AREK HAR FÅTT EN FAN-CLUB!

Ha! Ha! Ha! Arek är ju värsta populära hunden. Efter att hans egoistiska Husse la ned hundjävelns blogg så har det startats upp en fan-club på facebook.... Ni som vill se: Gå in på facebook och sök på polishundens areks fan-club.

Husse

VI LEVER FORTFARANDE...

Har ju lagt ned bloggen, men jag ser ju ändå i fälten för kommentarer att en del utav er fortfarande loggar in för att läsa om Areks bravader. Husse har ju fullt upp med annat än att skriva numera men jag gör väl ett litet undantag för att berätta lite hur läget är...

Hårbollen och hans tillförordnade chaufför kör fortfarande på i jakten på ära och berömmelse. Teamet griper fortfarande banditer med den skillnaden att vi på grund av Areks beaktningsvärda ålder värderar jobben lite noggrannare. Arek har nu 9 veckor kvar som "snuthund". Därefter går vi på semester och efter denna så går Arek i pension och Husse iträder sig rollen som vanlig polis...

Tror både tysken och hans koppelhållare är rätt nöjda med det. Husse sjukt laddad över att få lära sig lagen igen, smyga sig på banditerna utan att behöva tävla med hårbollen om vem som ska "äga" bytet samt njutningen av att helt enkelt få pausa från all hundträning. Tror även att loppornas bostad (Arek) är lika nöjd med det beslutet.

 Hans drifter gör att han fungerar bra när vi jobbar natt och jagar ära och berömmelse, men övriga dagar så är det en rätt trött Alfa-hanne som bevakar tomtområdet. Arek har ej heller någon större lust att hoppa in i polisbilen när vi ska iväg o jobba utan ställer sig mest med ledsna ögon 10 meter från bilen.... Min gode vän ser nog mest fram emot att få leka med sin fotboll, käka bullar under fikapausen samt dregla saliv. Och efter allt han gett mig så kan han väl vara värd det känns det som.....

Men han ställer ju fortfarande till jävelskap i alla fall. Bland annat förra veckan när Husse var något tankspridd. Husse lastade sin fina polisbil och gick därefter för att hämta sin medåkare Arek. Husse samtalade samtidigt med en annan kollega och då vart det ju en sak för mycket att hantera. Satte in Arek i vad jag trodde var våran bil. Slängde igen bakluckan och hörde det karaktäristiska ljudet av när något går i lås.... Visade sig att jag låst in fettot i fel polisbil och den enda nyckeln låg under Areks bädd bak i hundburen.... Lyckades åla mig in genom ett fönster som var öppet och kunde på så sätt öppna alla dörrar utom just den så viktiga bakluckan....

Men va f-n!!!! Öppnade evakureringsluckan och lockade på hårbollen. På så sätt skulle ju den så smidige Husse kunna krypa in genom luckan och ta ut dom inlåsta bilnycklarna. Fettot vände sig om och visade sig i luckan- därefter vägrade han att komma ut.... Lockade, pockade, blev arg men inget fungerade på den envisna åsnan... Han ignorerade mig helt och vände ryggen emot mig och stirrade ut genom fönstret bak i stället....

Fick försöka klättra in själv, men då började åsnan morra och blocka vägen för mig. Så fort jag försökte knuffa undan honom tog han spjärn och gjorde motstånd. Nu började svetten lacka fram eftersom Husse var klädd för utomhusbruk och inte för att leka tillsammans med Arek i hans hundbur.....

Började hämta verktyg för att montera ned väggen till buren och efter en timmes svettande, stånkande och verbala påhopp på den evisna hundjäveln så fick jag ut honom. Sen var det ju liksom en sekunds jobb att få fram nyckeln och öppna upp bilen igen... Jävla Arek!!!

Och i går när vi spårade efter en inbrottstjuv så hittade fyrbentingen en filékniv som tjuven burit med sig. Jag tyckte inte Arek skulle bära den otroligt vassa kniven i munnen, men se det tyckte han... Efter ett bättre knivslagsmål mellan pensionären och hans chaufför så kunde vi spåra vidare... När vi sedan i stort sett var ifatt banditen, så rundar han en byggnad, hoppar in i sin bil och glider iväg... Men va f-n!!!! 50 meter ifrån - till fots - och med bilen typ en kilometer därifrån så var vi ju helt körda..... AAAAAAHHHHHHH!!!!!

Teamet tog revansch en liten stund senare när Arek spårade upp en motorcykeltjuv. Allt började dock precis som vanligt men till skillnad mot knivbråket som var oss emellan en stund tidigare, så skulle hårbollen nu bära med sig en 250 kubiks motorcykel under spårningen....Gud va han håller på....

Som sagt! Vi kämpar på, griper en hel del banditer men ser mest fram emot semestern och våra nya liv. Nu har ni i alla fall fått en liten uppdatering. Hoppas ni i alla fall är lite nöjda med det. Bloggen ligger som sagt i träda nu för nu kör man ju en så kallad faceboooooook!

Må gott!

Husse



MIN BUSIGE VÄN...

I stort sett 11 år och polishund sedan sin treårsdag. Självklart har vargen samlat på sig mängder av erfarenheter under sina år som tjuvjägare i Stora Staden. Hårbollen har förstått njutningen i att vara ledig från jobbet och då njutit av leken på tomten, träningen och barnens gosande i den loppiga pälsen. Lika förbytt har han blivit när han kastats in i gangstervärlden och då ändrats till att vid behov uppvisa rabiesliknande symptom, "kan-självbeteende" och annat bra och ha trix som en snuthund behöver för att överleva i den världen....

Att han kan bita och försvara sin Husse har han ju visat ett oräkneligt antal gånger och tack vare detta så har Husse alla tänder kvar i munnen (om än te-gula och lavinsneda) samt armar och ben intakta trots en hel del incidenter under åren...

Under sin ålders höst så finns det fortfarande tryck i vargen, men till och från tycker jag mig se att nyfikenhet och förundran över livets gåtor ibland tar överhanden istället för att skydda sin något späda koppelhållare. Ett exempel på detta var nu i helgen när vårt uppdrag var att finna inbrottstjuvar som gömt sig i ett större nybygge. Poliserna på plats hade varit så duktiga och säkrat upp fastigheten. Arek och mitt uppdrag blev att vandra in i mörkret på nybygget och där anträffa och säkra upp eventuella tjuvar...

Arek drog iväg när hans Husse gav kommando om att leta kött i byggnaden. Kampskall och sladd i första kurvan visade tydligt på att hårbollen hade entusiasm inför uppdraget. Att någon åtmindstonde varit där rådde det inga tvivel om när man såg Areks kroppspråk. Svansen rakt upp, nosen högt och sedan synen över hur 40 kg varg med långa klor försöker "trippa" sig fram på tårna för att inte höras innan han är inom bitavstånd...

Tog inte lång tid innan Arek funnit vad han sökte i mörkret. Två individer som hävdade sin oskyldighet anträffades och Arek verkade mycket nöjd med sitt fynd.... I alla fall för en kort stund. Fettot lät Husse domdera och träna tjuvarna i gymnastiska sitt och liggövningar medans han själv hittat en verktygsväska att leka med. Ser väl sisodär ut att hundförarens livvakt showar runt med en tygväska medans hans hantlangare (typ Husse) fick hantera typerna som Arek hittat. Tur ändå att dom var snälla... Visade Arek hans kontrakt efter det att tjuvarna överlämnats till dom andra poliserna. Trots att jag pekade på flera punkter i avtalet där han nu brustit - typ:

1 Agera förarskydd åt sin Husse
2  Bevaka banditerna

.... Så verkade han inte förstå. Starrögonen lyste gröna och tungan hängde så där lagom intelligent ut ur mungipan.... Sket i förmaningstalet och pussade honom på nosen i stället. Får lägga några extra timmar på styrketräning och självskydd så ordnar sig nog det här oxå....

Må nu gott!

Husse

TVÅ JÄGARE PÅ JAKT EFTER....


.... BESÖKET I TRÄDGÅRDEN!


GLAD PÅSK!

Att smyga sig på klottrare är inte världens enklaste sak.... Dom är ofta unga till åldern, snabba som geparder och lika misstänksamma som Skattemyndigheten i deklarationstider. Det brukar inte vara helt populärt heller, varken från ledningen eller föräldragrupperna, att avbryta flyktförsöken genom att hänga fast 40 kg varg i ben eller armar heller.... Alltså gäller det att bli ett med naturen och helt enkelt "bara vara där" helt plötsligt.

I går var en sådan dag när möjligheten dök upp till att pröva om erfarenhet och list kunde slå ungdomlig entusiasm. Tre klottrare målade för fullt enligt en anmälare och team Arek/Husse antog utmaningen och var även först där. Arek började spåra något redan från polisbilen och då var det ju liksom bara att hänga på. Spåret gick i rätt riktning men vek sedan av vänster längs med ett staket... Polisoperatören lät meddela att ett vittne såg hur klottrarna nu gick och då i östlig riktning. Hur jävla lätt är det att veta vart österut är när du saknar kompass eller andra hjälpmedel? Orkade inte bråka om det utan lät hårbollen spåra vidare och då med hopp om att det var rätt personer han följde...

Då.. Från håll... Syntes tre personer intill staketet men tyvärr en bra bit ifrån där vi var nu. Platsen var ju inte idealisk då det gällde att smyga fram varvid det då antingen återstod att krypa typ 100 meter eller helt enkelt flanera fram och hota upp dom med vargen... Kollade in Areks kroppshållnng och det fanns liksom inte i hans värld att vi skulle smyga.... Husse är ju inte heller 12 år vilket gjorde att teamet snabbt enades om att överraskning via kampskall och löpning inte skulle vara helt fel... Sagt och gjort!

Klottrare nummer 1: Lite för tjock för att vara kriminell och välja språngmarch som första alternativ. Han satt följdaktligen kvar och sipprade på sin öl. Ropade även snabbt ut att han minsann gav upp...

Klottrare nummer 2: Hade troligen inhalerat lite för mycket lösningsmedel. Tittade åt mitt håll, såg något hårigt som drog något smalt under okontrollerade former, men hjärnan tog liksom inte in intrycken. Han stod helt enkelt bara still och inväntade det som komma skulle...

Klottrare nummer 3: Valde flyktalternativet. Sprang ca 5 meter innan Arek i stort sett var i fatt, morrandes som om han stod inför en huliganmobb gurglade det oljud från vargens mage. Nummer tre stannade till i luften som om han blev förstenad av skräck. Han ombads sätta sig ned och gjorde så utan vidare protester.

Nice Arek! Tre ingångade banditer och då utan att någon blivit biten eller på annat sätt antastad. Klottrarna dock inga dåliga förlorare utan stämningen var på topp under tiden vi inväntade lite fler poliser. Man berättade om sin fina målning och att man ibland förlorar striden mot polisen och idag var liksom en sån dag...

Husse har ju nu varit hundförare i typ 11 år. Har ju lärt mig en del om hundar men tydligen inte allt. Såg en liten söt Rottweilertik i en bil. Bakluckan var öppen och den var ju så söt att Husse bara var tvungen att stoppa in fingrarna i buren för att gosa lite... Valpen luktade, slickade men sen brakade väl helvetet lös. Valpen visade sig bara vara en något småväxt vuxen tik och helvete vad den slaktade Husses hand.... Dansade regndans och skrek lika ljust som innan jag kom i puberteten. Hur i helvete kunde jag misstolka en valp med en vuxen hund? Efter lite rengöring och plåster så kunde jag ändå med glädje räkna in att jag fortfarande hade 5 fingrar kvar.... Ångra!!!

Må nu gott!

Husse

DETTA ÄR INTE TEAM AREK/HUSSE


KOLLA PÅ HUNDEN - INTE PÅ ROSTEN PÅ DÖRREN...


TVINGADE AREK STÅ STILL - KOLLA VAD LEDSEN HAN SER UT...


GLAD PÅSK ÖNSKAR AREK OCH HANS TJEJER!!!!


DRAGKAMP E ALDRIG FEL....


PRESENTATION ÖVERFLÖDIG - HANS NAMN E AREK


BANDITERNAS MARDRÖM - OZKA


EN AV DOM FÅ KOMMANDON HAN BEHÄRSKAR: "SITT"


VI ÄR PÅ G IGEN....

Har noterat i kommentarerna att det finns en viss oro för hur det är med Areks hälsa efter sista skadan. Vargen hopppade ju runt på tre ben och eftersom jag aldrig såg vad som hände när han skadade sig så fanns ju en viss oro för att det kunde vara en vesäntlig del, typ ryggen, som sagt upp sig och gått i pension.

Bestämde mig för att avvakta i stället för att göra ännu ett besök på kliniken för vård av fyrbenta djur. Gissade och hoppades att det bara skulle vara en ordentlig sträckning varvid lite vila borde gör susen. Första tre dagarna syntes ingen vidare förändring eller förbättring. Hårbollen ville inte gå på promenad utan gjorde sina behov i mycket nära anslutning till brevbärarens arbetsplats, tillika min brevlåda.... Dag fyra kunde man se en rejäl förbättring och detta eftersom vargen plötsligt satte ned nosen för att kontrollera äckelfläckar samt att han även gick i sakta mak på det ben som tidigare varit upplyft i viloläge.... Nu har vi vilat drygt en vecka och vargen skuttar ånyo runt som vanligt i sin skog....

Under denna skadeperiod så har Husse testat en ny hund som var tänkt att bli hans nya trotjänare. Unghunden, 3 år, är redan polishund och har grymma resurser. Vi lekte, tränade och körde spår och h-vete vad hon spårade... Tempot i skogen var så högt att Husse fick sprinta efter som i ett 100 meterslopp på VM nivå. Ljumskarna därför av naturliga skäl ånyo trasiga och likaså uniformsbyxorna. Spåret var en och en halv timme gammalt men det verkade f-n inte spela någon roll.... Svetten lackade och när kläderna åter var i respektabel ordning så var det bara att torka bort snoret och skratta... Kände att det här verkligen var kul och skenade iväg för att berätta för mattis att hundförarkarriären bara var i sin linda....

Mattis hade Arek med sig och när jag såg min lilla varg så föll liksom alla impulser och initiativ tillbaka på sin normala plats. Arek blev såååååå glad när han såg sin Husse men mattis berättade att han inte alls varit så under hela morgonen... Arek hade varit sur och grinig, inte visat övriga familjen en tillstymmelse till intresse utan bara legat vid dörren och saknat sin teamkamrat....

Beslutet togs direkt och då från den djupaste delen av hjärtat:

Arek är den enda och sista hund jag skall ha... Husse kommer sluta i september och innan dess så kommer det bara vara fettot, hårbollen alias tysken som gäller. Team Arek och Husse kör till det bittra slutet och sen lägger vi båda av.... Beslutet känns kanon att ha tagit och Husses nya karriär blir som vanlig tjuvjägare utan hund...

Har ändå fått ett kanonerbjudande av en annan hundförare. Hon har erbjudit sig att låta mig ha hennes hund att jobba med i fall Arek inte riktigt pallar sista månaderna. Så-denna hund flyttar in till oss inom en vecka och så avslutar Husse och Arek sista månaderna med hjälp av en stuntman (stunt-hund kanske det heter) sista tiden....

Nu firar vi detta genom att sitta i solen på altanen. Arek med en boll i mungipan och Husse med en proteindrinkt.

Jippie!

Må gott!