POLISHUNDEN AREK

Kiroprakotorns pengastinna men samtidigt oroliga grin förkunnade att behandlingen skulle kunna komma att ta tid! Kiropraktorn och dennes senige assistent visade oxå tydligt att företagets framtid samt vinterresan till Thailand var att anses som räddad på grund av Husses besök.... Kroppen som ställts framför de välutbildade yrkestorterarna var inte att leka med. De fel och brister som direkt kunde obseveras från deras vakna och granskande ögon var:

Sned rygg!
Plattfotad!
Överbett!
Haltande gång!
Svullen och ömmande högerhand!
Ljumskproblem!
Märken på insidan av knän, lår och vader. (såg ut som märken från en boll med hål i - typ bandyboll)

Ja! Sannerligen ingen vacker syn, men så illa att Husse var tvungen att besöka kiropraktorn var det väl inte. Husse och mattis gjorde sig nämligen en uflykt i går. Utflykten var till Örebro och planen var att med egna ögon se den hund som Husse nu skall ha på prov. Vi skulle bara titta eftersom familjen zoo under vecka 9 skall åka till fjällen för att leka i snön. Att då ta med en ny hund vore som att tigga om att slippa ha semester....

När vi for mot Örebro så hade Husse inga större förhoppningar på att det skulle vara den nya arvtagaren som stod där och väntade. Detta då Husse haft ett antal "vildhästar" på prov som visat sig vara tama som små kattungar. När vi väl var framme på den fina Brukshundsklubben så var det första vi mötte en liten Malenoisvalp. Pytteliten med ett varmt täcke över den späda kroppen. Puss! Puss! Kram! Kram! Det går ju inte att låta dom vara utan man måste bara gosa in sig i deras härliga valpnylle o leka en stund. Malenoisen visade sig vara en förtäckt Tyranosaurus Rex. En köttätare från Forntiden som nu tog ett jävla bett i Husse ömma högerhand. Här fanns det kamp, olydnad och det karaktäristiska "jag ska slita köttet från din arm". Husse skrek som en baby och mattis fick bända bort det lilla aset....Ville känga till den lilla otäckingen, men kom på att det ju var jag som gick fram för att hälsa samt att det nog inte hade varit ett bra "första intryck" hos den jag skulle träffa...

Något mör i kroppen så fick nu Husse träffa Areks tänkta arvtagare i stället. Här kan man säga att det fanns energi.... Hunden var ta mig f-n helt jävla vild. Bångstyrig och med en vilja att gå överallt utom i koppel och på väg. JätteSchäfern drog iväg med Husse på en promenad i skogen och det var inte jag som styrde..... Efter ett tag kunde vi få sådan kontakt att det var värt att leka lite. Efter lite snölek och kamp med en brandslang så stod alla ryggens diskar i snett läge. Trots detta så var Husses överbett till mun upphöjt i ett leende läge.

Detta då unghunden visade precis det som jag vill ha. Stor entusiasm, mycket energi och en stor stor dos av social kamplust. Husse var mycket glad när vi skulle lämna Örebro. Ägarinnan var inte glad eftersom hon hoppats att vi skulle ta med monstret på en gång. Hunden visade att han ville hänga med oss. Detta genom att på alla sätt man kan komma på - undvika att hoppa in i sin ägares bil. Hunden verkade tycka att Husse var rolig för han gjorde allt för att komma tillbaka o leka... En gång lyckades han smita ur bilen, men blev återförpassad igen.... Från bilen hörde man då hur den lilla baby´n grinade av sorg....

Sammanfattningsvis kan man väl säga att Husse kommer att få lägga många många timmar i dressyrhallen på denna hund. Inget negativt över det eftersom den lille visade sådana sidor att Husse fick gott hopp.... Nu ska Husse vila en vecka i fjällen och sedan kör vi i gång....

Tills dess!

Må gott!

Husse