POLISHUNDEN AREK

Då har vi varit en stund på jobbet och avverkat ett par pass. Dressyrpasset var upplagt på så sätt att samtliga hundar skulle inventeras i spårupptag från bil. Detta gick ut på att man tar sig fram till en uppställd bil och där börjar att söka spår från förarplatsen. Meningen är att man sedan skall arbeta ut spåret och finna slutbelöningen. I detta fall en bit brandslang för hunden att bita på.

Spåret var relativt färskt, det vill säga, ca 15 minuter gammalt och då på gräs. Detta är oftast inga problem för hundarna, men då det är så färskt så kan dom vara lite spattiga och ha svårt att få ett bra spårupptag. Vid tillfället blåste det även kraftigt och platsen var mycket öppen. Redan när jag tog ut Arek och gick mot bilen så såg jag på honom att han kände spåret. Då var vi ca 20 meter ifrån bilen. Arek visar detta genom att bli smått olydig. Han vill gärna köra igång på en gång, men jag vill att han skall börja spåra från förardörren. Efter lite verbalt tjafs så gjorde han som jag ville. Spåret därefter var inga problem och vinsten blev som sagt den goda brandslangen. Samtliga hundar lyckades bra om än med lite olika tekniker....

Efter detta körde vi personsök i stora skogen och eftersom det blåste så fint så hade hundarna inga problem med att hitta dom gömda figuranterna. Efter denna tuffa dag så körde vi lite motion för att sedan åka hem och invänta nattpasset.

På nattpasset larmades det ut att en ung dam ville ta sitt liv. Hon ämnade göra detta vi en sjö och hon var inte mottaglig för att få lite hjälp i stället. Tack vare en duktig operatör vid polisradion så lyckades man lura ut att kvinnan vid tillfället låg i ett dike och nyligen varit vid en lekplats med två gungor och en container. Hon började bli sluddrig i sitt tal och man befarade att hon höll på att bli medvetslös på grund av intag av farliga mediciner. En polispatrull hittad en liknande lekplats i ett bostadsområde nära den sjö där kvinnan uppgett att hon skulle avsluta sitt liv. Jag och Arek åkte därför till lekplatsen för att söka ett spår.

Arek visade direkt att det fanns färsk vittring i denna lekplats och han började sedan att spåra från platsen. Efter lite ängsspårning, spårning över tomter m.m, så gick spåret ut på en gata. Spåret ledde ned mot samma håll som sjön skulle ligga och vi lät meddela detta över radion. Efter ett tag ropade en polispatrull att man hittat en kvinna i diket. Arek var då ca 200 meter hitom den platsen och jag lät honom därför jobba ut spåret. Arek spårade ända fram till diket och markerade där på en flaska. Flaskan hade tillhört kvinnan och låg nu kvar på den plats där man anträffat henne.

Tur att poliserna hittade henne, men det hade varit ännu roligare om Arek fått spåra de sista 200 metrarna och på så sätt fått vinning av att hitta henne. Men, man kan ju inte få allt.....

Under natten sedan var det flera jobb, men inga som man direkt kunde använda hund på. På kvällspasset sedan så var banditerna hyfsat aktiva igen. Bland annat var det två män som gjorde inbrott i en bil. Man sprang då man blivit upptäckta och försvann in mot ett skolområde. Jag och Arek  kom dit ca 15 minuter efter och jag kan inte säga att jag blev helimponerad av Areks spårande då. Efter ca 200 meter in mot skolan så tittar han upp på mig, blir torr i halsen och vill vända och gå tillbaka till polisbilen. Detta är Areks sätt att visa att han numera ej har något spår och ej heller har för avsikt att söka vidare. Torrheten i halsen är för att han vet att jag ej är nöjd med hans beslut i sak och då uppvisar ett visst irriterat utryck.

Dock helt i onödan eftersom det bara är han som kan spåra.

Senare under kvällen så hade polisen en trafikkontroll. En bandit körde igenom och sprang sedan in i bostadsområdet. En av våra nya hundförare beordades dit och jag tänkte hänga med för att hjälpa till. Jag körde emellertid ej på så fort eftersom jag var så lång borta och det var mycket trafik. En av den nya hundförarens svagheter är dock att ställa in GPS en på rätt sätt. Påfallande ofta åker han åt helt fel håll och så även nu. Jag och Arek kom därför först och påbörjade sett spårsök från bilen. Det vara då ca 30 minuter sedan banditen sprungit, men Arek tog upp spåret fint och det blev ett herrans spår runt bostäder, fält, villor, fotbollsplaner och parkeringar. Vid ett tillfälle kunde man se på hunden att banditen suttit och gömt sig bakom ett staket. Han hade tyvärr lyckats springa över en fotbollsplan och upp i ett bostadsområde och där var han som uppslukad av himlen.

Tråkigt när spåret var så bra, men ska man se till det positiva så hade spåret gått i en stor ring så vi var väldigt nära polisbilen igen. Det negativa i historien, men som ändå är förståeligt, är människans nyfikenhet. Så fort man ser en polisbil med blåsljus så ska man ut och kolla vad som hänt. Självklart tar man då med sig sin lilla fyrbenta kompis Fido då också. Detta gör att det blir en otrolig störning för hunden medans man spårar och mången gång så är jag säker på att Arek tappat spåret för att dessa nyfikna tvåfotingar dykt upp för att kolla läget.....

Var jag bitter nu? - Bäst att lägga till att dessa tvåfotingar ofta även hjälpt till i jakten på boven. Detta då med viktiga iaktagelser om banditens flyktväg.

Kvällen bjöd även på ett bättre knivbråk i ett bostadsområde. När polisen anlände så kastades det 5 knivar till marken. Allt för att undgå upptäckt. Arek behövde aldrig följa med ut vid detta tillfälle och när jag kom tillbaka så tog jag honom kraftigt med överraskning. Arek hade somnat på sin fäll och då han upptäckte att jag upptäckt honom bevaka bilen så dåligt, så uppvisade han ett kraftigt missnöje i form av morr och skällande.

Jag antar att det var ett sätt för honom att visa mig att han behövde vila lite nu. Det är ju det våra fridagar är till för.....

Husse