycket folk ute och spårning skulle därför kunna bli lite svårt. Det hade nu även gått över 30 minuter sedan man såg den pistolbeväpnade mannen, men tanken var att Arek skulle få göra ett försök i alla fall.

Arek hade svårt att få spår, men vi fortsatte gatan uppåt. Efter ett tag vek Arek in till vänster av vägen verkade spåra. Arek puttrade på längs med villagatan och efter ca 150 meter så vek han in på en tomt och fram till entrén. Efter samtal med grannar så kunde dom uppge att en person, men liknande signalement, faktiskt bodde i det hus som nu geten spårat fram till. Man kunde nu även se att en person med likadana kläder som pistolmannen rörde sig runt i huset. Efter en bunt med polisiära beslut och planer för en säker inbrytning så kontaktades mannen i huset. Det visade sig vara flera personer i huset och dessa berordrades ut och säkrades upp. Allt till grannarnas stora glädje....

Efter ett genomsök i huset så anträffades en: Luftpistol!!!

Inte vad man trodde, men å andra sidan så vet man ju aldrig. Bäst att ta det säkra före det osäkra. Åh andra sidan - vad gör en vuxen man ute med ett pistolliknande föremål i byxlinningen?

Geten har även bjudit på sig själv också. Han är ju inte alltid så fräsch kan man ju säga.  Arek måste ha fått något i halsen för han började plötsligt att harkla sig rejält bak i buren. Vi hade precis tackat ja till att åka på ett jobb där en misstänkt tjuv höll på att sno en motorcykel. Då jag tittade bak i buren så hade geten precis påbörjat att slakta sin matta som han brukar ligga på. Han slet den i bitar och förskte svälja den. Jag han avbryta Mr aggressiv och han tackade mig genom att morra och kasta sig mot burgallret. Då jag släppte ut honom så for han ut i klorofyllen där han började äta gräs såsom en hel ko. Efter en spya och ännu mer gräs så var han sig lik igen.....

Men vad händer om man äter mycket gräs och gräsbitarna dessutom är rätt långa? Jo gräset måste ju komma ut någonstans. Kommer allt gräs ut då det är långt eller fastnar det någonstans? Ni får gissa själva, men jag kan meddela att han inte klarade av att "klippa" gräset själv..... Mer säger jag inte....

I dag har jag varit på utbildning och Arek har legat hemma hela dagen själv. Han har bara fått vara ute en stund på dagen och oj så synd det var om honom. När jag kom hem. Så sent som kl 15, så var det en hund som var så laddad och sugen på att göra saker. Efter långpromenad och fotboll på tomten, så är han nu åter i balans. Nu får vi se vad morgondagen har att erbjuda, men vi är i alla fall lediga.

Husse