I BLAND FINNS DET POLISER...

Råkar ofta ut för smått uppgivna och sorgsna människor som skulle önskat en större polisiär närvaro, snabbare framkörning när man behöver hjälp och framförallt allt en större trygghet i sin oroliga vardag. Meddelar då alltid att vi gör vårt absolut bästa, men att vi inte alltid räcker till på grund av det antal vi är.... Ännu värre kan jag tänka mig att det är utanför de lite större städerna. Hör om poliser som får åka utryckning i 30 mil för att komma fram till ett akut jobb i deras "arbetsområde".

Här i Stora Staden är vi ändå bortskämda med ett stort antal poliser, men vi känner ändå att vi inte riktigt räcker till för att göra ett riktigt bra jobb åt våra skattebetalare. Hela världen vändes dock upp och ner under denna vecka då ett antal mycket viktiga potentater bestämde sig för att besöka Stora Staden. Här skulle hållas ett möte under ett antal dagar och för att skydda våra viktiga gäster så trollades det fram ett otroligt stort antal poliser.....

Jag och Geten har varit med och jobbat under dessa dagar och det var fantastiskt att se vilka resurser det plötsligt fanns att tillgå. Närmare bestämt ca 1700 poliser i uniform. Lägg därtill till ett antal hemliga poliser så förstår ni att här fanns ett större utbud av "farbror blå".

Här fanns ridande poliser, trafikpoliser, vanliga poliser, specialpoliser och inte minst hundförare. Det var fantastiskt att se vilka möljigheter som öppnades med så stora resurser. Kan inte låta bli att fundera på vilka resultat man skulle kunna uppnå för att öka tryggheten hos boende inom våra kommuner om det alltid var så här.... Skulle vilja beskriva hur de såg ut vid vissa objekt och under vissa transporter, men jag antar att det finns en viss nytta med att hålla sådan lite hemligt....

Summa sumarum gällande detta är att jag skulle önska fler poliser åt folket. Organisatoriskt skulle det inte vara några problem då det finns ett stort antal mycket duktiga människor som skulle få detta att fungera på ett alldeles utmärkt sätt. Problemet som vanligt är troligtvis att det kostar....

F-n! Denna text blev ju smått tråkig och negativ och det var ju inte meningen. Min och getens roll i denna stora insats har dock varit mycket sparsam. Vi har varit reservstyrka och eftersom det varit grymt lugnt så har detta inneburit:

Mycket bad
Mycket rasta
Mycket saksök
Mycket glass
Kraftig solbränna i pannan

Låter väl som en rätt behaglig tillvaro va? Not! Jag och Geten producerades fram i laboratoriumet för att fånga bus.... Vi är inte framavlade för att ligga och jäsa, umgås med folk och vara allmänt trevliga. Det ligger oss inte riktigt i fatet att froteras med vanligt folk.... Som för att visa sitt missnöje så la Geten en större lös kaka på gräsmattan vid potentaternas festplats. He! He! Hur mycket man än vill ta upp diarré så är det klurigt....

Inte nog med att vi slappat i två dagar. Som efter smärtan av en pungspark så lät planeraren meddela att jag och Geten var säkerhetsbefriade från nattpasset på grund av denna insats. Neeeeeeeej!!! Vill jobba. Bad och bönade, men planeraren bara skrek att dom skulle ringa tokdoktorn om vi inte gick hem.... Fan! Vill så gärna jobba lördagsnatten!!! Nu är vi lediga ända fram till torsdag... Kommer troligen att träna sönder Arek under dessa dagar eftersom jag haft så tråkigt....

En annan rolig sak är ändå att det i stort sett är klart nu att vi ska hämta hem en hund till. En unghund från norra norrland som är 14 månader gammal. Areks inställning till detta är inte positiv. Min inställning till detta är däremot positiv.... Alltså är jag och Geten, som vanligt, inte överens....

Med lite tur får jag hämta honom nästa vecka. Då åker vi på utflykt i riktning mot norra helvetet. Gammelgeten kommer då att få vara hemma med mattis medans jag lämnar betongen och drar till skogs. Med lite tur "klickar" det direkt mellan mig och arvtagaren....

Den som lever får se!

Här får ni förresten något att slå:

Inom vår enhet ska vi springa fem km på tid. Ingen tävling, utan mer ett mått på ungefär var vi ligger konditionsmässigt. Allt för att hitta en profil enligt ett hälsoprojekt som fortgår. Min tid blev: 17 min o 15 sek. Detta i en rätt tuff terrängbana. Tycker själv det var rätt hyfsat för en gamling som inte lubbade på för fullt.

Nu vet jag ju att det finns gott om träningsfreak som läser denna sida. Så varsogod! - Ut och slå min tid nu!!

Må gott!

Husse


OSKYLDIGT UTPEKAD.... X 2

Kaxade ju upp mig kraftfullt inför helgpassen och lät meddela att Geten skulle öka på sin gripandestatistik. Slog vad med The Legend till och med och kände mig kraftigt säker på vinna vadet. Fint väder och helg. Vad kunde gå fel? Arbetspassen körde på i vansinnestempo med mycket jobb. Fylleri, misshandel, ordningshållning och däremellan lite hundrastning för att hålla fyrbentingen fräsch....

Fredagsnatten hade grym potential, men det verkade inte som om det RIKTIGA hundjobbet ville dyka upp. Visst! - Vi hotade upp några kaxiga ungdomar, lugnade ned några stökiga fester, men det var ju spåra jag ville göra. Inte bara spåra utan då med tillägget att få komma i fatt banditen och sedan föra denna till fängelset. Hade även gått lika bra att spåra upp/finna någon försvunnen person, men ta mig 1000 an att några sådan jobb dök upp..... Natten gick och jag började mer och mer ge upp. Klockan 5 på morgonen så var det äntligen dags kändes det som.... 3 unga män försökte tillgripa en moped. Därefter hade man avbrutit och gått i väg. Kling och Klang poliserna kunde ju så klart inte vänta på hundföraren utan tog till sina apostlahästar upp för trappan där grabbarna försvunnit.

Då ungdomarna såg farbror Blå så inte f-n stannade man som polismannen ville. Näe! Världens flykt och det dröjde ju inte länge förräns Kling och Klang stod i buskarna och saknade både banditer och riktning på flykten. Nu hade Arek chansen att visa sin förmåga.... Geten for iväg i världens fart och lilla Husse försökte hänga på. Då spåret är så färskt så har Arek en förmåga att ta väldigt stora svängar innan han kommer i rätt riktning....

Efter ett antal, som jag antar ser rätt fånigt ut för den som tittar på, stora cirklar så var vi plötsligt i väg. Och som han spårade. Ungomarna måste ha förstått vad som var i görningen för inte f-n stannade dom och väntade på att vår gripandestatistik skulle öka. Näe! Dom sprang på som om det gällde livet.... Geten drog runt mig km efter km på gångvägar, parklekar och skogsstigar. Svetten sprutade, men adrenalinet bara pumpade.... Då ropar Kling och Klang och ber Husse och Arek avbryta spårningen!!!

Va!!!

Kling och Klang kunde inte konstatera något brott varvid spårning skulle kännas lönlöst i förlängningen. Självklart hade ju grabbarna rätt, men för tusan.... - Spåret var ju så himla bra och Arek ville bara vidare. Bad Kling och Klang fabricera ett brott för att jag skulle få fortsätta. Dessa ordningsamma poliser ville dock behålla sina jobb varvid jag fick koppla lös fyrbentingen och vandra hemåt.... Fuck!!!

Arek blängde på mig under den långa promenaden till bilen och jag fick flera gånger ursäkta mitt beteende..... Under promenaden mot bilen så var det som om geten bestämt sig för att "någon skulle få" för varenda tidningsbud var han på väg att hämta in....

På lördagen så var jag om möjligt ännu mer laddad för att gripa. Man kan ju inte misslyckas två dagar i rad.... Jo! Det kan man kan jag redan nu säga. Under natten behövdes våra tjänster bara en gång. Två grabbar hade slängt en moped då dom såg polisbilen, sprungit upp på en stig och försvunnit i natten..... Arek tvekade aldrig utan drog ånyo ut mig på ett spår bland parklekar, tomter och skogsstigar. Svansen upp och 50 meter framför mig gick två grabbar.... Jíppie!!!

"Polisen! - Stanna eller jag skickar hunden"

Grabbarna vände sig om och bjöd på ett fånigt flin. Därefter började dom gå vidare....

Påtända jävla skitbusar tänkte jag medans jag kopplade loss Arek för ett fasttagande. Anropade att om tre sekunder så är ni bitna... 3, 2, 1..... Nu såg plötsligt killarna klart ansträngda ut och vände sig om med ett förläget flin... - Men va f-n! Den ena bar ju på en stor bastuba och var väl minst 10 år äldre än dom jag skulle fånga.... Shit! Bara att slänga ur sig ett förlåt innan Arek drog i väg mig in på en annan gångväg och vidare på ett flyktspår... Hade varit fint om han slaktat musikanterna! Kan nästan se helsidorna i Aftonbladet framför mig...

Spåret tog som aldrig slut och lungorna höll på att ramla ur Husses späda kropp. Vidare, vidare, vidare och upp på ett berg. Nu var geten intensiv och jag kände att vi var grymt nära.... - Nedanför Himalayaberget gick dom jag spårat. Dock gick det omöljigen att skicka hunden utan att denne skulle förlora livet... Kampskall och så var vi brända! Grabbarna lade på en ny Ben Jonsson löpning och försvann in i villaområdet.... Innan farbror stel och hans fyrbenting nått ned till samma nivå så hade det gått ett antal värdefulla minuter. Minuter som senare skulle visa sig vara ett antal för många. Faaaaaan!!!  Ännu ett långspår där jag lyckas sjabbla bort dom misstänkta. Jag fick nästan bära både geten och getens tunga tillbaka till bilen. Så trött var han när vi var klara.... Fuck! Igen!

Kvällspasset! Sista chansen att få gripa innan ledigheten. Villainbrott och jag var typ 5 mil bort då jobbet gick ut. Fick ta ytterligare ett jobb emellan innan jag kunde åka för att spåra vid inbrottet. Geten tog ändå upp ett spår som for rakt över tomterna och upp i skogen. Vidare över rivningstomter, stigar, vägbyggen och ned mot en bil. Getens svans ånyo högt upp vilket indikerar att gripandet är nära förestående. Arek rundar bilen och där står den skyldige.... Trodde jag alltså!

Efter att jag och Arek sträckt upp mannen så stod han i stort sett och grinade. Han hävdade sin oskuld, men husse bara flinade triumferande. Ett vittne styrkte den gripnes uppgifter varvid jag blev liiiiiiite tveksam. Geten tog bort min tveksamhet genom att resa sig upp och spåra vidare förbi mannen och ned på en annan väg.... Vidare ned mot en större väg och då förstod jag att den grinande mannen var oskyldig även han... FÖÖÖÖÖRLÅÅÅÅÅT! han jag skrika medans Arek drog mig vidare mot nya äventyr......

Efter ett antal spårade meter så stod vi där utan fånge igen.

Jag börjar allvarligt tro att jag är oduglig i mitt yrke som hundförare.... Men ack vad roligt vi har det ändå...

Som Arek brukar morra i bilen: " bit i hop Husse! - Det kommer alltid nya chanser"

Bra talat Arek! Nu tar vi nya tag....

Husse


TACK HERR ALVEDON!!!

In i den sterila kompromisslösa miljön. Lite av krampkänning i magen när klockan nästan slagit 10 och jag öppnade den sista pardonlösa dörren in i lokalen. Självklart lite väntan för att fruktan skall växa sig ännu starkare - läsning av dagens tidning, men inget av innehållet sitter kvar i minnet.... En glad och pigg röst bryter tystnaden: "Husse! - Välkommen!". Ett svettigt handslag som att förtydliga den negativa förväntan som nu kommit ikapp mig....

Promenad genom suckarnas gång, vidare så långt ned i korridoren man kan komma. Funderar på att vända och springa, men kommer fram till att detta tortyrcentrum troligen har självlåsande dörrar som gör att jag skulle få stå som ett svettandes fån och försöka rycka upp dörren och fly.... Som en djävla magnet drogs jag in i det sista rummet. Där mötte tortyrexperterna F och dennes assistent Y upp med ett glatt flin.

Min koma bryts av följande frågeställning: Du vet varför du får rummet längst bort va? Ehh! Näeh svarar jag trevande...

- Det är för att andra inte ska höra dina skrik!!!

Jippie! Lite humor från nazi-tanterna i det sterila rummet. Äntligen dags att ta plats i tandläkarstolen och då för den sedan tidigare planerade rotfyllningen.... Har våndats för detta besök då jag från håll fått höra att rotfylla är det värsta du kan råka ut för. Har även hört från en annan del av publiken att det inte gör ont alls... Nu skulle jag alltså få svaret....

Tandläkare F är en ung och rätt söt dam vilket i och för sig gör besöket lite lättare. Hon berättade allt hon ämnade göra och förberedde mig inför varje moment ungefär som jag var ett litet barn. Efter att hon monterat ett halvt rymdcentrum i käften på mig så lät hon meddela att jag skulle tala om ifall det var något fel eller något som gjorde ont. - Visst! Hur fan gör man det om man knappt ens får luft.... Allt material i munnen gjorde ju att jag inte kunde stänga munnen ens om jag ville....

Den gode F lät meddela att jobbet var komplicerat och att det fanns stora chanser att material blev sittandes kvar i tanden!!! Stor chans även att hon skulle misslyckas och att tanden då skulle behöva dras ur... Det vore inte bra enligt F då rötterna just där var lika långa som en bläckfisk varvid smärtan skulle bli enorm... Tack F för din ärlighet! Not!! Bättre hon ljugit mig rakt upp i ansiktet....

Förutom allt material i munnen så skulle ju även tandläkaren få plats där. Ett tag låg tandläkare F över mig vilket fick mig att skena i väg i någon form av sextanke. Inte bra då det oftast syns på grabbar om vi hamnar i just dessa tankar.... Fick snabbt tänka på ryska kulstöterskor i stället.... Puh!! Då löste det sig...

Efter nästan två timmars jobb så var tortererskan klar! Jag fick nu stänga munnen, men det gick ju för f-n inte. Hela gapet bara skrek om nåd!!! Kändes som jag stod med öppen mun och bara gapade åt allt och alla. Troligen gjorde jag inte det, men det kändes så. Den gode F lät meddela att jag nu skulle få leva på IPREN och ALVEDON under ca en vecka... Av smärtan i munnen så trodde jag faktiskt att hon underdrev lite.... - Kändes som om jag för alltid skulle behöva äta smärtstillande. Vilken mes jag är....

Tandläkare F verkar njuta av att Husse känner smärta. Med ett stort flin meddelade hon att Husse skulle få komma tillbaka en gång till för det sista finjusteringarna..... Vill inte!!!! Vet dock att jag kommer komma dit när hon kallar på mig eftersom nazi-tanterna blir lite som en dominant storasyster....

Då hade jag ändå inte mött det värsta i historien. Den bonusen kom i kassan.... - Likblek drog jag mitt Visa-kort och såg framför mig hur jag under en månads tid åt nudlar....

Inte f-n fick jag något bokmärke heller!

Må gott!

Husse


VART HAR BUSET TAGIT VÄGEN?

Så dj-vla dött när jag jobbar att jag börjar fundera på om jag börjat leva i en fantasivärld där alla följer lagar och paragrafer. Plötsligt finns inga tjuvar, inga typer som rånar, misshandlar och allmänt uppför sig illa. Inga försvunna personer, inga narkotikasök att tala om och ej heller några kaxiga ungdomar att fostra. Vart är vi på väg???? Som hundförare så suger det när alla uppför sig, men å andra sidan så är det väl rätt bra....

Sista passen så har jag haft två ynka uppdrag. Det ena var faktiskt ett inbrott i mitt område varvid jag körde som en idiot för att kunna fånga banditerna. Redan på vägen dit så förstod jag att min hund skulle få sitta kvar i bilen. Detta eftersom det redan var TVÅ HUNDBILAR på plats innan jag ens kommit fram....Ingden avundsjuka och prestige här va, men vad i helvete gjorde dom där på mitt inbrott???? Fick ta på mig arbetsledarens roll och leda och fördela andra polisbilar. Allt medans Areks hundkompis fick äran att spåra efter dom nyss avvikna brottslingarna. Döm om min förvåning när Areks hundkompis kom dånandes i 200 km i timmen förbi min polisbil och då med hundföraren slängandes i spårlinan bakom.... Fyrbentingen vände vid bilen, gjorde ett lappkast och vände upp på gräsmattan intill polisbilen. Där började fyrbentingen att skälla ut i luften... Och vem satt där om inte tjyyyyyyveeeen!!!!

Troligen hade han sett min fina polisbil och då satt sig för att vänta en stund. Hade då troligen inte räknat med att polisens spårhund skulle dyka upp och ändra på planerna. Bra jobbat av hundförarekipaget, men jag tycker fortfarande att ärendet SUGER....

På kvällspasset var vi på vårt andra uppdrag och detta var ett knarksök. Innan vi fick komma dit för hemliga polisen så fick vi avvakta nere vid kajen och en båthamn. Om som vi avvaktade!!! Så härligt väder, sådan härlig miljö och så mycket trevliga människor att prata med. När det väl var dags att söka av källaren så visade det sig att det inte var en källare utan ungefär 150 källare. Inget gods anträffat, men jag fick hjälpa Arek att bära tillbaka hans långa tunga då vi gick till bilen.... Han var i alla fall trött!

Eftersom jobbet varit ökendött så har vi ju kunnat koncentrera oss på lite träning i stället. Har ju fått sträcka upp Geten i ärendet om skyddsarbetet. Har gått mycket bra och det känns som om jag faktiskt är chef just nu. Har varvat detta med lite långspår både i skogen och på asfalt.

Nu jobbar vi hela helgen så nu hoppas jag verkligen att turen vänder....

Må gott!

Husse


OLYDIG!!! VEM? - JAG?

Jag vill tacka Husse för en alldeles underbar dag! Ett extra dressyrpass mellan kl 10-17 och då med Husses hela turlag. Hörde hur husse och en annan hundförare lade upp planerna för dagen. Det lät som om det skulle bli kul och jag måste säga att min önskan inte slog fel... Planen till en början gick ut på att Husse skulle köra skydd med mig. Överraskningen var att vi skulle göra det mer verklighetsanspassat och i en annan miljö.

He! He! He! Här får ni höra Husses planering: Husse skulle anropa en springande figurant som flydde in i skogen. Husse skulle springa med och ha mig vid sidan tills han gav mig tillåtelse att springa fram. Figuranten skulle stanna och jag skulle sätta mig att skälla....

Hi! Hi! Så här UPPFATTADE jag planeringen: Husse utropade ordet "poli......" - Då var jag redan på väg i full fart med öronen inåtvända och med ett flin i mungipan. In i fullbett på den stillastående figuranten. Figuranten skrek som en galning av skräck, sparkade och fäktade, men jag bara köttade på....

Visste ju redan när jag drog att jag skulle få spö av Husse så det var bara att spela undergiven en stund så var det obehaget över.... Omtag på övningen med samma resultat och nu kände jag helt klart att Husse hade behövt en smula Deodorant i armhålan..... All aggressivitet och löpande för att få tag i mig hade tydligen satt svettkörtlarna i gungning... Tredje gången pallade jag inte se den spädes förtvivlan utan då gjorde jag som Husse ville... Klart kul övning i alla fall....

Sammanfattningsvis blir analysen så här: Olydig, gott med ett bett, spela undergiven och lukta på svett... Kanonpass!

Sen drog Husse med mig på ett par spårövningar i olika terränger. Bland annat på fält med massa korsande spår. Här tänkte inte Husse till utan han gjorde så att övningen i stort sett blev smått kaotisk. Visste inte riktigt vilket ben jag skulle stå på för att reda ut Husses spårplan, men till slut blev det nog rätt bra ändå.... Därefter ett roligt tätortsspår med asfalt, grus och sand. Därtill ett antal mycket svåra störningar i form av människor, traktorer och lastbilar. Ett riktigt kul spår måste jag säga....

Sen tyckte tydligen Husse att jag skulle träna lite spårkondition. Han drog i väg med sin GPS och var borta ett bra tag. När han väl hämtade mig så gav han lite instruktioner till mig. Dessa var enkla: Håll spåret och håll vilket tempo du vill! Sagt och gjort.... - Efter drygt två kilometer så var vi framme vid slutet. Inte allt för ansträngande för mig, men Husse såg lite tagen ut av tempot. När han var tillbaka vid bilen så var han rätt nöjd. Bytte kläder och lät meddela att han var nöjd med dagen trots att JAG gjort en del för att förstöra övningarna.....

Nu tänker Husse ta med mig på fotbollsläger. Hans plan är att träna ungdomar i fotboll, men under pauserna så ska jag få mig en duvning i spår och lydnad. Kul!

Ha det bra tills vi hörs igen!

Arek


AREK HAR TAGIT BADDAREN...

Varmt har det ju varit, men har ändå dragit mig för att låta schakelen bada. Så bökigt när han är blöt samt att han ju fäller hår något så förbannat. Har väl haft lite dåligt samvete i värmen, men har ändå ignorerat hans sorgsna blick då vi gång efter gång vandrat FÖRBI vattnet i stället för att hoppa i...

Initiativ! En hundförares bästa och sämsta egenskap. Trodde inte att fyrbentingarna var lika planerande som oss utan att dom mer bara hängde på i dom hyss som erbjöds. Fick dessa faktum ställda på ända i dag då Arek bestämde sig för att bada vare sig husse ville det eller ej. Geten smög närmare och närmare vattnet och lilla Husse trodde att han var törstig. Blinkade till och då jag öppnade ögonen efter en microsekund så stod plötsligt geten med vatten upp till knäna...

Va fan Arek! Vad gör du? En blink till så hade antingen vattennivån höjts eller så hade geten smugit djupare ut... Nu stod vattnet upp till magen, tungan på sned och mycket mycket glada ögon.... JA MEN VA FAN - HOPPA I DÅ? VARSEGOD!

Galopp ut i djupet, skall och glävs och tendens till simning.... Geten verkar ju glömma från år till år hur f-n simningen går till. Brukar ju vara så att jag får vada ut och rätta till honom precis innan han sjunker som en trasig u-båt. Denna gång gick det dock mycket bra. Geten hittade flytet, eller så gick han på botten, och fullständigt flöt fram i vattnet. Kom endast upp för att Husse ånyo skulle säga VARSEGOD! Efter detta tillåtande så går getens lek ut på att han skall springa i full fart ut mot vattnet, hoppa kaninsteg och sedan kasta sig raklång ut och flyta sista biten. Detta gör vi om ungefär tills husse inte orkar mer... För geten orkar!

Vid ett tillfälle så föll han dock tillbaka i sin simokunnighet. Hans rumpa blir plötsligt blytung och tassarna slår stora björnslag för att hålla honom i balans. Ett dopp under ytan blev det innan skrovet ånyo kom i rätt riktning. Inga ledsna miner här inte utan geten fortsatte simma som om drunkningstillbudet tillhörde uppvisningen...

Känns i alla fall som om han skulle ha varit godkänd för märket "Baddaren" om han gått simskola.....

Nu är det vila inför nattpasset som gäller. Innan vi kör igång så ska vi leka lite bytesövningar. Allt med förhoppning om att geten ska vara het inför nattens uppdrag....

Har även lagt in lite foton - så håll till godo!

Husse

GETEN LEKER...

GETEN LEKER...

NY HUNDFÖRARE - GAMMAL HUND!

NY HUNDFÖRARE - GAMMAL HUND!

EN KLASSISK BILD...

EN KLASSISK BILD...

VÅR FINA BIL...

VÅR FINA BIL...

AREK ELLER SCHAKAL?

AREK ELLER SCHAKAL?

VEM F-N HAR TAGIT MIN 4-HJULING?

VEM F-N HAR TAGIT MIN 4-HJULING?

SNART ÄR LUGNET SLUT...

Geten vet inte vad jag vet! Det geten inte vet mår han inte illa utav! Det geten inte vet är att jag snart ska hämta hans tronarvinge.... Om geten hade vetat, att jag vetat, så hade han vetat att jag vetat att han skulle blivit sur.... Ingen som förstår något va???

Min gode vän, Arek, är just nu i kanonform, men det gäller ju som sagt att ha lite framförhållning. Under en längre tid så har jag haft "span" på en hund som befinner sig väldigt mycket på norra sidan om den stora staden. Typ 100 mil därifrån. Nu verkar det äntligen vara dags för oss att träffas, men det är fortfarande ett par detaljer som ska fixas. Nu är röntgen avklarad och enligt rapporterna så är hunden av bra kalilber, men uppfödaren vill ändå förtesta honom lite innan hon sänder iväg honom till tjuvnästet nummer 1 - Stora Staden!

Om allt faller på plats så hoppas jag kunna hämta tronarvingen inom ett par veckor. Med lite tur ÄNNU tidigare. Sedan återstår så klart en hel del tester och jobb innan den gode Arek går i pension.... Har aldrig träffat denna hund, men ett par av dennes syskon. Dessa har sett mycket, mycket trevliga ut och förhoppningsvis så gör även MIN hund det.... Har en bra känsla och det brukar räcka långt...

Men tills allt är på plats så öser vi på jag och Arek. Under dagen i dag så har geten varit i toppform som vanligt. Ett grusspår tog han galant och med god fart. Ett fältspår med många, många störningar gick sådär, men om man såg till viljan hos geten så blev man tårögd. Här finns det motorer....

I morgon gör vi nattpass igen och då dj--klar ska vi bara gripa....

Har även tagit ett par bilder på geten. Lägger in dom så fort jag bara hinner. Tills dess: Må gått!

Husse

NICKE NYFIKEN....

Ut i natten med förhoppning om att få använda hund och då med en kollega med vars högsta önskan är att få bli hundförare. Husse som utsedd handledare, men med dåliga kunskaper i pedagogik, var den som skulle se till att kollegans natt blev minnesvärd. Min medhjälpare, Arek, skulle bistå med engagemang och motivation....

Självklart är det som om man dragit en kärnvapenbomb dessa dagar. Helt dött både på norra helvetet och så även på vackra södra sidan. Vi chockade polisradion med att ställa upp för en trafikkontroll. Operatören blev knäpptyst i radion ett par sekunder, men fann sig rätt snabbt och blev roligt ironisk.... Till och med dom körkortslösa missbrukarna fann valet av plats smått rolig och då ännu mer roligt att det var två hundförare som tagit initiativet... Vad har vi för rykte?????

Till slut dök då äntligen möjligheten till spårjobb upp. En väktare hade upptäckt en misstänkt tjuv och påbörjat en jakt till fots på denne. Till sin hjälp hade hon en fyrbent vän som till slut gjorde att tjuven tog till långa benet och flydde över ett staket. Getens uppdrag var enkelt: Spåra ifatt och lagför tjyven....

Taktiken blev att gå längs staketet och söka spår där väktaren trott att tjuven sprungit upp. Terrängen var milt sagt vidrig där. 45 graders lutning, stenigt och fullt med bråte. Arek tyckte leken var rolig och desto roligare att både väktaren och den blivande hundföraren hängde på i släptåget. Geten vallade in flocken i stället för att söka spår, men då den tandlöse kände flyktvittring så kom han i håg vilken myndighet han tillhörde....

Geten for rakt upp för backen och jag hängde på. Terrängen var så att man var tvungen att använda både fötter och händer för att få grepp och klättra uppför. Geten grävde sig upp i god fart och då vi nådde toppen så väntade ett sjysst staket. Efter forcering av detta så vek vargen höger och for i väg i hög fart längs med en väg. Härligt ett flyktspår...

- Då började problemen! Då Arek testades i så kallat MH test samt L-test så visade hans värden på mycket nyfikenhet och lek. Bra egenskaper tycker jag, men fick under spåret anledning att ändra mig.... Från skogsbacken vi nyss kommit ut från lät det nämligen som en elefantjord kom skenandes. Den blivande hundföraren hade vissa problem att bemästra lutningen samt bråten på marken. Som en ytterligare bonus lyckades han dra iväg ett larm från sin polisradio och summa sumarum blev att Nicke Nyfiken var tvungen att kolla vad som skedde nere i skogen....

Geten glömde sitt uppdrag, vände åter för att se vad i skogarnas namn som hände nere i backen. Husse försökte meddela geten att den nu fallande kollegan tillhörde samma lag som vi och att geten därför nu kunde fortsätta spåra. Icke!!!! Geten var bara tvungen att kolla vem som var där. Då kollegan äntligen släntrade upp så hade Alsheimershunden glömt varför vi var där. Att spårlinan var fäst i selen var inget han reflekterade över.... Bara att meddela spårtapp. Detta meddelades med tandagnisslan till insatschefen på platsen...

Tänkte att jag ändå kunde gå i närområdet och kolla av. Med lite tur så låg ju tjuven och gömde sig. Gick en bit, kom fram till ett bygge och Getens svans for upp över ryggen. Tydligt tecken på färsk vittring och nu fick jag nytt hopp. Geten vindade med sin nos, vände och vred och hamnade till slut vid en byggbarack. Upp för trappan och nu klart målmedveten. Och där fann han sitt byte. - Ett par goda byggarbetshandskar låg på trappan. Stolt som en tupp kom han tillbaka och visade upp sitt fynd.... Fan ta dig Arek!!!!

Tillbaka till bilen som ett åskomoln!!! Efter fem minuter av nytt syre så var man tillbaka i gammal god form. Tur man inte är långsint....

Inga mer jobb av klass blev det heller så vi för lägga även detta pass i arkivet över skitpass. Bara att ta nya tag....

Må gott!

Husse

INTE BARA EN MÖRDARMASKIN...

Gammelgeten har ju lagt sig till med vissa olater. Detta i form av små utfall mot tänkbara mänskliga bitkuddar. Han har dock mer goda sidor än sina kannibalisminfall och detta visade han tydligt under gårdagen. I samband med trädgårdsskötseln så vaknar fyrbentingen till liv. Springer och hämtar sin boll, smyger upp bakom Husse och dennes gräsklippare, för att sedan lägga bollen MITT I VÄGEN!

Då måste ju Husse vrida kroppen och sparka bort bollen....

Kul tycker geten, men klippningen tar bra mycket längre tid än nödvändigt. När man sedan lastar skottkärran full så vandrar han efter upp till avlastningsplatsen. På vägen tillbaka lägger han sin boll i skottkärran och så ska Husse flippa bollen ur skottkärran så att geten kan fånga den i luften. Alltid samma procedur.... Då vet man att det är vår....

Vad gäller jobbmässigt så har vi haft två dressyrdagar i rad. Arek har varit fullständigt besatt och gjort kanonfina jobb. Hittat små dolda föremål, anträffat gömda vapen, spårat så Husse blivit tårögd samt genomfört saksök i rekordfart. Vet inte vad som flygit i fyrbentingen, men i fin form är han...

På morgonutsättningen på jobbet frågade chefen om det möjligtvis fanns någon som ville träffa 6 årsgruppen i Stora Staden. Detta för hunduppvisning. Vet i f-n vad som flög i mig, men handen åkte rakt upp i luften och så var vi anmälda till det.... Tänkte att ett 10 tal snorungar skulle vi väl kunna bemästra. Visst!!! Det visade sig vara nästan 100 stycken sexåringar som nu förväntansfullt förväntade sig en uppvisning av schakalen.... För er som har erfarenhet av 6 åringar så vet ni att det kan hända precis vad som helst.

Ex på detta var:
Efter att fröknarna efter svett och slit äntligen fått alla att sitta i en ring, så blev ju dom som satt sig först kissnödiga...
En enkel fråga om hur gammal Arek var fick till svar att han var ungefär 7 meter lång.....
Att räcka upp handen innan man fick tala existerade inte. Däremot att räcka upp handen och tala samtidigt....

Uppvisningen fick gå ut på att lära barnen hur man hälsar på okända hundar, hur man kan lära hundar enkel lydnad, lite uppvisning i lydnad, saksök och civilsändande. Till min hjälp fick jag pojken med 100 myror i rumpan. Hans uppdrag blev att lägga en liten kula mitt i ringen där barnen satt. Arek skulle sedan hitta kulan och lägga sig ned. Pojken med 100 myror i rumpan ändrade förutsättningarna och lade kulan mitt i skocken av barn i stället. Då Arek gav sig ut på sök så slutade det ju med att han hittade kulan, men att hans svans sänkte uppskattningsvis 5 barn till marken.... Ändock Succé!!!!

När dom sedan fick se den tandlöse galoppera ifatt en flyende låtsastjuv ja då var succé ett faktum. Som en extra bonus i showen så fick man även se hur Husse trampade i två fina bajskorvar. En korv i varje sko!!! Kiss och bajshumor går ju alltid hem hos barn så även det blev ju kul..

Som avslutning så skulle barnen få klappa geten lite. Allt jag sagt om hur man hälsar på okända hundar var som bortblåst då 100 sexåringar anföll Arek från alla håll. Areks päls såg ut som om han drabbats av rävskabb efter att alla barn fått varsitt hårstrå som minne....

Allt som allt ett roligt besök, men det vet i tusan om jag skulle vilja jobba på en förskola...

Må gott!

Husse

EN ALLDELES UNDERBAR GOLFDAG...

Lördag, soligt och varmt väder och inga åtaganden. Låter som en perfekt hundträningsdag. Man kan ju inte träna varje dag för även en fyrbenting kräver ju lite återhämtning. Utmaningen från "The Legend" kom därför som en skänk från ovan... Har ju nämnt tidigare att jag är lite av en tävlingsmänniska. Jag har dock inte ens en promille av The Legends vinnarskalle utan har ju en egenhet som gör att jag kan vara nöjd med en väl utförd insats. - Det har inte han.....

Utmaningen bestod i att spela golf och på programmet stod 9 hålsbanan. En fin bana där man får räkna med ca 2.5 timmars speltid för dessa hål. Kan tillägga att The Legend är riktig golfspelare och har ett ansenligt lågt handikapp i detta lustfyllda spel. Själv funderar jag på att ta golfkort, men får än så länge bara hänga med när man kör så kallad "Pay and play".

Som en bonus så tog The Legend även med sig en golfkamrat med lika lågt handikapp som han själv hade. Planen verkade vara välregisserad och välplanerad och då med målet att fullkomligt neutralisera Husse... Stressade ut mot arenan och kom på att jag inte hållt i en klubba sedan förra året.... Kände att jag blev lite nervös i magen samtidigt som kroppens muskler drog i hop sig lite. För er som lirat lite golf så vet ni ju att detta inte är till någon fördel....

Första hålet: The Legend, Husse, Husses sambo och kamraten uppradade. Samtliga gjorde hyfsade utslag och bäst var nog The Legend. Eftersom jag fått en hyfsad träff så började stelheten släppa inför slag nummer två. Tog ut en lämplig klubba, som av någon outgrundlig anledning är sned längst ned, och påbörjade inspelet. Såg målbilden av att hamna på green och då helst av allt så nära hålet som möljigt. Blev därför lite ställd när bollen vek 90 grader höger, ven förbi sambons ansikte och hamnade i en sandhög utanför banan.... Shit!!!! 3 slag efter redan på första hålet. Nu förstod jag att förnedringen skulle bli total... The Legends minspel visade inte på sorg utan mer på riktigt mycket nöjdhet.....

Upphämtningen: Redan nästa hål var man back in buisniss som det heter på engelska. Slagen började sitta samtidigt som The Legend gjorde sitt bästa för att knacka tillbaka jordekorrarna i sina markhål. Studsbollarna hamnade snett och vint och nu var rollerna ombytta. The Legends minspel visade på smärta medans Husses leende visade på hånfullhet.

Ingen tävling här inte....

När vi nått sista hålet så var The Legend redan slagen. Själv ledde jag med ett slag över den andra proffsspelaren och sambon var inget hot. Inte efter 10 slag ut i skogen på näst sista hålet. He! He! He! Har ju dock haft ledningen förut och fått kraftig gummiarm. Detta påmindes jag om inför utslaget kan jag säga.... Utslaget gick åt helvete, men jag kom ändå inom räckhåll för att kunna vinna. Motståndaren gjorde ett lika sunkigt slag varvid jag kände vinnarglädjen stiga. Efter mitt inspel så hade förutsättningarna ånyo ändrats eftersom jag nu låg i sanden. Motståndarens inspel däremot höll värdsklass och hans sista putt var på typ 30 cm.

Nu krävdes ett mirakelinspel om det skulle bli oavgjort. Och vad hände! Jo Tiger Woods slog till och lade bollen inom 20 cm från hålet. Nu skulle det bli oavjgort om jag satt bollen och vem missar från 20 cm?

Kände hur gummiarmen började komma och då jag slog putten så kände jag direkt att jag var rökt.... - Hur fan kunde jag missa? Lättnadens skratt från motståndaren kom som ett slag i ansiktet. Kom ju trots allt tvåa så efter en kopp kaffe så kändes det ju rätt bra ändå... Efter typ 10 minuter till - då jag kunde hånle ett vinnarleende mot The Legend - ja då var ju allt plötsligt perfekt....

Nu är ju inte vinna allt...

Må gott!

Husse


LADDAD VAR NAMNET...

Som två små barn inför julafton stod vi och väntade på att få åka ut i vår fina polisbil. Geten och jag var laddade till tänderna efter vårt träningsläger och nu stod ett par arbetspass på tur. Självklart hoppades vi på många jobb och gärna då hundrelaterade. Nattpasset började i ett rasande tempo. Full fart ditåt och sedan full fart åt andra hållet. Tyvärr fick Arek aldrig chansen att visa hur mycket han lärt sig under träningslägret. Det blev mest att skälla hotfullt åt folk, men vid ett par tillfällen fick han i alla fall visa upp sig.

Inbrottslarm. Flera bilar på väg och så även vi. Man hade sett flera personer gå in på ett bygge och nu misstänkte man inbrott. Geten och jag parkerade på långt håll, smög oss fram som ett par indianer på jakt efter vårt byte. Från håll såg vi båda att det rörde sig på området varvid vi hukade oss och öste på med snabbare steg....

Då vi kom fram så observerade vi att det var en polispatrull som stod uppkörd vid entrén. Inne på området stod två poliser med tända ficklampor.... Kände att jag blev aaaaaaningen förbannad över deras aproach! Frågade lite fint om dom visste att hundpatrullen skulle komma dit? Jorå!!! svarade grabbarna glatt! Varför i helvete har ni då kört fram polisbilen ända till dörren och därefter vandrat in på området som två clowner? Grabbarna blev lite stötta över mitt aggressiva beteende, men det är faktiskt så att dom förstör hela söket när dom vandrar in med färsk vittring. För att inte nämna följande:

1 Vem ser/hör vem först? Om poliserna kör fram bilen ända fram till området, vem hör då vem först? Min gissning är att tjuven helt klart hör polisbilen sladda in på området.

2 Om poliserna sedan vandrar in på området med sina tända lampor i stället för att bevaka utsidan tills förstärkning kommer. Vem tror då att tjuven hoppar ut på ett annat ställe?

Orkade inte skälla mer utan drog från platsen efter att vi gått ett varv därinne. Har väl fått två nya ovänner i alla fall....

Därefter vidare till ett vackert centrum söder om stora staden. Skottlossning vid festlokal och vi var först på plats. Vi fick det utpekat att gärningsmännen, ca 10 st, försvunnit bortom hörnet och där hörde vi röster. Jag, geten och en kollega till sprang ditåt och observerade tre personer. En av dessa höll en kniv i högsta hugg varvid vi ämnade agera mot denne.

Arek vaknade till liv, försökte ta sig fram till knivmannen som nu såg aningen besvärad ut. Knivmannen blev mycket passiv varvid jag och Arek stannade ett par meter ifrån. Då kom överraskningen. I alla fall för mig. Geten hade redan sett rusningen som kom och gjorde ett mycket bra bitförsök i ryggen på poliskollegan. Kollegan sprang fram mot knivmannen, men korsade samtidigt Areks väg. Geten tog tillfället i akt och kastade sig för att bita den förbispringande mannen.... En liiiiiiiteeeen bit ifrån ryggen stramade kopplet till och geten bet rakt ut i luften i stället.... Geten gjorde inte fel utan uppfattade nog det hela som ett angrepp mot oss....

Allt löste sig dock till det bästa....

Därefter vidare till ett par jobb där geten aldrig behövde användas. Hem för att vila och sedan tillbaka för kvällspasset. Rivstart igen då en mopedist krockat med en bil. Mopedföraren ville ej göra rätt för sig utan sprang från platsen. Han blev upphunnen och ett bättre slagsmål inleddes. Jag och geten var först på plats. Geten fick sitta kvar i bilen medans Husse fick ta för sig i brottningsmatchen. Det hördes kraftigt missnöje från fyrbentingen, men han kan ju inte få vara med på alla jobb.....

För att knyta ihop säcken så fick geten hjälpa till med ett saksök på platsen. Det saknades ett par mopednycklar och uppgiften för vår vän blev att leta reda på dessa. Nosandes som ett tryffelsvin drog han iväg in i skogsområdet. Letade och letade och fastnade till slut vid ett stort träd. Geten försökte gräva sig under trädets rotsystem och då han var halvvägs borta så kände jag att det nog var dags att stoppa honom. Tittade under trädet och såg bara en pinne. Ja! Ja! tänkte jag! Han vill leka med pinnen. Tog fram den, men då tittade han på mig som jag var helt dum i huvudet....

Knuffade undan mig och grävde sig ännu längre in under trädet. Då endast en tredjedel av schäfern syntes så började jag fundera på om han hittat en knarkgömma. Tog bort honom och ålade mig in under trädet. Började rota bort mossa och löv och då såg jag vad geten nosat upp.... - Mopednycklarna! Hur i tusan dom hamnat så långt under trädet är en gåta, men grymt bra jobbat av fyrbentingen måste jag säga.... Efter jubel, kramar och lek med pinnar så fick han ånyo hoppa in i bilen....

Lite knarksök i lägenhet och sedan behövde man hjälp efter en misshandel. En nedslagen och medvetslös man. Då första polispatrull kom till platsen så löpte gärningsmannen rakt ut i klorofyllen. Vi var där rätt snabbt och Geten drog med Husse på en bättre löprunda i skogen. Efter uppmjukade ljumskar och lite vrickade fötter så var vi ute på asfalten igen. Geten drog vidare genom industriområden och villaområden. Efter lite kämpande och med en väldigt lång tunga så vann geten ännu en match..... En gripen och införd till polisstationen. Bra jobbat Arek!

Allt som allt en rätt bra arbetsperiod av en mycket laddad Arek. Nu vilar vi lite sen kör vi igen....

Må gott!

Husse


BARA TIMMAR KVAR....

Efter träningslägret för geten och mig så ha vi ju nu varit tillbaka några dagar. Slarvade ju och glappade ju detaljer från vissa moment vilket fick till följd att jag nu har en markering vid mitt namn på listorna hos cheferna. Man vill ju gärna ha en guldstjärna där, men nu är nog tecknet mer likt ett kyrkokors....  Var ju inge meningen att ge de andra fördelar då dom ska i väg och för alla som känner min tävlingsinstinkt så kan dom nog intyga detta... Nu är det ju ändå hundarna som ska genomföra momenten så det finns nog lite utrymme för roliga händelser även för dom under denna vecka...

Kan väl säga att träningslägret är grymt kul, och för en ny hund och hundförare, mycket utvecklande. Dom nya hundarna växer på sig och får självförtroende samtidigt som den nya hundförarna lär sig otroligt mycket av sina misstag. Det är helt klart annorlunda att jobba själv med hund jämfört med att jobba i hop med en vanlig poliskonstapel.

Skillnaderna märks främst då det rör i hop sig lite och blir stressigt. Vi är rätt utsatta eftersom vi jobbar ensamma. Och vid våldsanvänding så blir man helt klart varse att det är svårt att hålla ordning på sin egen kropp och utrustning samtidigt som man måste hålla ordning på en hund i drift.... Ångrar dock inte mitt val och jag kan lova att geten inte ångrar sig heller....

Redan när vi anlände till parkeringen på träningslägret så kände den j--veln igen sig.... Fyrbentingen packade upp sina personliga saker i sitt rum och passade då på att ta sitt olydighetspiller då jag tittade bort. Han har ju en grym förmåga att ta över showen från sin husse och gjorde så även i år...

Kan ju som sagt inte berätta alla detaljer, men jag återkommer med detta då alla våra hundförarvänner varit i väg.

I stort tyckte jag geten uppförde sig kanon. Mycket alert och i god form. Villig att spåra, bita och söka efter gods visade han sig också vara. Även fast vi är rätt nya så tyckte jag att vi som ekipage skötte oss rätt bra också. Geten är grymt rolig att samarbeta med och det känns som vi är två indianer på jakt när vi är ute.... Men visst! Självklart blev vi satta plats även vi.....

Under veckan var det grymt bra väder och då vi kom hem så har ju detta fortsatt. Energin sprutar in i kroppen då solen lyser varvid man frå kraft att genomföra saker. Geten har blivit utsatt för långspår under veckan. Måste utveckla spårkonditionen samt hans hårdhet. Detta gör vi genom att lägga längre spår i skog. Under väntan på att ta spåren så har vi kört lite lydnad, skydd och allmänt mys. Har behövt sträcka upp Arek rätt rejält sedan vi kom hem från träningslägret. Han tror att han är skyddad från alla regler och paragrafer, vilket han inte är. Så han har fått ett och annat bett i strupen och kinden. Det roliga med geten är att han alltid ser lika överraskad ut när han får lite spö efter sina felbeteenden. Han ser nästan förskräckt ut.... Ungefär som om man FÅR bita stillastående personer, puffa till dom en extra gång i samand med släppandena eller sätta upp ett par björntassar i bröstet på en livrädd figurant....

Getens patentare är följande: Civilsändande! Betyder att Arek ska stanna, sätta sig och skälla framför figuranten tills jag kommer dit. Då agerar vi tillsammans och utan våld. Anledningen till att han inte ska bita är att figuranten står stilla - alltså är fredlig.

Geten har följande taktik. 55 km galopp rakt mot figuranten. Tvärbroms så näääääära man bara kan vilket oftast innebär att figuranten får panik och börjar flaxa. Vad får man göra om figuranten flaxar med händerna? Jo bitas!!! Är figuranten rutinerad alternativit har petat i sig lugnande tabletter så löser han det genom att tvärnita framför, buffa till skyddsarmen med nosen så att figuranten gungar till. Vad får man göra om figuranten gungar till? Jo bitas!

Som sagt! Han har lagt sig till med lite egenheter min lilla valp....

I övrigt så ha vi gått en hel del sköna promenader i solen. Delat på lite glass o kollat på lite tikar.... Alltså en rätt behaglig tillvaro...

Nu är det bara timmar kvar tills vi äntligen får jobba igen. Jag och geten är laddade båda två. I natt kommer vi att ta minst en bandtit.....

Må nu gott!

Husse