EN VANLIG DAG PÅ JOBBET....
Dressyrdag och en stor längtan efter att få åka ned till dryssyrplatsen och köra skiten ur gammelgeten. I dag var planen uppdelad i två delar. En var att köra en massa spår med Arek och den andra var att pröva en ny hund... Den nya hunden är egentligen inte min hund, men ägaren hade tankar på om inte detta skulle kunna bli ett tjänstehundsämne. Vi fick dörför ett besök i går för att stifta bekantsskap med det lilla vildjuret. När dom öppnade portarna till sitt fordon så blottade sig en minimal liten Schäfertik.... - Var denna prinsessa tänkt att ta över efter Arek? Hmmmm! Tillåt mig tvivla....
Tog ändå ut den lilla skönheten och det visade sig att hon var mycket pigg. Under det korta besöket han hon med att kampa lite med en brandslang och det såg riktigt trevligt ut. Det visade sig att hon även hade något som inte Arek har. - Nämligen tänder! Helvete vad biten jag blev. Tanden letade sig in i handen och fastnade och vred sig runt så att Husse skrek hjärtskärande av smärta. Blodet sprutade och jag kände hur jag blev blek och närmade mig chockfasen.... Så det är så det ska kännas när en hund biter....
Nåja! I dag, på dressyrdagen, så var tanken att jag skulle få låna tiken för att testa henne lite. Döm då om min förvåning när chefen lät meddela att det var just Husse som skulle ta hand om alla akutjobb och då på norra helvetet. Alla kamrater for ned till södra solsidan medans Husse och Arek fick vara ensamma kvar on "the north side".
Taktiken blev då att Arek skulle skämmas bort mest hela dagen. I stället för att behöva hjälpa andra ekipage så kunde vi nu koncentrera oss på den gamle. Den gamle matades med spår hela förmiddagen. Här var fältspår, skogsspår, asfaltsspår och gruspår av olika svårighetsgrader. I en av pauserna la jag ett saksök där jag grävde ned två apporter medans jag hängde upp den tredje ca 50 cm upp i en buske. Arek tog dom nedgrävda galant och kände den upphängda tidigt. Dock hade den tandlöse svårt med att förstå att godset kunde hänga en bit ovanför marken, men tids nog löste han även det.... Eftersom han spårat så bra så firade Husse denna glädje med att ta en fika. Klev in i fiket och kände då genast den vidriga doften av....
Hundbajs!!! Trots att det var ca 50 personer i fiket så visste jag att det var oturgubben nr ett som trampat i gourmen. Tittade under vänster känga och mycket riktigt... Där satt tamejfan en hel jävla avlämning kvar. Löst och fint och det luktade f-n!!! Bara att halta ut i skogen igen och börja peta bort denna vidriga sörja.... Ni som fått hundens avlämning under ett par kängor vet att det är ett rent helvete att få bort allt..... Efter puts och studs så kunde Husse äntligen få sin fika.
När jag satt där i godan ro med mitt goda tea så plingade telefonen till. Självklart behövde man Husses hjälp eftersom man var rädd att en rattfull kvinna skulle springa till skogs då hon nu precis krockat med en annan bil. Husses och Areks uppdrag blev därför att skyndsamt ta sig till platsen I FALL ATT hon började att halta därifrån i sin iver att undkomma farbror blå.
När jag kom dit så fanns kvinnan kvar. Hon var pruttfull och dum så in i helvete. Hon lät meddela att hon ej ämnade samarbeta och domderade som värsta kommandorskan i sin iver att verka vara chef på platsen. Kärringen var ju dårgammal, men otrevlig som om hon kom från djävulens hotell. När jag och en kvinnlig kollega fysiskt meddelade damen att det var dags att åka till polisstationen så uppvisade hon en ny och om ännu mer charmig sida.
Först lite hot och fysiskt motstånd. Därefter en klockren spottloska i ansiktet på den kvinnliga polisen. Loskan droppade sakta ned för kinden och jag såg för mitt inre hur poliskvinnan nu skulle avliva damen på plats. Vi har ju ett antal lämpliga vapen för detta, men jag var väl inte helt sugen att bli ett vittne i härvan. Den kvinnliga polisen var dock iskall. Lät meddela damen det olämpliga i hennes uppträdande och fortsatte sedan brotta in kvinnan i polisbilen. Proffsigt måste jag säga....
När detta lilla äventyr var över så drog jag och Arek vidare ned till ett bostadsområde. Här la jag ett ca 800 meter långt asfaltsspår som fick vila i ca 10 minuter. Geten drog iväg i världsrekordfart och hittade sin belöning snabbt och effektivt. Husse därför glad och vi avslutade dagen med en skön promenad längs med strandkanten.
Så här glatt och mysigt är det att vara på hundenheten.
Må nu gott!
Husse
Tog ändå ut den lilla skönheten och det visade sig att hon var mycket pigg. Under det korta besöket han hon med att kampa lite med en brandslang och det såg riktigt trevligt ut. Det visade sig att hon även hade något som inte Arek har. - Nämligen tänder! Helvete vad biten jag blev. Tanden letade sig in i handen och fastnade och vred sig runt så att Husse skrek hjärtskärande av smärta. Blodet sprutade och jag kände hur jag blev blek och närmade mig chockfasen.... Så det är så det ska kännas när en hund biter....
Nåja! I dag, på dressyrdagen, så var tanken att jag skulle få låna tiken för att testa henne lite. Döm då om min förvåning när chefen lät meddela att det var just Husse som skulle ta hand om alla akutjobb och då på norra helvetet. Alla kamrater for ned till södra solsidan medans Husse och Arek fick vara ensamma kvar on "the north side".
Taktiken blev då att Arek skulle skämmas bort mest hela dagen. I stället för att behöva hjälpa andra ekipage så kunde vi nu koncentrera oss på den gamle. Den gamle matades med spår hela förmiddagen. Här var fältspår, skogsspår, asfaltsspår och gruspår av olika svårighetsgrader. I en av pauserna la jag ett saksök där jag grävde ned två apporter medans jag hängde upp den tredje ca 50 cm upp i en buske. Arek tog dom nedgrävda galant och kände den upphängda tidigt. Dock hade den tandlöse svårt med att förstå att godset kunde hänga en bit ovanför marken, men tids nog löste han även det.... Eftersom han spårat så bra så firade Husse denna glädje med att ta en fika. Klev in i fiket och kände då genast den vidriga doften av....
Hundbajs!!! Trots att det var ca 50 personer i fiket så visste jag att det var oturgubben nr ett som trampat i gourmen. Tittade under vänster känga och mycket riktigt... Där satt tamejfan en hel jävla avlämning kvar. Löst och fint och det luktade f-n!!! Bara att halta ut i skogen igen och börja peta bort denna vidriga sörja.... Ni som fått hundens avlämning under ett par kängor vet att det är ett rent helvete att få bort allt..... Efter puts och studs så kunde Husse äntligen få sin fika.
När jag satt där i godan ro med mitt goda tea så plingade telefonen till. Självklart behövde man Husses hjälp eftersom man var rädd att en rattfull kvinna skulle springa till skogs då hon nu precis krockat med en annan bil. Husses och Areks uppdrag blev därför att skyndsamt ta sig till platsen I FALL ATT hon började att halta därifrån i sin iver att undkomma farbror blå.
När jag kom dit så fanns kvinnan kvar. Hon var pruttfull och dum så in i helvete. Hon lät meddela att hon ej ämnade samarbeta och domderade som värsta kommandorskan i sin iver att verka vara chef på platsen. Kärringen var ju dårgammal, men otrevlig som om hon kom från djävulens hotell. När jag och en kvinnlig kollega fysiskt meddelade damen att det var dags att åka till polisstationen så uppvisade hon en ny och om ännu mer charmig sida.
Först lite hot och fysiskt motstånd. Därefter en klockren spottloska i ansiktet på den kvinnliga polisen. Loskan droppade sakta ned för kinden och jag såg för mitt inre hur poliskvinnan nu skulle avliva damen på plats. Vi har ju ett antal lämpliga vapen för detta, men jag var väl inte helt sugen att bli ett vittne i härvan. Den kvinnliga polisen var dock iskall. Lät meddela damen det olämpliga i hennes uppträdande och fortsatte sedan brotta in kvinnan i polisbilen. Proffsigt måste jag säga....
När detta lilla äventyr var över så drog jag och Arek vidare ned till ett bostadsområde. Här la jag ett ca 800 meter långt asfaltsspår som fick vila i ca 10 minuter. Geten drog iväg i världsrekordfart och hittade sin belöning snabbt och effektivt. Husse därför glad och vi avslutade dagen med en skön promenad längs med strandkanten.
Så här glatt och mysigt är det att vara på hundenheten.
Må nu gott!
Husse
Kommentarer
Postat av: SHA 3040
Du ser, livet på norrsidan är inte så tokigt, trots allt. :-) Låter som en rätt behaglig dag!? Du och Geten kanske till och med ska våga Er på ett frivilligt pass på denna Stora Stadens framsida...
///SHA 3040 (om än inte just idag, men så du vet vem)
Postat av: The Legend
The Legend hoppas att Geten nu får det lite roligare hemma med en kvinnlig kompis.
The Legend skall skämma bort Geten i hans nya omgivning i helgen.
The Legend kan aldrig bli polis då avlivandet av fulla gamla kärringar skulle bli standard i polisyrket i så fall, The legend skulle bli fly jävla förbannad.
Postat av: Husse
Jag säger såhär 3040: Den dagen jag frivilligt tar ett pass på norra, då får ni köra upp mig till psyket.... Till The Legend så finns det ju chans att ompröva ditt beslut att tjäna allämheten. Här finns ju stor chans att få köra lite fort, banka lite bus samt njuta av en hel del fritid... Vad gäller att du ska passa Geten så är jag väl lite mer orolig att det ska gå åt helvete än att du ska nacka spottande gamla damer....
Husse
Trackback