INTE HELT NÖJD....

Som polis och hundförare så känner jag mitt behov av att kunna hjälpa människor på olika sätt och då främst med hunden som redskap. Att hjälpa kan ju vara av olika natur. Exempelvis att hitta försvunnet gods, anträffa bortsprungna personer samt fånga banditer på flykt. Jag och Arek har ju haft bra flyt sista tiden och lyckats med en hel del jobb. Den sista veckan så har vi jobbat väldigt intensivt och gjort många och långa arbetspass.

Tyvärr, eller kanske bra, så har det varit otroligt lite jobb för mig och Arek under denna period. Min förhoppning var ju att få använda hunden så mycket det bara går, men jag är inte helt nöjd med hur det förlöpt....

Lite har vi väl dock lyckats med och då bland annat att infånga två inbrottstjuvar samt tre personer som gjort sig skyldig till misshandel. Vi, eller framförallt jag, har väl också klantat mig lite vilket gjort att vi även missat en inbrottstjuv.... Detta redovisas sist och då kanske med mycket mycket liten text.....

Det började dock bra med ett inbrottslarm från en firma. En ägare satt i Örebro!!! och såg i en övervakningskamera hur någon gjorde inbrott i bilar på hans företag på södra sidan om den stora staden. Flera poliser begav sig dit och så även jag och Arek. Trots att poliserna som var först där visste att jag och geten var på väg, så kopplade en ung konstapel ur sin hjärna och slutade tänka... Denne konstapel, klättrade in på det inhägnade området och vandrade runt där med förhoppningen att gripa tjuven med handen i kakburken. Då vi kom dit så visste jag inte om att någon polis fanns inne på området. Efter en gymnastisk övning för att passera in på området, så såg jag på geten direkt att där fanns mycket färsk vittring och då troligen någon person. Arek for in och efter typ 2 sekunder så anträffade han det lilla aset till polis. Denne ursäktade sig på 100 olika sätt och jag orkade inte ens skälla ut honom....

Vi hittade den bilen som tjuven varit inne i och påbörjade lite spårsök därifrån. Spåret gick förbi polismannen och ut mot ett staket. Det gick inte att få ut hunden genom staketet varvid vi fick åla oss tillbaka samma väg som vi först kommit. Därefter en språngmarsch runt halva kvarteret innan vi ånyo befann oss där spåret slutat vid staketet.

Under tiden jag blängde på den ivrige polismannen så framkom det att en polispatrull stoppat två personer en bit från platsen. De stämde in på signalementet och förhoppningen nu var att Arek skulle kunna spåra ända fram till dom och på så sätt bevisa att man var de som gjort inbrottet.

Arek var het och fortsatte spåra längs med bilvägen. Efter ett tag dök Arek ut i buskarna och hämtade två handskar, därefter en skruvmejsel. Detta visar på att det finns försk mänsklig vittring på godset och att det härrör från tjyven. Arek fortsatte spåra längs med vägarna och efter två kvarter så var vi plötsligt framme vid banditerna. Bingo!!! Polisen vann igen!

Under vägen tillbaka till polisbilen så gick vi samma väg som vi tidigare spårat. Arek dök plötsligt in i buskarna och kom ut med en väska. Denna väska kom från bilinbrottet och tjuven hade troligen kastat den ifrån sig då han såg polisen. Jag blev mycket nöjd, tog väskan under armen och meddelade högsta befälet vad vi funnit. Under det att jag höll sändningstangenten intryckt och glädjerusande beskrev Areks fynd, så bytte gammelgeten plötsligt skepnad....

Geten kastade sig över mig för att vinna tillbaka väskan. Sakerna flög och jag svor ut min frustration över getens beteende. Bland annat skreks din j--vla idiot m.m. Dock glömde jag släppa sändningstangenten på polisradion vilket fick till följd att ett 10 tal poliser samt eventuellt medhörande intressenter, fick höra mitt beröm till Arek. Ja! Ja! Sånt får man ta....

Kan väl nämna att vi även varit på jakt efter en inbrottstjuv som krossat en ruta på en bil. Arek fick ett bra spår och vi formligen flög iväg längs med villagatorna. Efter 500 meter blev geten otroligt intensiv och vek in på en grusväg. Där började han snurra och vinda och jag meddelade högljutt till de andra poliserna att vi nog var grymt nära banditen. Då plötsligt ser jag vem vi är på väg att fånga. Hoppe Haren! Den lilla haren formligen löpte amok för att komma undan och jag fick meddela de andra att vi fått ett litet stando i spårningen, men snart skulle vara tillbaka på rätt väg... Ville inte tala om att vi höll på att få en harstek med oss in i stället för tjuven. Arek vred hjärnan på plats igen och började spåra tjuv. Tillbaka upp på villagatorna och strax efter syntes banditen ca 250 meter framför oss. Jag tyckte mig se han vinkla in till höger bland några bilar och nu visste jag att vi skulle vinna.

Precis i höjd med var han försvann så mötte vi en flicka. I stället för att fråga henne om hon sett något så stormade jag in bland bilarna. Arek ville däremot fortsätta, men jag hindrade honom då jag trodde att han ändrat till att bakspåra tjejen. Jag försökte forcera geten att spåra in bland bilarna, men han verkade helt nollställd. Efter ett allt för långt stando så lät jag geten fortsätta göra så som han ville istället.

Arek spårade i världsrekordfart vidare längs med gatorna, men efter någon km så var vi nere i ett centrum och där tappade han spåret. Troligen hade banditen hört den flåsande polismannen och hans varg och då lagt benen på ryggen. Alltså inte stannat där jag trodde han var.... Lär dig lita på hunden husse!!!!

Man kan ju inte vinna alla gånger. (försökte jag intala mig under resan tillbaka mot bilen)

Vi vann i alla fall en gång till. Efter en misshandel där två personer blivit sönderslagna så hade tre gärningsmän sprungit från platsen. Jag kom dit ca 20 minuter efter händelsen och hade väl inga större förhoppningar på att hinna ifatt dessa våldsmän. Jag tog ändå ut Arek och han for iväg längs med vägen i en hiskelig fart. Efter 200 meter vek han in på nästa gata, vidare fram till ett hus och där rundade han hörnet. Väl runt hörnan så började Arek att skälla. Jag höll emot för att han inte skulle bita någon oskyldig. Detta då jag ej såg vad som fanns bakom hörnet. Då även Husse nu rundat hörnet så syntes tre livrädda män i dörröppningen till höghuset. Dom stämde väl in på killarna jag letade efter, men tyvärr han man slå igen dörren innan jag och geten han fram.

Huset visade sig vara 8 våningar och det var två hus som satt ihop. Jag svor över min seghet och när jag väl fått tag i en nyckel för att komma in så var grabbarna som bortblåsta. Någonstans hade man tagit hissen upp för att därefter trycka hissen vidare till bottenplan.

Jag tog geten och gick upp för trapporna. Det var korridorer åt två håll på varje våningsplan, men min förhoppning var att man stod gömd i trapphuset någonstans. På fjärde våningen blev Arek otroligt intensiv och for in i en korridor. Jag förstod att busarna varit här och troligen bodde i någon utav de 6 lägenheterna. Men vilken? Arek for längst in i korridoren och började att krafsa mot en av dörrarna. Då jag tittade på golvet så syntes färska bloddroppar och även dessa ledde in genom den dörr Arek visat på.

Under det att vi väntade på fler poliser så öppnades denna dörr och en man tittade ut. Det var samma man som smitit in i trapphuset då vi kom. Arek började skälla och mannen for in igen och låste alla lås han kunde hitta. Efter lite överalning så kom männen ut och kunde transporteras till fängelset. Rätt härligt med hundens sinnen....

Under denna period var vi även med på ett narkotikatillslag. Geten är ju helt besatt av att leta knark vilket gjorde att han fick ett och annat överslag i sin iver att leta. Ett axplock av hans beteende är: Uppäten sovsäck, slaktad kudde, stöld av hylsnyckelsats och kniv samt skadegörelse i bil. Detta genom att krafsa som besatt i alla bilars säten.... Vet inte om de andra spanarna och poliserna på plats var imponerade av Areks och mitt arbete. Fann det bäst att inte fråga....

Nu ser vi bara framåt....


Husse


Kommentarer
Postat av: Anonym

Fick länk till denna bloggen för ett tag sedan, så jag tänkte passa på att lämna ett tassavtryck.
Kul läsningen mellan varven också!

Postat av: Arek

Härligt att Du tittade in. Ibland känns det som om jag skriver mest för mig själv... Det kan bli liiiiteee tråkigt i slutändan...
Gammelgeten och Husse

2007-09-13 @ 21:48:57

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback