POLISHUNDEN AREK

Händer en hel del just ni i familjen Zoo. Förutom daglig hundträning, fotbollsträning, reparationer av bilar, anordnande av marknad samt övriga bestyr så ska man ju även hinna sova o äta lite.... Sista veckan har vi jobbat en hel del och Bus har fått vara med de flesta passen. Bland annat så har valpen Bus fått vara med om sitt första personsök. En själmordsbenägen man var försvunnen och man misstänkte att han fanns i ett friluftsområde på den norra sidan av den stora staden.

Arek, husse och Bus åkte dit för att söka ett bestämt område. Området var inte litet och det var kolsvart ute. Eftersom jag är van vid den södra sidan av den stora staden, där det är lampor överallt, så var denna utmaning lite otäck för en stadsunge. Det var verkligen, verkligen mörkt i den här skogen. Jag lastade alla fickor fulla med lampor, GPS ér och extrabatterier.

Därefter ut i natten och då med två stora mål. Ett: Att hitta mannen och då helst vid liv. Två: Hitta tillbaka till bilen. Inte så roligt om man var tvungen att skicka ut ytterligare en räddningspatrull för att hitta den person som skulle hitta den försvunne. Att då behöva hitta en rädd liten hundförare som suger på tummen under en gran var inget jag ville råka ut för...

Efter timmar i skogen så fick vi ge upp utan något resultat. Tyvärr fick jag reda på dagen efter att mannen hittats i närområdet och då avliden. Det var inte i vårt sökområde, men det känns lite surt när vi var så nära....  Under söket i skogen så fick gammelgeten sköta jobbet medans jag höll reda på Bus. Bus gick i långkoppel och jag vet inte hur många gånger han gick på "fel" sida om ett träd. Att då få hundjäv... att gå tillbaka samma väg är i stort sett omöjligt. Näe! I stället får man själv backa tillbaka och vandra ut i klorofyllen....

Tyvärr har vi ju lite fritid ibland också. Det är då som valpen Bus är som värst. Under 20 minuters tidtagning han lill-skiten med följande:

Gnager på ett staket till gammelgetens rum. Får skäll och byter då riktning och börjar bita på skohyllan. Får skäll och börjar då bita på garderoben. Får skäll och biter då i stället på listen under. Husse blir galen och kastar sig mot valpen. Valpen byter riktning och drar ned almenackan från databordet. Påbörjar slakten av den, men avbryter då husses ögon håller på att trilla ut. Lillgrabben och hans kamrat kommer då in och Bus snor kompisens vante. Jakten är i gång, men eftersom vi nu var så många så kunde vi låsa valpens framfart. Valpen ändrar taktik. Hoppar upp och sliter ned kameran. Kameran går sönder.... Stora grabben snubblar. Slår i knät och faller till marken. Valpen anfaller den gråtande sonen och vi får bända loss valpens käftar. Äntligen lugnt. Husse går på toa för att få lugn och ro. Blir då anfallen och får problem att hålla sig kvar i toalettstolen.

Husse får biträde av räddningspatrullen. (barnen) Hinner sekundsnabbt bli klar och upptäcker då att toapapperet är borta. Anträffas i sökområdet "sovrummet" och då i Bus bur.

Katten kommer in! Hurra! Jakten igång igen, men jag orkar inte bry mig. Efter några sekunders snabba steg så tystnar plötsligt radion!!!! När jag vänder mig om så är radion på väg ned på marken i ett så kallat "fritt-fall". Kattjäveln hade hoppat upp på fönsterbrädet och Bus likaså.... Då fick det vara nog! In med Bus i bilen och köra en vända. I buren är han i alla fall lugn...

Detta är inget unikt för Bus utan de flesta dagar ser ut så här.

I bland kräks Bus! Inte så konstigt när man ser allt han äter. I den sista spyan (torsdagsspyan) anträffades ett antal stenar samt reservdelar till en hel bilverkstad.

Arek då! Den stackarn får dras med Bus. Promenaderna är inte längre sköna för Arek utan mer en kamp om att få behålla så mycket päls som möjligt. Så när geten får åka till jobbet utan Bus så blommar han upp och blir som en vild yngling igen. Sista nattpasset var han så laddad. Spårade upp en inbrottstjuv, långspårade en mördare samt anföll en bilburen man...

Inbrottstjuven var ett kort asfaltsspår där Areks spår bevisade att tjuven var just tjuven... Mördaren då! Jo han hade i alla fall försökt att mörda en annan man. Därefter sprungit iväg. Geten tog upp ett spår som ledde genom gårdar, vägar och ut på en stor väg. Väl där så var det plötsligt vi som var jagade. Inte mördaren! Medans vi spårade på vägen så körde bilarna förbi i 70 km/h och med ett avstånd till Arek på ca 30 cm. Fick flera gånger slita Arek av vägen för att han inte skulle bli påkörd. Det blev en ganska stor störning för geten då husse slet av honom av vägen flera gånger. Trots det ville han fortsätta och till slut kom vi ned på en mindre väg och vidare in på ett stort asfaltsområde.

Då kom nästa stjärna i bil. Immig bil utan sikt körde rakt mot Arek. Jag fick ännu en gång veva in linan och fångsten (Arek) och vi han precis undan från att bli påkörda.

Då gick husses säkringar! En knytnäve i fönstret och då stannade så klart den förvånade föraren. Upptäckte en ilsken hundförare som frågade vad i h--vete han höll på med. Då han svarade emot så blev geten galen och for rakt in i bilen. Nu skulle geten hämta ut föraren och då fick husse panik. Det var inte så jag hade tänkt det! Så ännu en gång fick man hala in geten. Det sista föraren hörde och såg var att han var en sopa samt ansiktet av en fradgande schäfer.... Arek ville ändå spåra vidare, men efter att vi passerat en större cirkulationsplats och då kom ned på en stor bensinmack så hade även geten fått nog. Då var vi två hundra meter från den plats där mördaren sedan greps.... Hade vi inte haft så mycket incidenter så hade vi klarat att spåra ända fram...

Så här har vi det just nu. Man kan sammanfatta det med ett ord: KAOS. Dock så njuter man varje dag....

Må gott!

Hussse