POLISHUNDEN AREK

Vet inte hur många gånger jag meddelat hur bra en hundförare har det. Vi får ju leka med våra hundar både på fritid och arbetstid. Resultatet av träningen går igen på jobbet då vi fångar tjuvar. Ju mer träningen ger resultat - desto roligare att jobba. Lägg därtill till en hel del ledighet för sköna promenader, besöka barnen på skolan samt träning i alla dess former.

Jobbet kan sammanfattas med ett ord: KANON!

Under denna vecka har Arek gått på utbildningskontroll gällande narkotika/vapensök. Tre dagar som helt klart varit behagliga. Vi besöker olika företag, tränar hundarna, fikar och mår allmänt bra. Sista dagen är det alltid tårta på programmet och det är ju aldrig fel. Alla som jobbar på dessa företag är även så himla positiva till att vi kommer. Dom har en skräckblandad förtjusning i att se dessa monster flyta fram på just deras företag. En och annan har kommit med kameran och vi har till och med fått vara med i deras personaltidningar.

Positivt dessa dagar blir alltså att hundarna blir ordentligt genomkörda och trötta. Positivt är även att man är som en "vanlig" människa. Går upp i vanlig tid, utnyttjar dagen, tränar på kvällen och somnar i behaglig tid. Lägg därtill till att man äter på vanliga tider. Sammanfatttningsvis så mår man faktiskt väldigt bra.

Negativt är dock att kroppen skriker efter action. Adrenalin, busjakt, hjälpa människor o köra fort är något som jag saaaaknaaaar grymt mycket. Hela kroppen skriker efter att få gå på jakt.... Nu är vi lediga några dagar, men sen blir allt som vanligt. Härligt!

Vad har vi gjort då? Jo! Övningarna går ut på att vi ska gömma narkotika och vapen för att sedan hundarna ska finna varorna. Meningen är att vi inte alltid ska veta var gömmorna är utan lära oss att lita på hunden. Träningen går ut på att öka hundarnas sökuthållighet samt säkerhet på att känna igen preparaten. Genom att gömma på olika ställen och i olika miljöer så ökar även hundarna erfarenheter och lärdomar.

Hur har det gått då? Arek älskar sökövningar. Det gör att han inte är helt lätt att hantera. På morgonen, när han vet att det är dags, så ylar han som en kärlekskrank varg som söker sällskap. Han är helt bångstyrig i kopplet vilket gör att vi inte ser helt proffsiga ut då vi gör entré. Oftast möter direktören för företaget upp och vill se hundarna. Då Arek är så pass het så blir det att vi får hälsa på ett väldigt modernt sätt. En snabb "high-five" innan Arek har dragit husse vidare in i lokalerna.
Ett vanligt handslag och hälsningsfras är inte att tänka på....

Väl i söket så är han grym! Arek är väldigt säker vilket gör att han får köra racet själv. Jag går bakom och styr honom lite med händer, visslingar och rösten så att han inte missar något. När han väl känner något, och det gör han, så kommer han snabbt till skall och visar husse var godset är gömt. Den delen fungerar riktigt bra! Det som är lite mer jobbigt är smärtan efteråt.... Arek tycker själv att han är mycket duktig. Är man duktig så skall man ju få belöning. Ger inte husse belöning så hämtar Arek den själv. De företag som haft besök av husse och Arek får alltid sanera första hjälpen lådan. Den är nämligen alltid blodig.

Efter att Arek hämtat belöningen och samtidigt slaktat ett par fingertoppar så vill ju valpen leka lite.. Medans valpen leker lite så får husse torka blod. Därefter återupptas söket och då enligt samma procedur. På kvällen sedan, när man slappnar av lite, så känner man alla trasiga nagelband och sönderbitna naglar. Trots allt så är han en underbar hund att jobba med. Otroliga motorer och ett härligt lynne. I love him!

Valpen Bus då? Jo även Bus har gjort sin första vecka som knarkhund. Bus uppgift har varit att locka till sig folk från företagen. Bus gör PR för hundenheten och gör det bra genom att bara se söt ut. Han har haft sällskap av några andra valpar och tillsammans har dom levt rövare. Bus närvaro har dock haft ett syfte. Ju mer Bus får vistas i olika miljöer, desto bättre kan man se vilken typ av hund han är. Under dessa dagar har han gått i tuffa industrilokaler med mycket ljud, truckar och frågvisa människor. Han har fått gått i trappor, klättra på kartonger samt åkt lite på rullvagnar. Bus hårdaste prov blev att gå lite i en gallertrappa. Dom är ju "genomskinliga" vilket gör att dom ofta är väldigt läskiga.

Jag satte mig en bit ut i trappan och Bus fick välja själv om han ville komma ned mot mig. Först var han lite tveksam, men sedan vandrade han sakta ned och fram till mig. Häftigt!

Alla intryck har gjort att Bus även varit trött på kvällen. Jag fick till och med se en hel halvlek fotboll utan att han försökte slakta mina kläder...

I morgon har vi kvällsdressyr. Då besöker vi ett företag och kör inomhussök. Då ska