KUNGEN SORTERAR O FILTRERAR...
Kurre och Arek fick samsas i bytesleken och dom var i stort sett i extas båda två. Kul lek och förhoppningsvis i minnet då vi ska köra vidare med spårarbetet. Även spåret gick bra med lilla Kurre varvid Husse nu kunde ta en god kopp kaffe med gott samvete. Därefter lite skyddsarbete med Gammelgeten. Denna dag stod transporter, bevakningar, civilsändanden samt bett och släppande på programmet.
I stort sett gick det bra, men det krävdes lite fysiskt handarbete samt bett i läppen för att Geten skulle förstå att det är Husse som ger order när slakten skall börja. Figuranten såg smått chockad ut när Geten anlände med sin tunga kropp. Han stannar preciiiiiiis i tid, kastar sig upp som för att bita i näsan och skickar sedan ut värsta spottkaskaden i sin iver att skälla an. Självklart försöker ju figuranten undvika det äckliga spottet varvid kroppen vaggar av och an. En kropp i rörelse är lovligt byte så vad gör Geten med rätta då? Biter så klart.... Han är listig den gamla lopp-pälsen! Han liksom lurar dom att röra sig för att han skall få ta sig en smakbit.
Som avslutning på skyddspasset så fick han vinna skyddsarmen. For i väg med den, kastade den till marken och startade sin berömda dominanslek. - Juckandet!!!!
Därefter, då han fortfarande var i hög drift, så hade jag fått hjälp med att lägga ett klurigt spår. Då vi passerade en hundbil så började de boende i den bilen, två galna hundar, att försöka ta sig ut. Ägaren blev galen på sina hundar och sprang dit för att tysta ned dem. Problemet var dock att han sprang rakt mot mig och Geten. Geten såg sin chans och påbörjade jakten mot instruktören. Två meter i från förstod denne allvaret, samtidigt som eleven (typ jag) lyckades få ordning på hunden igen. Puhhh!! Inget bett som tur var. Ändå gjorde Geten rätt som ämnade försvara sin Husse....
Två sekunder efter "incidenten" så påbörjar Geten sitt kluriga spår. Reder ut det så bra så att man bara blir tårögd. Man måste säga att Arek är kung. Kung på att sortera, filtrera och därefter med bravur genomföra. I love him!
Buspojken Kurre då! Jo han är en härlig hund. Hans inställning till träning är beundransvärd och han är verkligen kul att jobba med. Hans problem är dock hans dådkraft. Enligt testen är den i stort sett obefintlig. Man tror till viss del det beror på att han inte varit med om så mycket, men jag börjar bli lite tveksam ändå..... Kurre får vara med om mycket nytt just nu. Han visar dock lite väl mycket "vekhet" i vissa miljöer. Blir platt som en pannkaka och drar sig undan om det är något som han finner obehagligt.
Då jag vet att det finns många duktiga hundmänniskor som läser denna anspråkslösa lilla blogg så tar jag tacksamt emot ideér och tips.
I morgon kör vi igång våra arbetspass igen. Vi får se om denna period har något roligt att erbjuda.
Den som lever får se....
Husse
Haha!
Jag har aldrig tvekat!
Anfaller utan tvekan varje matskål och allt annat ätbart så som hussen älgtofflor, mattes BH, stumpor och alla andra lovliga byten i tvättkorgen eller dess närhet, eller i vart fall inom husets väggar eller i vart fall i närheten av väggarna eller åtminstone i samma härad.
Det är dådkraft det!!!!
Jag har ägt en Collie en gång... Tala om icke existerande dådkraft! Golv var farliga... Miljöer så som underjordiska garage var farliga osv.. Listan kunde göras lång. Som trettonårig flicka helt utan kunskap om vad dådkraft var så fick jag för mig att lära min hund att vara i alla miljöer. Jag lovar. ALLA miljöer! Jag kopplade hundj***eln och droooog honom in i alla obehagliga miljöer som tänkas kunde! När han stretade och la sig ner så bokstavligen släpade jag hundstackaren runt. Sen stannade ajg kvar på plats och väntade. Den hunden fick man vänta på. Efter några timmar (tänk.. jag var bara tretton år) så slappnade hunden av och då fick han berömm. När han väl förstod att inget mer hände så var det fritt fram och vi började kasta flopp. Han älskade floppen!
Vet inte om det är ngt att rekomendera. Men han klarade det mentalt också och blev till slut orädd för halkiga golv, durken på en liten båt, mörka tunnlar osv... Han måste ha haft ett bra psyke för att ha varit en Collie. Det var just när collieboomen kom och jag hade tur då han inte var sönderavlad. Men ajg säger bara det. Aldrig mer collie...
Ut och träna i miljöer. När hunden reagerar negativt så titta inte på honom. Fortsätt bara somvanligt. Berömm då hunden slappnar av och visar att det är ok för honom. Det kan ta tid men låt det göra det. Är hudnen bra nog och har ett stabilt mentalitet så håller han. Funkar han inte så måste du nog försätta leta hund. ;O) Du får se honom som din skugga. In på toa, in på alla omöjliga ställen. besök en fabrik osv. Allt hunden upplever lär den sig funka med om den är ok i huvudet.
*bara några reflektioner av en som kanske inte kanmycket men varit med om en del underliga hundar*
Hur är det med nyfikenheten hos Kurre? Har hunden stor nyfikenhet kan den biten täcka en del av bristerna i dådkraften. Annars är det svårt med dådkraften om hunden inte har det medfött, och till polisärt arbete krävs det ju en hel del dådkraft och om det brister där bör hunden nog kunna bli rätt så arg eller vara väldigt nyfiken så att aggressionen eller nyfikenheten besegrar den obetydliga dådkraften.
Det jag skulle jobba på var att stärka hundens självförtroende, hitta på övningar som hunden faktiskt klarar av även om de är något svåra. Men hunden måste övervinna dem med så lite hjälp som möjligt. Klättra i små berg, på stenar, balansera på omkullfallna träd, gå in i övergivna stugor ute i skogen etc. etc. Jag testar mina hundar varje gång vi är i skogen och hittar konstigheter, då får de klättra upp, ner, krypa in, och gud vet vad. Senast idag så sprang alla hundarna in i en sån där tunnel som ligger under vägar med vatten forsandes igenom. Det var vatten och de sprang in i mörkret utan bekymmer. Såna utmaningar får man nog ge hunden, då blir det mer som en lek och förhoppningsvis glömmer hunden att det är nåt som kan vara farligt. Fast 18 månader utan miljöträning för att stärka dådkraften - frågan är hur hårt det sitter på hunden då?
Jag tror att brist på dådkraft är en inneboende egenskap och inget du kan med framgång träna fram mha miljöträning.
Visst kan stor skärpa överbrygga brist på dådkraft men helt utan dådkraft riskerar hunden inte komma till avslut.
Och en tjänstehund måste ju ha dådkraft i fler situationer än där skärpa behövs.
Vad har han för nerver? Kommer han snabbt igen och undersöker det han blir rädd för? Kvarstående misstänksamhet? (Det lilla du beskriver om honom får det att låta som att han inte har tillräckligt av allt när han borde ha extra allt...)
Tyvärr är det riktigt svårt att hitta bra hundar. Har du kollat kennel Imzedrift?
Tjena
MEd rätt pris så är stjärnan till salu. Hon har stor dådkraft.
Det finns flera bra kennelägare som har bra hundar om du nu ska byta hund igen. Det är svårt att hitta det man verkligen vill ha.
Slå mig en signal så kan jag berätta mer om några jag vet om.
Ha det gott
Får nog tyvärr hålla med poänghundsföraren, finns det ingen medfödd dådkraft finns det inte mycket och göra mer än det som sagts innan med att öva upp det men det är ju inte samma sak som att ha det naturligt i hunden.
HasseMans kennel har bra tjänstehundar, även Atenagårdens hundar borde kunna passa bra till ändamålet även Qurare, Raskabo etc. Vi kan komma med fler förslag om du önskar det. =)Vi har en hane med stooooor dådkraft, dessvärre blir han inte arg lika lätt men det går säkert att öva upp den biten. =D
Tack för alla tips och framförallt alla förslag på hundar till den vilsna hundföraren. Trodde inte jag var värdig en ny hund då jag mest verkar ställa till det.... Har inte riktigt gett upp än, en jag är väldigt mycket inne på den linjen som några utav er nämner: Att det hunden har från början i form av dådkraft - det är det som finns med resten av resan. Tror till viss del man kan vänja upp dom, men inte riktigt så mycket som behövs i vårat jobb.
Tack för alla tips!
Husse
Hej hallå.
Jag tycker det är riktigt roligt att läsa om era upptåg ni får mig att skratta hela tiden. Jag hoppas allt går bra med kurre. Mamma har berättat lite då hon träffat er uppe på fotbollen när hon hämtat felix att han är lite av fullfart hehe. Ser fram emot att få träffa er alla ute på vallen i sommar. Jag hoppas du lyckas med Kurre jag ska heja på dig.
Ha de bra
Hur är den lille om han är inne i något? Spår, kamp, lek osv är han lika feg då?
Synd att Fjant har måttliga pålagringar fram, annars hade du fått prova honom. Han är helt sjuk i huvudet. Förra veckan skulle han hoppa ut genom förnstret (fem meter till backen) för han fick se husse busa med Grym. Han har hoppat ut från andra våningen på sitt förra hem... då var det skyddsträning som hägrade.
Han är nog helt tvärtom... ALLT ska undersökas.
Men för att ge lite tips. Både Grym och Fjant är nerlusade med mycket svenska brukshundar i linjerna bakåt. Dizzla som har danska, svenska och tjeckiska har förvisso större samarbetsvilja, men ack så sämre dådkraft. Grabbarna bus är lite mer svårtstyrda, men de backar aldrig för något. Deras mamma som nu lever pensionärsliv hos oss är totalt orädd hon också.
Sluta kolla kennelnamn och börja kolla avelslinjer. För även den mest oseriösa kan få fram kanonhundar... olycksfall i arbetet skulle man kunna kalla det. ;)
Stor skärpa överbygga liten dådkraft?? Det vill jag höra en vidareytveckling av??!!