POLISHUNDEN AREK

Chip Hallo! Nu får jag nog ta till pennan igen eftersom Husse ånyo visat sig lite från sin bästa sida. För alla er som fysiskt verkligen känner honom så vet ni att initiativ är ledord i hans trånga värld. Tyvärr följer inte alltid hans tanke det logiska mönstret vilket gör att vi i hans närhet prövas dagligen i vår flexibilietet. Ta mig som exempel! I mina bästa år, strålande form och sugen på att ånyo göra ett försök att bli årets polishund. Tagen på sängen när Husse meddelar att jag gjort min sista dag och att han lämnat skeppet för att utbilda övriga poliser på södra sidan i sättet att jaga bus....

Jaha! Inte mycket att göra tänkte lilla jag och tog mig friheten att lägga på mig några extrakilon och samtidigt sova ut ordentligt på morgonen. Fann min lilla plats framför öppna spisen, men kände att det var som att sia om framtiden eftersom Husse lovat att min fästingbitna päls och vargalika ansikte, skulle få ligga just på den platsen när jag lämnat jordelivet. Flyttade mig därför till en mjukare matta och då i nära anslutning till matbordet....

Under en vecka kunde jag följa Husses nya liv som vanlig polis. Lika förvirrad som en skolpojke på väg till sin första dag drog han iväg för att om möjligt rädda vilsna själar. Han stod ut en vecka innan propparna i säkringsskåpet gått. Husse lät meddela att själen fanns kvar på hans gamla jobb alternativt att tiden som vanlig polis runnit ifrån honom. Husse sökte tröst hos mattis och barnen och det visade sig att samtliga parter nog tyckte Husse passade bäst när han satt ensam i sin polisbil och då med en morrande best som enda sällskap. När han fick leka med hunden i stället för att plågsamt behöva socialisera med vanliga människor.

När Husse fick detta stöd sprang han som besatt i riktning mot datorerna. Lika lätt i steget som när han lämnade tandläkaren sist efter sin rotfyllning dansade han ned mot tangentbordet och plitade ned sitt ångerbrev till chefen för hundenheten.

Hört ryktesvägen att dom trodde något skämtat, men när sanningen gick upp så tyckte dom väl synd om den medelåders mannen som nu med darrande underläpp och snyftanden bad om att få komma tillbaka... Som ni säkert förstår så är han idiotförklarad på samtliga ställen, men kan nu titulera sig för hundförare igen. Stolt som en tupp vandrar han runt med sitt benhölster och hundkoppel. Det här har ju även vänt upp och ned på min lilla värld av blommor eftersom Husse även bestämt sig för att team Arek/Husse skall återuppstå...

Så från att ha varit en välmående tjockis så har matransonen minskat rejält, vett och etikettkravet stramats åt och så även kravet på lydnad....

Kan sammanfatta veckan såhär:

Fredag: Arek polishund - glad, ambitiös och sergerviss på jakt efter ära och berömmelse.
Lördag: Arek fått tårta och leksak! Meddelas, under protest, att han är satt i pension.
Söndag: Arek i chock! Svårt förstå och inse att karriären kan avslutas av den som inte är Alfahannen.
Måndag: Husses första dag på nya jobbet. Arek bekväm i sin roll som fotbollsspelare och matfreak.
Tisdag: Husses andra dag - Husse kommer hem med sänkta axlar - Arek fett nöjd med sitt nya liv.
Onsdag--Fredag: Husse käkar antidepressiva godisar, rabblar konstigheter och mular sig själv i snön.
Lördag: Husses första arbetspass, 5 gripna, men Husse ändå inte glad. Arek orolig för Husses mentala hälsa.
Söndag: Husse åter hundförare. Husse ånyo glad!

Wow! Vilken uthållighet han visar... Herregud! Ta mig härifrån....

Arek K9 (f.d medlem i PRO)