POLISHUNDEN AREK

Ha! Ha! Klart roliga kommentarer gällande tankar och funderingar över mitt yrkesval. Här pratas om att Husse får stå längst bak i ledet, vara Kling eller Klang, få utskällningar av hundföraren för att jag kladdat i hans spår m.m m.m. Ni har helt rätt i att en hundförare alltid får vara med "när" det har hänt. Ingen säger nej till vår närvaro, men problemet är ju ofta att det faktiskt redan hänt och att tiden sprungit iväg.... Alldeles för sällan har ju Husse råkat ut för massa action och skit eftersom dom gånger vi spårat ifatt banditerna så har ju Arek skrämt skiten ur dom. Följdaktligen har Husse inte behövt använda sina kampsportskunskaper annat än för att fostra sina egna arvtagare, tonåringarna.

När jag tidigare jobbade med typ samma sak som jag ska göra nu så hände det däremot mer än ofta att Husse fick just dom adrenalinkickarna som han så väl behöver. Under den tiden fick Husse en och annan snyting, blev jagad med motorsåg, beskjuten så att kulan slog i marken intill honom, jagad med pistol, upphotad med samurajsvärd samt påkörd av biltjuvar så att halva utrustningen fick bytas ut eller skrotas. Husse har fått en yxa i biltaket, räddat barn ur brinnande fastighet, slitit ut människor ur brinnande bilar m.m. Var det någonstans Husse fick action och utlopp för sina kunskaper så var det som lokal Sheriff.... Så jag tror och hoppas att jag inte kommer att stå "längst bak i ledet som Kling o Klang" utan snarare behöva använda mitt frikort på sjukhuset för att reparera uppkomna skador..... Men man kan så klart inget garantera.....

Min vän Arek få ju även han sin del av kakan fram tills han går i pension. Han jobbar året ut som polishund och sedan är ju faktiskt hans karriär slut. Följdaktligen passar det ju ganska bra att han börjar nosa på tikfläckar under heltid samtidigt som Husse byter jobb....

Arek har ju som sagt redan börjat leva sitt eget liv. Han tycker sig sköta allt bäst själv vilket han visade med all önskvärd tydlighet i går kväll. Familjen zoo hade stämt träff med en annan familj och för att vi skulle hitta varandra så bestämdes ett café som mötesplats. Medans vi väntade så ämnade mattis gå promenad med den gamle hårbollen och så fick det bli....

Dom försvann iväg längs med en väg och då i vacker harmoni. Övriga i familjen zoo satt kvar i bilen och väntade. Mycket bilar var det, men icke de som vi väntade på. Vi ser hur ett bilekipage kommer med hög fart in i korsningen mot cafét och hur det sedan tvärbromsar. Vi undrar vad som hände och ser då plötsligt Stora Stadens hjälte komma haltande genom korsningen och i riktning mot caféet. Hårbollen saknar koppel och verkar ensam!!! Bilarna tvingas stanna för att släppa förbi Tysken då han håller god fart i riktning mot bilen. Ingen mattis syns till och först blir Husse arg för att mattis har honom lös på en så farlig plats. Sedan blir Husse orolig när mattis inte dyker upp. Tänk om något hänt och "Lassie" nu kommit för att berätta/hämta oss? Kliver ur och tar emot den så glada hunden. Tittar sedan upp och förstår att inget otäckt hänt, men att det är bäst att rädda Arek genom att låsa in honom i hundburen. För jävlar.... - Där kom mattis ångandes och det med mycket bestämda steg. Rörelseschemat på mattis inkluderade stela kroppsrörelser, arga ögon samt mycket mycket smal mungipa.....

Sen drog väl mästringen igång! Arek fick sig väl en genomgång gällande vett och etikett, hyttande pekfingrar och meningar inehållande mer svordomar än jag trodde fanns. Hela rörelsen på uteserveringen stannade upp när mattis ömsom skällde på geten samtidigt som han morrade tillbaka....

När mattis sedan fått syrgas och kommit i balans så framkom följande:

Den vilda vargen först mycket glad över att få gå på promenad. Vargen sedan missnöjd med rastområdet varvid han stannade upp. När mattis ropade åt honom att följa med så kortslöts den lilla pucken som kallas hjärna. Vargen vände nedåt och påbörjade sin promenad tillbaka. Mattis arg och ropade åt honom att stanna. Så fort hon kom närmare så började han gå och då hon började springa så sprang även han. Mattis gallskrek för att få geten att stanna och om möjligt undvika en påkörd hårboll.

Tysken dock införstådd med att om han stannade så skulle han få gå tillbaka samt att han skulle få en hejdundrandes utskällning. Geten tog det säkra före det osäkra och körde rysk roulett genom att sick-sacka genom bilarna. På detta sätt fick han bara en utskällning, men slapp att gå på promenad med mattis....

Mattis meddelade att det f-n var sista gången hon gick ut med hundjäveln. Hon hade tvingats förnedra sig totalt genom att gallskrika och springa i sin jakt på Arek. Han sket dock totalt i uppståndelsen utan fortsatte retas och småspringa tillbaka mot bilen... He! He! That´s my dog!

Må gott!

Husse